Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Repaktor. H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOG fO B £ N IN6CN
INNEHÅLL: Ett förslag till valsad specialprofil för svetsade bärkonstruktioner, av ingenjör Joel Björklund.
Diagram för ammoniak-vatten-lösningar, av John Tandberg och Nils Widell.
Ett förslag till valsad specialprofil för svetsade
bärkonstruktioner.
Av ingenjör JOEL BJÖRKLUND.
Under de senare åren har den elektriska svetsningen
som ett medel för sammanfogning och
gestaltning vunnit en oanad användning inom industrien,
och ju mer man lär sig behärska dess egenart, desto
vidsträcktare blir alltjämt tillämpningen. Redan nu
ersätter man i mycket stor utsträckning gjutna delar
med svetsade, och för de tidigare så gott som
uteslutande nitade bärkonstruktionerna för
husbyggnader, broar och industriella hjälpmedel av olika slag
användes nu i stor utsträckning den elektriska
svetsningen som en fullgod och från ekonomisk synpunkt
sett fördelaktigare ersättning för nit- och
skruvförbanden. Även smidda och pressade delar få i vissa
fall giva vika för sammansvetsade delar.
Man kan sålunda utan överdrift påstå, att
svetsningen med en viss praktisk begränsning visat sig
kunna ersätta alla hittills tillämpade metoder för
utformning och sammanbindning av metalliska
konstruktioner.
Liksom vid andra medel föreligger emellertid även
vid svetsningen specifika förhållanden, som tarva sina
särskilda studier, kunskaper, erfarenheter och hänsyn,
för att den kvalitativa sidan skall bliva tillräckligt
tillgodosedd, och det ligger givetvis i dens intresse,
som skall utbilda och tillverka svetsade
konstruktioner, att i tillräcklig grad sätta sig in i dessa
förhållanden. Av alla de frågor, som härunder
uppkomma, skall här endast ett par synpunkter på
gestaltningen av svetsade bärkonstruktioner
enkannerligen fackverkskonstruktioner framhållas.
Bestämmelser om tiU&tna påkänningar.
Vid övergång till en helt ny metod, som det ju här
är frågan om, ligger det nära tillhands att överföra
tidigare synpunkter och betraktelsesätt till det nya
förfarandet. Man får väl därför anse det vara helt
naturligt, att utvecklingen av de svetsade
bärkonstruktionerna varit den, att man till en början helt
enkelt ersatte nitarna med svetsar men i övrigt ej
företog några större konstruktiva förändringar av de
nitade konstruktionerna för att därefter se sig om
efter ytterligare möjligheter till förbättringar. Denna
gång av utvecklingen har dessutom varit så gott
som en oundviklig följd av det säljt, på vilket man
hittills betraktat och på många håll ännu ser på
svetsförbanden, när det gäller
hållfasthetsegenskaperna.
Den allmänna inställningen är ännu den, att
svetsarna måste hava en betydligt större samverkande
yta än den anslutna sektionen, för att svetsförbandet
skall bliva tillräckligt hållbart vid en samtidig
riktig utnyttjning av grundmaterialet. Dessbättre
föreligga redan nu otvetydliga bevis för, att så ej
ovillkorligen behöver vara fallet, men samtidigt måste
man medgiva att speciella förhållanden ännu vänta
på sin experimentella utforskning.
Här i landet torde vi, vad kunskaper om
utförandet av svetsarna och elektrodmaterielen beträffar, stå
på ett väl så högt plan som i något annat land, men
däremot torde nog så ej vara förhållandet, när det
gäller en enhetlig och riktig dimensionering av
svetsfogarna. Orsaken är den, att vi sakna utförliga
bestämmelser, baserade på senaste rön, om de spän-,
ningar, som kunna tillåtas för olikartade
svetsförband. De enda officiella bestämmelser, som existera
och vilka egentligen endast avse broar, men till vilka
man gärna hänvisar även vid andra konstruktioner,
äro redan så gamla, att de ej kunna anses taga
hänsyn till den senaste utvecklingen av svetstekniken.
En sådan passus i dem som
"fackverkskonstruktioner, som äro utsatta för dynamisk påverkan böra
t. v. ej utföras medelst svetsning" torde väl få anses
föråldrad, sedan dylika konstruktioner i snart 5 år
använts här i landet i daglig intensiv drift.
Men framförallt måste en revidering av de tillåtna
påkänningarna i första hand för stumsvetsar göras.
Dessa svetsar ha ju visat sig alldeles särskilt
lämpliga för de förband, som äro utsatta för växlande
belastningar, men kunna givetvis icke finna någon
vidsträcktare tillämpning, så länge påkänningarna i
svetsarna ej få vara högre än nu är fallet.
För dem som skola påtaga sig det höga ansvar,
under vilket dylika bestämmelser måste utarbetas, är
det ju ovillkorligen nödvändigt att hava tillgång
till rikliga experimentella erfarenheter, och på denna
punkt hakar det även i detta fall upp sig. Såvida
vi ej även här som så många andra gånger, skola
vänta på att få låna erfarenheter från andra länder,
är det nödvändigt, att vi själva utföra nödigt
forskningsarbete. Privatindustrien bar, när det gäller ut-
18 sept. 1937. häfte 9
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
