Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kan här nämnas, att i dagspressen av med. doktor,
docenten Sven Hellerström lämnats meddelande om
en nyligen i Schweiz utförd undersökning rörande
terpentinolja som eksembildare. Enligt denna skulle
sålunda ända till 20 % av samtliga förekommande
yrkeseksemfall vara orsakade av terpentinolja.
Oss veterligt har någon fabrikationsmässig reglering
av autoxidationshastigheten genom tillsats av
anti-oxigener (inhibitorer) hittills icke förekommit,
varför vid de av oss gjorda undersökningarna icke
an-sägs skäl att ingå på hithörande spörsmål.
Det är svårt att förstå, hur herr M. kan påstå, att
den vid undersökningarna använda terpentinoljan
icke tillhör landets bästa, då någon publicering av
vilken terpentinolja, som kommit till användning, icke
skett, och då ej heller herr M. själv framlägger några
bevis för den av honom supponerade renheten hos den
terpentinolja, som tillverkas av Marma-Långrör.
Destillationsundersökningar över ett antal renade
sulfatterpentinoljor med hjälp av den av Skärblom och
Linder i Teknisk tidskr., Kemi, 1937, 25 ff., publicerade
Podbielniak-kolonnen hava visat, att den
fabrikations-mässigt gjorda destillationen icke utförts med samma
skärpa som i den Skärblom—Linderska apparaturen.
Ett särskiljande av pinen och karen har oss
veterligt ej förekommit tidigare men är måhända ej heller
nödvändigt med hänsyn till eksemfrågan, men
klarhet på denna punkt kan möjligen vinnas vid de
fortsatta undersökningar, som enligt vad vi hoppas snart
skola kunna igångsättas.
Då vi jämfört de olika terpentinoljetyperna med
varandra, är det framförallt ur eksemalstrande
synpunkt. Att härvid meddelats, att man numera har
möjlighet att framställa en sulfatterpentinolja,
hög-procentig med avseende på bicykliska terpener och
fri från illaluktande föroreningar m. m., jämförbar
med balsamterpentinolja, torde åtminstone icke verka
försvårande på sulfatterpentinoljans
avsättningsmöjligheter, som för närvarande torde vara ganska
gynnsamma att döma av nu gällande relativt höga priser
på denna produkt.
Både den amerikanska benämningen "wood
turpen-tine" och den tyska "Holtzterpentinöl" innefatta
såväl den vid vattenångdestillation (vid ca 100°C) som
den vid torrdestillation (kolning) av trä erhållna
terpentinoljan samt sulfatterpentinoljan. Den genom
vattenångdestillation av trä erhållna produkten
förekommer emellertid endast ytterst sparsamt i svenska
marknaden, och då det icke kunnat påvisas, att den
användes av målare här i landet, har den av oss ej
särskilt omnämnts.
De verkställda undersökningarna ha, som klart
torde framgå av vår publikation, haft till syfte att
skapa klarhet i förekomsten av terpentinskador inom
måleriyrket. Undersökningarna torde, om de svenska
terpentinoljeproducenterna vilja utnyttja resultaten
därav, tvärtemot herr M:s påstående kunna verksamt
bidraga till att en fullgod svensk terpentinolja, som
måleriarbetarna med fullt förtroende våga använda,
kan arbetas fram på den svenska marknaden.
Erik TUrysin. Gerh. Rundberg.
Cicilingenjör, t. f. förste Med. dr, docent,
byräingenjör i Kungl,
socialstyrelsen.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi
och bergsvetenskap höll fredagen den 4 juni
vårsam-manträde i Stockholm. Kl. 15,15 samlades medlem-
marna vid ingången till A.-b. Vin- och spritcentralens
fabrik på Reymersholm, där fabrikens direktör G. R.
Jonsson hälsade avdelningen välkommen. I olika
grupper, ledda av fabrikens disponent och ingenjörer,
företogs sedan en rundvandring genom
etablissemanget. Speciellt tekniskt intresse tilldrog sig den
rationellt arbetande destillationsavdelningen, ävensom
avdelningen för tillverkning av aktiverat kol och
tappningsmaskinerna, under det att lagerlokalerna med
sina väldiga behållare torde få anses ha varit av
måhända mindre tekniskt ehuru i hög grad allmänt
intresse. Säkert räknar också mången minnet av att
ha åtminstone för ett ögonblick fått dväljas i Sveriges
enda existerande punschfabrik, såsom ett av besökets
intressantaste moment, ehuru de mera påtagliga
sensationerna därvid inskränkte sig till lukt- och
synförnimmelserna. Efter avslutat besök och
vederbörlig visitering av de av medlemmarna, som vid
utgången av den oberäkneliga röda lampan utpekades
såsom misstänkta objekt, fortsattes färden i förhyrd
buss till Brommafältet, vars anläggningar besågos
under sakkunnig ledning. Här gavs tillfälle att stifta
bekantskap med de olika plan, som gå i regelbunden
trafik på Helsingfors, Berlin, Paris och London och man
hade även den goda turen, att få bevittna ankomsten
av ordinarie planet från London kl. 17,3 5. Efter en
titt på hangarerna skedde återfärden till staden, denna
gång med Mosebacke som mål, varest middag utsatts
att äga rum kl. 18,15. Sedan utfärdens 45 deltagare
genomgått de rituella momenten och kaffet nalkats,
vidtog sammanträde under ordförandeskap av
avdelningens ordförande, dir. Gunnar Magnuson. Till
justeringsmän för protokollet jämte ordföranden,
valdes hrr civilingenjör E. Thrysin och överingenjör H.
Brahmer. Till medlemmar i avdelningen invaldes
ingenjörerna P. Valter öhman och J. Hollertz
varjämte genom anmälan inträdde civilingenjörerna Ove
H. Karlsson och Gunnar Svenson. Ordet
överlämnades härefter till en av värdarna från Reymersholm,
disponenten B. Thorbjörnson, som enligt programmet
skulle hålla ett sprittekniskt kåseri. Som
föredragshållaren emellertid redan tidigare på dagen i hög grad
tillmötesgått åhörarnas kunskapstörst pä det rent
sprittekniska området fick föredraget en sä att säga
mera allmänmänsklig inriktning; om av hänsyn till
åhörarna eller fabrikssekretessen må lämnas osagt.
Det skulle emellertid beteckna en glädjande
utveckling efter tekniskt-historiska linjer om flera
medlemmar ville berätta sina respektive fabrikers historia pä
samma poetiska och fängslande sätt som disponent
Thorbjörnson. Här fingo lyssnarna Reymersholms
historia till livs i snabba drag, alltifrån 1700-talet
och fram till den glanstid som började med L. O.
Smith, den mångbesjungna smälandspojken, vilken
med två tomma händer skapade en
millionförmögenhet, en man som långt ifrån att "leva pä människors
laster" tvärtom torde få anses ha varit en framsynt
industriidkare med starkt filantropisk läggning. Efter en
exposé av Reymersholms olika utvecklingsskeden från
rådman Reymers till rådman Lyberg, dröjde talaren
så vid några detaljer av tillverkningen, vilket sålunda
betecknade det mera tekniska inslaget i kåseriet.
Sedan talaren hyllats med en hjärtlig applåd
framförde direktör Magnuson med känd brio avdelningens
tack för ali gästvänskap som visats vid besöket pä
Reymersholm och för den möda disponent
Thorbjörnson gjort sig att gestalta dagen till en i allo intressant
upplevelse för avdelningen. Härefter fortsatte
samkvämet i sedvanliga former till sena aftonen.
F. H. S.
62
11 dec. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
