Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v&g-och vattfnbyggnadskonst
vägsspåren skyddas isoleringen av ett 7 cm tjockt,
med dubbel trådnätmatta armerat betonglager av
smältcement, medan skyddslagret på återstoden av
körbanan för tids vinnande utförts av 3 cm
sandasfalt.
Även gångbanedäcken äro isolerade till skillnad
från närmast föregående genom hamnstyrelsens
försorg utförda broar. Sistnämnda isolering består av
0,1 mm mjuk aluminiumplåt på det med varm
oljeasfalt bestrukna betongdäcket; på översidan är plåten
bestruken med oxiderad asfalt.
Körbanans beläggning utgöres av ett 3,8 em
slitlager av gjutasfalt på ett ca 5 cm tjockt bindlager av
öppen asfaltbetong samt på gångbanor och refuger av
2 cm gjutasfalt och 2 cm asfaltbetong direkt på
aluminiumplåten. Från bindlagret på gångbanorna
avledes vattnet genom hål i trottoarkanternas
sko-ningsvinkeljärn.
Vid ombyggnaden av S:t Eriksbron har gjorts ett
försök att genom spårvägsrälens isolering från
brobanan medelst gummiplattor dämpa bullret av
spårvägstrafiken, varöver klagomål framförts av
hyresgästerna i fastigheterna vid bron. För denna
ljudisolering jämte de bullermätningar och
experimentella undersökningar, som föregått denna
försöksanläggning, skall ävenledes redogöras i en följande
uppsats.
I samband med broombyggnaden har utförts en
1,6 m trappa av armerad betong mellan S:t Eriksbron
och Norrbackagatan—Atlasmuren, såsom närmare
fiamgår av fig. 15.
Materialåtgång, kostnader, administration m. m.
För S:t Eriksbrons ombyggnad hava i huvudsak
åtgått följande materialmängder.
Stålkonstruktioner ........................................1180 ton
Betong ............................................................2 740 m3
Armeringsjärn, inkl. platt järnsstag ............369 ton
Betongformar ............"..........................8 150 m2
Räcken, kantskoningar och dilatationsan-
ordningar ....................................................57 ton
Härtill komma isoleringsmaterial och
asfaltbeläggningar m. m.
Totalkostnaden för brons ombyggnad, exkl.
spårvägsspår med kontaktledningar,
belysningsanordningar och gaturegleringsarbeten i anslutning till
bron har uppgått till 1 620 000 kronor.
Broombyggnaden har i alla detaljer planlagts,
konstruerats, letts och övervakats av hamnstyrelsens
broavdelning.
A.-b. Bröderna Hedlund, Stockholm, har med
Motala verkstad som underentreprenör tillverkat och
uppsatt den nya stålöverbyggnaden samt bortskrotat
den gamla. Övriga arbeten äro huvudsakligen
utförda i hamnstyrelsens egen regi.
Tre storhamnar.
Några intryck från en studieresa.
En av huvudfartslederna till Hamburg går genom
de fästningsliknande portalerna till Norder
Elbe-brücke, fig. 1, om vars böljande plåtbågar välvillig
kritik yttrat, att de symbolisera "der auf und nieder
wogenden Verkehr der Welthandelsmetropole".
Trafiken i Hamburgs hamn har också varit underkastad
stora växlingar och först i och med år 1936 har 75 %
av 1913 års godsmängd uppnåtts. Under år 1936 har
en ökning av 10,3 % inträffat och man gläder sig
därför åt, att de befintliga omfattande
anläggningarna för sjöfarten nu bättre komma att utnyttjas.
Dessa anläggningar utgöras av bl. a. 62 km kajer,
ca 1 200 lyftkranar, 90 st. magasin, med en
sammanlagd golvareal av 700 000 kvm, och 410 km
järnvägsspår.
Ungefär 60 % av varuomsättningen i hamnen sker
i form av dirökt omlastning medan fartygen ligga
förtöjda vid dykdalber, vilka till ett antal av 8 900
uppförts i strömmen èller i bassängerna. Denna del av
trafiken omfattar huvudsakligen massgods, som från
större fartyg överföres till "läktare", dvs. större
pråmar i flod- och kanalfart — eller vice versa, fig. 2
och 3.
Hamburgs kajer anlöpas av ett stort antal
oceanfartyg i linjetrafik, tillhöriga bl. a. HAPAG. I staden
äro hemmahörande icke mindre än 1 500 fartyg med
ett sammanlagt tonnage av över 2 000 000
bruttoregisterton. Linjetrafiken omfattar i sin tur 60 % av
tonnaget och ger såväl staden som hamnen prägel
av utfartsport mot främmande kontinenter.
I Hamburgs hamn äro speditions- och
lagringsrörelse noga åtskilda och man finner på kajerna
huvudsakligen envånings magasin, "Kaischuppen". Dessa
envånings "Kajskjul" äro ungefär 80 till antalet.
Varje hamn eller företag har ju i allmänhet utbildat
en egen tradition i fråga om anordningar och
byggnadssätt. Så ha dessa kaj skjul i regel försetts med
trägolv i plattformshöjd, vilande direkt på upplagda
jordmassor. Takstolarna äro utförda i s. k. Ham-
Fig. 1. Norder Elbebrücke, Hamburg.
28 aug. 1937
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
