Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag och Vvttenbyggnadskonst
Fig. 3. Nya. bron från öster.
vagnar på varje sida om motorvagnen, alla fyraxliga,
samtidigt som gångbanorna åverkas av en jämnt
fördelad belastning av 400 km/m2. Dessa belastningar,
vari även inkluderas en 20 tons ångvält, kombineras
på ofördelaktigaste sätt för varje konstruktionsdel.
Vidare skall i likhet med vad som föreskrivits
beträffande Västerbron och Pålsundsbron ett
förortsbane-tåg av tyngsta typ, för vilket Tranebergsbron på siri
tid projekterades, bestående av en 68 tons
motorvagn och tre släpvagnar à 40 ton, alla fyraxliga, i
obelastat tillstånd kunna framföras över bron, då
ingen annan trafiklast förekommer på körbanan.
Härtill kommer ett dynamiskt belastningstillskott
enligt formeln DT — T % för såväl
spårvägsbe-20 -j- L/
lastning som vanlig fordonsbelastning, där L
betecknar spännvidden eller belastningslängden i meter.
Då mer än två fordonsfiler belasta bron samtidigt,
behöver icke hänsyn tagas till det dynamiska
tillskottet.
Förutom 400 kg/m2 skola gångbanedäcken var som
helst tåla en punktbelastning av 5,5 ton, motsvarande
största förekommande hjultrycket, utan att
påkänningen i materialet överstiger sträckgränsen.
Räck-verket har beräknats för en sidobelastning av 330
kg/m i jämnhöjd med handlisten vid tvåfaldig
säkerhet i förhållande till materialets sträckgräns.
Vid de statiska beräkningarna hava som regel i
stället för de härovan angivna realbelastningarna
använts de ideella belastningssystem, som framgå av
fig. 4.
Underbyggnad.
Grund förstärkning. Såsom redan framhållits, vilar
hela ombyggnadsplanen på den förutsättningen, att
gamla brons pelarfundament skulle kunna bibehållas
utan förstärkning. Största tryckpåkänningen i
be-tongfundamenten efter brons ombyggnad skulle upp-
gå till högst 19,5 kg/cm2 samt efter tunnelbanans
tillkomst till 22,5 kg/cm2. Av belastningen från gamla
bron beräknades påkänningen icke uppgå till mer än
6,3 kg/cm2, men då betongen enligt provningsprotokoll
från byggnadstiden höll en kubhållfasthet av 168,7
kg/cm2 efter 28 dygn, kunde fundamenten givetvis
utan risk utsättas för en ökad belastning av
ovannämnda storleksordning under den förutsättningen
dock, att betongmurverket alltigenom var av fullgod
beskaffenhet. Av verkställda
diamantbergborrnings-undersökningar framgick emellertid, att håligheter
och porösa inslag förekommo i betongen, och att på
Fig. 4. Belastningssystem.
sina ställen endast fanns grovt grus och singel utan
närvaro av cement. Då samtliga fundament uppvisade
likartade defekter, tätades betongen genom
injektering av cementvälling i alla fundamenten, innan det
egentliga byggnadsarbetet påbörjades.
Pelare och landfästen. Den nya överbyggnaden
uppbäres, som redan nämnts, av de gamla
landfästena av granitmurverk i cementbruk samt av sex
betongpelare, gjutna omkring gamla brons stålbockar,
i De fyra mellersta pelarna bestå av tvenne betong-
25 dec. 1937
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
