Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 15 jan. 1938 - Teknikerna och samhällsdaningen, av Ludvig Nordström - Den litterære meldingstjeneste for teknikk og industri i Norge, av John Ansteinsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gång icke att bli muskelkraftens strid för socialt
erkännande utan den moderna tekniska intelligensens.
Detta är, så långt man nu kan se, den nya
sam-hällsdaning, som teknikerna genom vad de redan
gjort och genom vad de dagligen göra av Sverige,
detta är den nya samhällsdaning, säger jag, som de,
vare sig de varit medvetna därom eller ej, ha
förberett och dagligen förbereda; och ju förr de — och
icke bara de utan alla yrkesgrupper och
samhällsklasser i landet — börja inse detta, desto
lyckosammare för Sverige och oss alla, ty då kan man
hoppas för det första, att vi skola kunna så
smärtfritt som möjligt passera genom denna nödvändiga
transformation av det svenska samhället och för det
andra, att det skall ske så hastigt som möjligt, så
att vi skola kunna hålla takten med världens främsta
länder och därmed inhösta frukten av allt det
storslagna arbete, som tekniken redan utfört i detta land
och såsom vars största insats kanske kommer att
räknas just dess genomgripande nationella och
sociala förvandling, vars ofrånkomlighet i dag inses av
några få men redan i morgon kommer att inses av alla.
Deri litterære meldingstjeneste for teknikk og
industri i Norge.
Av bibliotekarie JOHN ANSTEINSSON, Trondheim.1
Jeg har fått den både lette og vanskelige opgave
å avslutte rekken av talere med et kort innlegg om
den tekniske litteraturtjeneste i Norge. Det er
vanskelig å bringe noe nytt efter de utførlige foredrag
av dr Predeek, og bibliotekarien frk. Lindstedt, men
da forholdene og tilstanden ved de foregående innlegg
er fullstendig klarlagt, kan jeg nøie mig med noen
korte oplysninger om de særskilte erfaringer vi har
gjort på området i Norge.
Også hos oss har det meldt sig et stigende behov
blandt ingeniører og industridrivende for en effektiv
efterretningstjeneste på det teknisk-litterære område.
Det behøves særskilte organer som kan foreta den
første siktning, ordning og registrering av de flere
hundretusener nye tekniske originalarbeider som
hvert år ser dagens lys over hele verden. En
vesent-lig del av dette arbeide utføres av de store
fag-sammenslutninger i de større land, og dette arbeid
kan vi nytte i stor utstrekning gjennem de
tidsskriftregister og referatorganer de utgir og som dr Predeek
behandlet i sitt foredrag.
Men det behøves også særskilte lokale organer som
kan skille ut og sikte det materiale som har
betydning-for våre egne forhold, for på den ene siden å
begrense stoffmengden slik at den blir overkommelig
å se igjennem, og på den ånn en side å hindre at
vesentlige ting blir översett.
Det vilde være naturlig om de som har samme
fag-interesser slog sig sammen om opgaven, og at de
store tekniske foreninger og næringsorganisasjoner
bidrog til å løse den. I vårt land har enkelte slike
sammenslutninger tatt op opgaven i ulike former,
gjerne i forbindelse med vedkommende forenings
fagtidsskrift. Men arbeidet er forholdsvis nytt og
vedkommende foreninger mangler ennu ofte både et
tilstrekkelig tidsskriftmateriale og det nødvendige
bibliografiske apparat til å kunne yde helt
virknings-full tjeneste. Man merker også at de folk som steller
med opgavene mangler bibliografisk trening og den
nødvendige litteraturkunnskap, likesom det hersker
adskillig uklarhet over opgavens spesielle art. De som
i Anförande i Tekniska litteratursällskapet i Stockholm.
skal nyte godt av denne oplysningstjeneste har heller
ikke alltid noen klar forståelse av hvad som kan ydes,
og hvilke betingelser arbeidet krever for å lykkes.
Følgen av dette forhold er at en god del av denne
litterære efterretningstjeneste overføres på de
offentlige biblioteker. I vårt land blir det i første rekke
noen få spesialbiblioteker hvor det litteratursøkende
publikum søker hen: Utenriksdepartementets
oplysningskontor og Patentstyrets bibliotek i Oslo, Norges
Tekniske Høiskoles bibliotek i Trondheim.
Utenriksdepartementets oplysningskontor skal tjene det
merkantile efterretningsvesen og er utstyrt med sikte på
å gi oplysninger om markedsforhold, varer og priser.
Men samlingene inneholder også et godt utvalg av
teknisk merkantile tidsskrifter og kan således også
hjelpe i det rent tekniske efterretningsvesen.
Patentstyrets bibliotek er bygget op med
patentingeniørenes granskningsarbeide for øie, og er
selvsagt sterkere teknisk betonet enn
Utenriksdepartementets bibliotek. De er visse formelle
vanskelig-heter til hinder for en rasjonell utnyttelse av
samlingene til gagn for teknikk och industri. Men.
bibliotekets chef har interessert sig sterkt for å gjøre
det mest mulig tilgj engelig for alle som kan nytte det.
Høiskolens bibliotek i Trondheim er uten tvil dot
som er mest alsidig og har de største samlinger, og
til tross for at det ligger langt borte fra de største
industristrøk søkes det i stor utstrekning av
ingeniører og industridrivende fra hele landet. Som
leder av dette bibliotek gjennem mange år vil jag
gjerne gi noen av mine erfaringer fra dette spesieile
arbeide, uten derved å stille de andre bibliotekers
virksomhet på dette felt i skyggen.
De henvendelser Høiskolens bibliotek får fra
ingeniører og bedrifter gjelder oplysninger om
litteratur om bestemte emner. Spørsmålene foranlediger
leilighetsvis ganske omfattende
litteraturgranskninger. Det må imidlertid erindres at biblioteket ikke har
teknisk-videnskapelig personale; men funksjonærene
har gjennemgående en god bibliotekteknisk och
bibliografisk skoling som skjerpes ved arbeidet i biblio
teket, slik at personalet får en stor rutine i å trekke
29 jan. 1938
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
