Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9 och 10. Karakteristika av Gauss’sk form, i fig. 9 utan och i fig. 10 kompletterad
med en speciell ordinatindelning. Karakteristikan i fig. 10 gäller approximativt för
summabelastningen av de i tabell 1 anförda motorerna.
de relativa belastningstiderna a i kolumn 4. Härvid
ha motorer med samnia värden N, N0 och a
sammanförts i grupper och antalet motorer i varje grupp (ri)
har antecknats i kolumn 1.
Till en början beräknas i kolumn 5
effektmedelvärdena
nNa-\~nN0(l — a)
för de olika motorgrupperna och summeras, varvid
för totalbelastningen erhålles medelvärdet 96 kW.
På liknande sätt beräknas i kolumn 6
gruppbidragen till spridningskvadraten för summabelastningen.
Spridningskvadraten för en intermittent driven motor
är
(N — No)2 a (1 — a)
och motsvarande storhet för en grupp av motorer
n(N — N0†a( 1—a),
ifall alla n motorer drivas oberoende av varandra. Om
även gruppernas belastningar variera helt och hållet
oberoende av varandra, fås spridningskvadraten för
totalbelastningen genom att addera
spridningskvadraterna för gruppbelastningarna. I detta fall har antagits,
att endast de båda sista i tabellen anförda motorerna
drivas beroende av varandra på så sätt, att de ej
samtidigt kunna vara inkopplade. De bilda dock
tillsammans en av alla övriga oberoende delbelastning, vars
spridningskvadrat måste särskilt beräknas. Som
spridningskvadrat för totalbelastningen erhålles på detta
sätt enligt kolumn 6 i tabellen värdet 612 kW2;
spridningen utgör alltså ^612 kW = 24,7 kW.
Då i detta fall antalet av
■varandra oberoende
varierande delbelastningar är rätt
stort (22 st.) och ingen av
dem dominerar i summan, så
kan man räkna med, att
summabelastningens
karakteristika inte alltför mycket
avviker från den Gauss’ska
formen, ehuruväl
delbelastningarnas karakteristikor
nu äro av allt annat än
Gauss’sk form. Den sökta
karakteristikan för
summabelastningen kan alltså med
tillfredsställande
noggrannhet återges av en kurva av
Gauss:sk form, uppvisande
ett medelvärde lika med
96 kW och en spridning
lika med 24,7 kW. En dylik
kurva kan lätt konstrueras
med ledning av gränskurvan i fig. 8. Ännu enklare
är emellertid att förse en kopia av en en gång för alla
uppritad kurva av Gauss"sk form (fig. 9) med en
sådan ordinatindelning (fig. 10), att medelvärde och
spridning få rätt storlek. Om den en gång för alla
uppritade kurvan uppvisar en spridning av t. e.
20 mm (fig. 10), så skall i detta fall utgångspunkten
för effektskalan förläggas
20 mm-96 kW „„
~WkW~ = 77’7 mm
under kurvans symmetripunkt, och effektskalan skall
väljas sådan, att 1 kW motsvaras av
20 mm • 1 kW A
" T^r r^FF - = 0,8i mm.
24,7 kW
Fig. 10 visar den på detta sätt erhållna
karakteristikan för motorernas summabelastning.
Såsom även av fig. 10 i någon mån framgår, lia
stora värden på summabelastningen mycket små
sannolikheter. Ehuruväl t. e. det absoluta
maximivärdet (235 kW), vilket skulle ernås, om alla
motorer samtidigt vore inkopplade, naturligtvis är
teoretiskt möjligt, är dock dess sannolikhet så
försvinnande liten (ca 10—9), att det i praktiken inte
kommer ifråga. För de på brukligt sätt under vissa
tidsintervaller (vanl. månader eller år) iakttagna
maxi-mibelastningarna kan också med
sannolikhetskalkylens hjälp medelvärdet beräknas. Beträffande dessa
beräkningar hänvisas dock till originalarbetet13.
13 Se not 1.
Ett skenskarvproblem vid Hälsingborg — Hässleholms
järnväg.
Av baninsp. G. JOHNSON.
Järnvägarnas "nödår"’ gå, som regel, i första hand
och kännbarast ut över banavdelningen
underhållsarbeten, vilka givetvis för ett eller ett par års tid
kunna uppskjutas. Bli nödåren för många, kan det
hända, att verkan av det undan för undan
uppskjutna banunderhållet framdeles resulterar i mångdubbelt
större kostnader, än om kapital — om så varit
nödvändigt — upplånats för att under krisen vidmakt-
102
21 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
