- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Allmänna avdelningen /
6(j)

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Vägkultur, av Sven Lübeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Vad beträffar fornminnena torde ett snart
föreliggande lagförslag komma att upptaga en bestämmelse
om samråd med riksantikvarieämbetet och dess
ombud redan vid planläggningen av mera betydande
allmänna arbeten. Snart nog finnas i varje län
landsantikvarier med ingående kännedom om länens
natur- och kulturförhållanden och därmed kommer
tydligen ifrågavarande medverkan att betydligt
underlättas. I avbidan på ett ordnat naturskydd torde
landsantikvarierna i regel vara kompetenta och
intresserade av att påtaga sig även denna del av
bevakningen.

Länsarkitekterna och i vissa fall stadsarkitekterna
hava också en viktig uppgift att fylla, främst i vad
angår hänsyn till befintlig och blivande bebyggelse
längs vägen. Hur ofta förargas man icke nu av
kåkmässig, smaklös eller ovårdad byggenskap, enstaka
och i grupper, vid både gamla och nya vägar. En ny
väg eller en omläggning i närheten av ett samhälle
ger i regel upphov till ny bebyggelse. Har syftet
med omläggningen, såsom ofta är fallet, varit, att
vinna tillräckligt utrymme för en modern trafiksäker
väg, må man också tillse, att detta syfte tillgodoses,
med markreservationer för framtida breddning,
gång-och cykelbanor, med enskilda utfarter samlade i
minsta möjliga antal bivägar till huvudvägen samt med
lämpliga byggnadsbestämmelser, som kunna trygga
en tidsenlig och prydlig bebyggelse. Nu gällande
byggnadsstadga bereder ju ganska goda möjligheter
att främja en sådan, vilket redan vid vägstakningen
skall beaktas.

Det torde här vara av intresse att i huvudsak
återgiva en av länsarkitekten i Gävleborgs län S.
Häggbom nyligen upprättad P. M. angående möjligheten
att reglera och kontrollera byggnadsverksamheten
invid vägarna, avsedd att vidfogas en av länsstyrelsen
och vägingenjören utsänd uppmaning till
landsfiskaler och vägstyrelser m. fi. att uppmärksamma och
lämna meddelande om sådan bebyggelse, som ur
berörda synpunkter kunde påkalla åtgärder från
länsstyrelsens sida:

"Byggnadsverksamheten på den egentliga
landsbygden och således även invid vägarna kan regleras
och kontrolleras under följande förutsättningar:

a) Utomplansbestämmelser finnas fastställda av
länsstyrelsen jämlikt 66 § stadsplanelagen. I den
mån fastighetsbildningen fortskrider, skola
bestämmelserna kompletteras med avstyckningsplaner.

b) Byggnadsplan jämte
byggnadsplanebestämmel-ser finnas fastställda av länsstyrelsen jämlikt 60 §
stadsplanelagen.

(Länsarkitektkontoret har för ett relativt stort
antal områden, som även beröra de allmänna vägarna,
hos länsstyrelsen hemställt, att
utomplansbestämmelser eller byggnadsplan måtte fastställas. Av brist
på medel har byggnadsplanen hittills kunnat
upprättas endast i ett fåtal fall. I avvaktan på plans
upprättande har för övriga områden antingen
fastställts utomplansbestämmelser eller meddelats
av-stycknings- och byggnadsförbud.)

Där utomplansbestämmelser eller byggnadsplan
icke finnas fastställda, kan byggnadsverksamheten
delvis regleras och kontrolleras under nedan nämnda
förutsättningar:

c) Av styckning s plan är godkänd.

d) Avstycknings- och byggnad s förbud är meddelat.

Det åligger i första hand respektive
distriktslant-inätare att tillse, att avstyckningsplaner upprättas
överallt, där fastighetsbildning och
byggnadsverksamhet väntas bli av något större omfattning. Enbart
styckningsplaner reglera fastighetsbildningen, men
icke byggnadernas placering, och medgiva icke
någon kontroll av byggnadernas plan och utseende.

Avstycknings- och byggnadsförbud, stundom
enbart byggnadsförbud, meddelas av länsstyrelsen och
tillgripes i vissa fall för områden, där väg skall
breddas eller nyanläggas, eller där fråga väckts om
upprättande av byggnadsplan. (Jfr § 31 väglagen och
§ 64 stadsplanelagen.) Förbudet innebär, att
avstyck-ning, resp. nybyggnad icke får ske, med mindre
länsstyrelsen därtill givit sitt tillstånd. Inom områden,
där byggnadsförbud meddelats, komma alltså
nybyggnadsärenden att automatiskt prövas av länsstyrelsens
byggnadssakkunnige, länsarkitekten.

För av vägbyggnader berörda områden synas resp.
vägstyrelser, i större omfattning än som hittills varit
fallet, böra begära byggnadsförbud.
Byggnadsverksamheten inom dessa områden blir därigenom
kontrollerad, åtminstone intill dess vägens sträckning
blivit slutgiltigt bestämd, vid vilken tidpunkt,
jämlikt 31. § väglagen, byggnadsförbudet upphör och i
stället bestämmelserna i 30 § samma lag skola
till-lämpas.

Dessa sistnämnda bestämmelser reglera emellertid
endast eventuell bebyggelses placering i förhållande
till vägarna, genom föreskrifter om vissa
minimiavstånd mellan byggnad och vägs mittlinje samt mellan
byggnad och vägkors, under det att byggnadens
plan och utseende icke kan kontrolleras, såvida ej
utomplansbestämmelser finnas fastställda. Dylika
bestämmelser kunna dock ej fastställas endast på grund
av uppkomsten av enstaka fastighetsbildningar och
byggnadsföretag.

Länsarkitektkontoret tillhandagår såväl
allmänheten som ortsmyndigheterna med råd och
upplysningar samt vakar över att gällande bestämmelser
efterlevas, men kan icke, med den fåtaliga personal,
kontoret disponerar över, utöva någon detaljerad
kontroll i egentlig mening. Arbetet på
länsarkitektkontoret är också i och för sig så pass krävande och
tidsödande, att besiktningsresor tyvärr icke kunna
medhinnas i önskvärd omfattning.

I första hand måste alltså ortsmyndigheterna
kontrollera, att fastställda utomplansbestämmelser,
byggnads- och styckningsplaner, väglagens föreskrifter
samt meddelade avstyckningsförbud och
byggnadsförbud efterlevas.

Där byggnadsnämnd finnes — och dylik nämnd
skall finnas där utomplansbestämmelser eller
byggnadsplaner äro fastställda — åligger det nämnden
att övervaka fastighetsbildningen och
byggnadsverksamheten. Nämndens åligganden upphöra icke, även
om byggnadsförbud av någon anledning
tillfälligtvis meddelats, ehuru dispenser från förbudet i dylikt
fall prövas av länsstyrelsen. Förutsättningen för att
kontrollen skall bli effektiv är, att nämnden består av
omdömesgilla personer och att den till sitt biträde
har en verkligt byggnadskunnig person, som även
är bevandrad i do allmänna stadsplane- och
byggnadsförfattningarna. Finnes icke denna
förutsättning, blir kontrollen ofta mycket illusorisk.

Där byggnadsnämnd icke finnes, således inom om-

6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938a/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free