Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sätter man in ovanstående ansatser i
gränsvill-koren, får man för varje yta en ekvation. Dessa
ekvationer sönderfalla i oändligt många, ty de termer,
som äro oberoende av x, måste oberoende av de
övriga uppfylla ekvationerna och likaså de termer,
som svara mot samma värde på s. För varje värde
på s fås alltså ett nytt system ekvationer.
Med beteckningarna
1 h3 — h2 A2 — >h .
v =–1––-1––––1-
«3 f<-3 ’-2 1
1 Äj[ — Å, hi
fi = H–-v — + .-
«ir ’-ii 1
får man
fi —v 2 fiv Ii
ir —–––, (jTjj =––––.
+ V fi + v
För bestämning av g-31 (s),..g2 (s), g1 (s) får man
för y = h3, Å2, hv — och — ha i ordning följande
ekvationer, i vilka gai osv. skrives i st. f. g31 (s):
––l—J gtt -f (a3 -f -y—J g32e i = 0,
4 ti s h 2
031 — 021 + (032 — 022) e ’ = 0,
4 ti s h 2
031 — >-2 021 = (>’3 032 — >-2 022) e 1 >
4 .-r s h i
021 — 01 — 1 + (022 — g i) e ’ = 0,
4 jt s hi
X2 gr21 —’/_! (grt + 1) = (X2 gr22 — >-i ø2) e—T",
4 rr s Äj
02 + 1 — 0112 + (01 — ØIIl) e 1 = 0,
4tt s hl
X (ø2 + 1) — >-ii Øii2 = (>-i Øi — >-ji Øin) e ~ 1
2 Tis. \ t 2 Tis. \ 4*s/ill
- J- /’ii — «ii ) 0112 = i »II h–y- I-II) ØIIl e i ■
Slutligen får man A ur ekvation (11). Den
angivna metoden passar väl för numeriska räkningar.
6. Olika lufttemperatur på plattans båda sidor.
I detta fall tillkommer det en värmeströmning
tvärs genom plattan. Denna kan man skilja från
problemet i övrigt och beräkna på vanligt sätt.
Räkningen blir särskilt enkel, då alla funktioner äro
oberoende av x. Då man sedan önskar beräkna A ur
ekvationen (11), skall T0 betyda skillnaden mellan
den av värmetillförseln bestämda temperaturen vid
rörväggen och den temperatur, som skulle råda vid
rörväggen, om värmetillförseln genom rören
avkopplades och lufttemperaturen på vardera sidan av
plattan likväl förbleve oförändrad.
Redogörelse för tolfte internationella kongressen
för acetylen, gassvetsning och besläktade
industrig renar.
Av direktör S. AUG. ESKILSON.1
Den tolfte internationella kongressen för acetylen,
gassvetsning och närgränsande industrigrenar hölls
i Caxton Hall, London, den 8—13 juni 1936.
Öppnandet av kongressen skedde under övliga
ceremonier i Guildhall måndagen den 8 juni. Senare på
kvällen samma dag var ett högtidligt mottagande
anordnat i London Museum, där Englands
hälsovårds-minister Sir Kingsley Wood hälsade deltagarna
välkomna. Engelsmännen visade oss stor gästfrihet och
beredde oss sålunda tillfälle till en utfärd på Thamsen
samt ett besök vid Aldershot Tattoo.
Kongressen bevistades av ca 600 deltagare från
samtliga fem världsdelarna. Avsikten var, att de
föredrag, som skulle hållas, skulle i tryckta exemplar
hava blivit tillställda deltagarna i och för
genomläsning före kongressens början. Tyvärr hade dessa
papper ej blivit färdiga i tid, så vi erhöllo dem först
vid ditkomsten. Fördenskull hade vi ej hunnit
förbereda oss, vilket givetvis bidrog till att diskussionen
efter föredragen ibland ej blev särskilt livlig.
Föredragen inleddes av R. Houseman, England,
som talade om "Industriell syrgasframställning, en
historisk överblick".
Han berättade om tillverkningen av syrgas från och
i Föredrag viel Svetskommissionens sammanträde den
7 dec. 1936.
med Brins start år 1886. Denne lät barium-monoxid
oxideras av luften vid 540° C, och vid 870° C avgav
denna dioxid sitt syre igen. 1895 uppfann Carl Linde
sättet att medelst kylning av luft framställa syre.
Kvävet och syret särskildes på grund av deras olika
kokpunkt, och han erhöll 50 % rent syre. År 1903
kunde Linde framställa nästan rent syre genom att
medelst kokande svre avdunsta kvävet från den till
under kokpunkten avkylda luften. Samtidigt kunde
Claude framställa samma rena syre genom att med
mekaniska hjälpmedel expandera luft. År 1910
förbättrade Linde sin apparat och 1913 modifierades Claudes
princip av Heylandt.. Denne kunde expandera luften
från 200 atm till 1 atm i ett steg. Syrets renhet är
för Lindes metod 99,5 % och för Heylandts 99,6—
99,8 %. Dessa lyckades även framställa syre i
flytande form saint löste problemet om flytande syrets
förvarande och transport. På senare tid framställes
syre av stor renhet även på elektrolytisk väg.
H. Goris, Holland: "Explosionsfaran vid
dissous-gasbehållare som råkat i brand".
En AGrA-behållare hade fattat eld mellan
regleringsventilen och behållarventilen. Huvudventilen
stängdes, och behållaren exploderade icke, trots att
överdelen var så varm, att man först efter 20 timmar
kunde ta i den. Exotermiska reaktioner hade inträtt i ett
21 cm långt område i överdelen. En oljeliknande pro-
28
20 maks 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
