Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 10. Gullbergskajen: armering, järnform och plåthylsa till
betong-skarvpålens muff.
dock så att träpålen icke når ända in till hylsans
botten. Härigenom blir vid slagningen träpålen med
stor kraft inpressad i hylsan samtidigt som denna
blir utsatt för en kraftig kilverkan. Hylsan är 1 m
lång och dess största och minsta diametrar resp. 300
ocli 200 mm samt muffens basdiameter 500 mm;
lutningen i hylsan är alltså 1 :20 i förhållande till
mittlinjen.
Huvudarmeringen i pålarna består av 6 st. <‡) 16
mm; pålarna äro dessutom i muffen samt i den mest
ansträngda delen av pålen närmast muffen förstärkta
med ytterligare 6 st. <‡> 16 mm. Nedtill är
huvudarmeringen fastsvetsad vid en elektriskt svetsad ring
O 16 mm. Spiralarmeringen i muffen utgöres av
(1) 8 mm med 80 mm stigning, förlagd enligt fig. 7.
Skaftet är försett med byglar (‡) 7 mm c/c 150 till
200 mm. I pålskallen är inom den övre plåtmanteln
även inlagd en spiralarmering av <‡> 8 mm med 80 mm
stigning. Till betongen i pålarna har valts
silikat-cement, som enligt senare tiders erfarenhet har stor
motståndskraft mot vattnets kalkutfällande verkan,
vilket här är önskvärt på grund av vattnets salthalt;
betongblandningen är 1 : 2,3,: 2,3 (350 kg cement per
nr).
Pålarna götos i stående ställning och i cirkulära
formar; härvid användes en gjutcentral, som
framflyttades på ett spår längs kajen allt eftersom
gjutningen fortskred (se fig. 11). Gjutningen av dessa
långa pålar i stående ställning stötte i början på en
del svårigheter. Sättningen i en så smal och hög form
är ju betydande. Den fortgick långsamt trots att
betongen arbetades synnerligen omsorgsfullt. För
betongens bearbetning användes dels vanlig
"pumpning"’ med järnstänger vid gjutningen, dels utfördes
vibrering av betongmassan med en pressluftdriven
vibrator, som nedfördes i betongmassan. Sedan
vibrerades betongen ytterligare efter ca 1 timme för
att underlätta sättningen; även vibrering av formen
försöktes. Trots dessa åtgärder visade det sig
omöjligt att helt komma ifrån sättsprickor under
tvärarmeringens järn, varför gjutningen efter någon
tid började utföras i etapper med vissa
tidsmellanrum, avpassade så, att totala gjutningstiden ej fick
överskrida cementens bindningstid. Någon verklig
förbättring erhölls emellertid ej förrän makadamen
utbyttes mot singel, vilken som vanligt visade sig
28 27 mars 1937
Detta anmärkes här, ehuru ej direkt hörande till
frågan om skarvpålarna.
Den befintliga kajen — naturstensmur på 9 à 13 m
långa friktionspålar av trä — ingår som bakmur i
den nya konstruktionen och, då densamma förmår
upptaga sidotrycket från bakomliggande
jordfyllning, har den nya kajen kunnat konstrueras för
obetydliga sidokrafter och utan hänsyn till direkt
jord-tryck. Grundläggningen för breddningen är utförd
med kombinerade pålar i trä och betong, varvid 18
m långa underpålar använts. I de bakre raderna nå
dessa pålar upp till m. v. y., där de äro skarvade till
1,0 m långa spiralarmerade betongpålar av ungefär
samma slag som de förut omnämnda betongskydden
(se fig. 8). På grund av dessa skarvpålars mera
skyddade läge gentemot ispressning m. m. når deras
underkant endast 50 cm under m. v. y.
Betongblandning 1 :2,3 : 2,3 (350 kg cement pr m3). Skarvpålen
är gjuten i en hylsform av 1 mm plåt.
I de yttre pålraderna, där vattnet vid bottnen (å
större djup än 3 à 4 m med strömmande vatten och
med dagsljus) framdeles kan förväntas bliva så salt,
att pålmask där kan existera, har samma
konstruktion ej kunnat användas, utan i stället ha
kombinerade pålar av annan typ här använts (se fig. 7).
Underpålen är som tidigare av trä och överpålen av
armerad betong; överpålens nedre del är dock här
utbildad till en böjningsstark skarvmuff förlagd under
bottnen (se fig. 9).
Betongskarvpålarna variera i längd från 4,6 till 6,5
m; de bestå av ett cylindriskt "skaft" med 320 mm
diameter, upptill omgivet av en 1 m lång mantel av
plåt, som dels förstärker pålen vid slagning, dels
skyddar pålen i vattenlinjen mot isens åverkan;
plåttjockleken har med hänsyn härtill ökats till 3 mm
mot tidigare 1,0 à 1,5 mm. Pålens nedre del är på en
längd av 1,8 m utbildad som en spiralarmerad muff,
utförd kring en svetsad
konisk hylsa av 3 mm
plåt (se fig. 10). I
denna muff inpassas
träpålen, vars överdel
givits en mot hylsan
svarande konisk form.
___, ö.A. Qofubolöooniriip__
Fig. 8. Gullbergskajen: detalj
av skarv å inre påle jämte däck.
Fig. 9. Gullbergskajen:
Betong-skarvpåle i de yttre pålraderna,
detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
