Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 1. Från öppnandet av tolfte acetylenkongressen i Guild Hall i London. Ordföranden i schweiziska acetvlenföreningen
A. Gandillon talar på de utländska kongressdeltagarnas vägnar.
(lukt förefanns där, vilken härledde sig från
polymerisation och kondensation av acetylen, kol och gaser,
men där fanns intet fritt väte fem timmar efter
branden. Föredragshållaren förklarade de reaktioner, som
inträdde, samt framhöll, att det är av vikt att taga i
betraktande att sådana olyckstillbud ej böra orsaka
för stor påkänning på behållaren. Han påvisade en
del medel för förebyggande av dylik brand.
M. R. Meslier, Frankrike: "De moderna metoderna
för gassvetsning jämförda med bågsvetsning."
Han framhöll, att bågsvetsningen vill söka erövra
fält från gassvetsningen, även där den är underlägsen
den senare. Prov lia emellertid visat, att i många
fall är gassvetsen överlägsen bågsvetsen såväl i
fråga om ekonomi som kvalité. Han menade att
gassvetsningen alltid kan användas, där
bågsvets-ning kan användas, och visade ett flertal tabeller,
som ådagalade att gassvetsen ställer sig avsevärt
billigare i utförande än bågsvetsen beträffande
stum-svets på 4, 5, 6, 8, 10, 12, 15, 20, 25 och 30 mm
plåttjocklek. Särskilt markant var den ekonomiska
fördelen med dubbelrågesvetening.
L. C. Percival och C. Coulson-Smtth, England:
"Redogörelse för röntgenstrålars användning vid
provning av gassvetsar."
Han redogjorde bl. a. för röntgenprovning av en
behållares längdsvets och båda tvärsvetsar. Han
genomlyste behållaren genom en hel vägg och genom
svetsen med filmen på svetsens utsida. Därefter skar
han sönder behållaren och tog nya prov genom
enbart svetsen. Även de förra bilderna gåvo tydliga
utslag på de felaktiga ställenas läge.
N. T. Belaiew och D. Séférian, Frankrike: "Studie
av Widmanstätten struktur i svetsar."
Widmanstaettenstruktur uppträder i tre typer: A)
Nätformad struktur, kännetecknad av ferrit i hy-
poeutektoidiskt järn samt cementit i
hypereutektoi-diskt. B) En kristallografisk struktur med lagren
parallella med klyvningsplanen. C) Stora kristallsystem
med sekundära lager liggande parallellt med de
enskilda kristallernas axlar, som Schernoffs kristall.
Orsaken till Widmanstaettenstrukturer äro A)
Grundmetallens kemiska sammansättning, B) Mängden av
y-järn, C) Avsvalningshastigheten från början av
j/-fasen. Widmanstaettenstruktur orsakar sprödhet i
svetsen närgränsande områden.
Widmanstaetten-strukturen kan helt eller delvis elimineras genom ut
glödgning eller genom att lägga en sträng på
svetsens rotsida.
C. G. Bainbrijdge och H. E. Doré, England:
"Till-lämpning av gassvetsning å slitna skenkorsningar
och skenskarvar vid brittiska järnvägar."
Denna metod är synnerligen bekväm, enär
svets-aggregatet är lätt transportabelt och något avbrott
ej behöver göras i trafiken. De använda ett visst
överskott på acetylen i lågan, varigenom
grundmaterialet uppkolas och dess smältpunkt sänkes och minsta
möjliga påverkan av skenmaterialet åstadkommes.
Brännaren är en- eller tre-lågig. Efter
nedsmältning-en behöver ytan endast hamras i rödvarmt tillstånd
för att få en jämn yta. Man svetsar i sektioner om ca
10 X 4 cm och hamrar därefter denna sektion. På
de engelska järnvägarna lia de använt metoden i
tre år, och den användes i alltmer stigande grad.
Slitningen blir avsevärt mindre på de pålagda
skenorna än på nya. Åtgången av gas för visst pålagt
material varierar med den fordran, man har på
korsningen ifråga. Mr Bainbridge redogjorde även för
huru man går tillväga för att svetsa fast de
elektriska strömöverföringarna vid skenändarna. Det
har sin fördel i att strömmen ej behöver avbrytas
och att skenhål ej behöver göras i skenorna samt är
20 mars 1937
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
