Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
utgiven av svenska t t †\ noloq fö b t n i ingen
INNEHÅLL: Ångturbinen av i dag, av överingenjör A. Lysholm. — Några synpunkter vid normering av
kugg-profiler, av överingenjör W. R. Uggla. — Om bromsning av snabbmotorvagnar, av förste byråingenjör E. Nothin.
— Berättelse över Svenska teknologföreningens avdelnings för Mekanik verksamhet under år 1936. —
Förenings-meddelanden.
Ångturbinen av i dag.
Ljungströmsturbinen en ligt ALA.
Av överingenjör A. LYSHOLM.1
Den turbintyp, som utvecklats av A.-b.
Ljungströms ångturbin (ALÅ) under det senaste
årtiondet, karakteriseras i huvudsak av dubbelroterande
radialturbin med enkelt genomlopp, som för större
turbinenheter kompletteras av ett efterkopplat,
enkel-roterande axialskovelsystem.
Orsaken till att ALÅ använt detta system även för
stora turbiner framgår av följande sammanfattning
av de huvudfaktorer, som inverka på en
Ljungströmsturbins verkningsgrad och byggnadssätt.
I första hand måste då Parsonstalet omnämnas,
varmed menas summan av kvadraterna på
skovelring-arnas periferihastigheter dividerad med värmefallet i
turbinen. 2 u~ : h.
Med ökat Parsonstal stiger turbinens
friktions-verkningsgrad först mycket kraftigt upp till ett
Parsonstal av ca 2 200, sedan långsamt, så att en ökning
till 2 800 endast ger en förbättring av ca 1 %.
Den maximala friktionsverkningsgraden erhålles
vid ett Parsonstal av ca 3 800, och då vinnes
ytterligare V2 %•
Vid radialturbiner är innerdiametern bestämd av
den inströmmande ångans volym och ytterdiametern
l Föredrag hållet inom avdelningen för Mekanik vid
Svenska teknologföreningens 75-årsjubileum den 19 maj 1936.
HASTI6HE.TSKOEFFICIC.NT ‡ BEZÄKNAD UK ANäANS AKT’ÖNSVERKA/V.
a
300 400
ÅH6HA5TIBHET H/SEK.
UTSTBOMNINGSKOEFFICIENT BE/SAKNAD US AN&VATNINå.
200
300
Fi{
AOO
AN&HAST/äHET M/SÉKt
1. Prov med 20 mm turbinskovlar (nozzle tester).
av hållfasthetsskäl. Antalet skovelringar blir
därigenom begränsat till 22—35 beroende på turbinens
storlek.
På grund av dubbelrotationen kan dock ett
tillräckligt högt Parsonstal erhållas.
För alla av ALÅ konstruerade moderna turbiner
användas numera skövlar med starkt rundade
inloppskanter. Fig. 1 visar försök med denna
skovel-form utförda vid Metropolitan Vickers
försökslaboratorium i England med där befintlig apparatur för
provning av ångturbinmimstycken. Försöken, som
gälla för en 20 mm skovelbredd samt 75 mm
skovel-längd, visa att hastighetskoefficienten uppgår till
0,98—0,972, motsvarande en förlust av 4—5,5 %
beroende på ånghastigheten. Som synes av figuren,
följer ej skovelfriktionen de normala lagarna för
rörfriktion, enligt vilka friktionen bör avtaga med ökad
hastighet, dvs. ökat Reynoldstal. Skillnaden är dock
ej avsevärd och kan eventuellt ligga inom
försöksfelen.
Den undre kurvan visar utströmningskoefficientens
variationer, varur förlusterna intill minsta sektionen
kunna beräknas till 2 à 3 %.
Fig. 2 visar förlusterna i en skovelkanal mätta
medelst Pitot-rör. Den översta kurvan angiver för-
/VANS/DAN
MEDEL rÖRL UST 43 U
,1 KANALM/TTEN
/1EDELFOGL UST 5.5’/,.
Fig’
2. Friktionsförluster i skovelkanaler enligt pitotrörsmatniiigar.
Skovelbredd 10 mm. Skovellängd 25 mm.
20 FEBR. 1937. HÄFTE 2
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
