Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Vägkultur, av Sven Lübeck - Telefonväsendets utveckling i Sverige, särskilt under senaste decenniet, av H. Adolf Hamilton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vägstyrelser, väg- och schaktmästare, landsfiskaler
och fjärdingsman m. fi. påvilande
tjänsteangelägenheter att övervaka och rätta. Men åtskilligt är av
natur att kunna vinnas endast på frivillig väg genom
vädjan till vägens grannar samt till
hembygdsföreningar och liknande att aktivt och vaksamt tjäna
vägkulturen, till värn för hembygdsvården och
landskapets skönhet.
En form och ett enande, manande organ för goda
krafters samverkan i detta syfte har man i
Gävleborgs län sökt finna i en frivillig
"vägkulturkom-mitté", bestående av vägingenjören, landsantikvarien
och en tredje, av landshövdingen utsedd ledamot,
varjämte länsarkitekten förutsattes adjungerad i vad
angår bebyggelse invid vägarna och eljest, där hans
kompetens kan vara till nytta. Genom medverkan av
hembygdsföreningar och andra utses intresserade
lokala ombud i länets skilda delar. Täckandet av
särskilda smärre resekostnader torde icke behöva vålla
bekymmer. Som arbetsordning skall gälla en
gammal, ofta med fördel åberopad norsk sats: "man
maa begynde med at godsnakke folk, hvis det ikke
hjælper truer man dem". Men hotet skall nog icke
ofta behöva tillgripas för att nå det åsyftade målet:
Vägar, som äro ej blott ändamålsenliga, utan också
välvårdade, i landskapet och bebyggelsen väl
inpassade. Vägar, som äro så vackra, att man icke i onödan
rusar fram utan gärna färdas med anständig fart.
Telefonväsendets utveckling i Sverige, särskilt under
senaste decenniet.
Av generaldirektören greve H. ADOLF HAMILTON.1
Då Svenska teknologföreningens ordförande
anmodat mig att i afton lämna föreningens medlemmar
och gäster en översikt över det svenska
telefonväsendets utveckling, särskilt under det senaste decenniet,
har avsikten naturligen inte varit, att här skulle
ingående redogöras för den revolutionerande tekniska
utvecklingen under de senare åren. Jag är nämligen
inte tekniker. Som jag däremot under nära ett
tredjedels sekel dels såsom administrativ byråchef
och dels under de tio sista åren såsom chef för
telegrafverket deltagit i förvaltningen av det svenska
telefonväsendet, kommer jag att behandla ämnet
närmast ur organisatorisk och finansiell synpunkt.
Jag kan tänka mig, att en dylik deklaration från
min sida kan, särskilt i en krets som denna, hos en
och annan framkalla en stilla undran, hur det kan
vara möjligt att utöva chefskapet över ett så tekniskt
betonat verk, som telegrafverket obestridligen är,
utan att vara tekniskt utbildad. Då jag står i
begrepp att vid detta års slut lämna min post, torde mig
kunna tillerkännas en viss grad av objektivitet vid
besvarandet av en sådan fråga. Det är naturligen
icke ett svar på frågan, om jag nämner, att av de
åtta chefer, som förestått telegrafverket under dess
85-åriga tillvaro, endast en varit tekniker och att på
hans lott huvudsakligen föll att genomföra
omfattande organisatoriska åtgärder. Nej, det rätta svaret
är nog det, att ett företag av telegrafverkets — eller
skall jag kanske säga telefonverkets — speciella
beskaffenhet först och främst kräver av sin ledare —
utom andra egenskaper, som naturligtvis ej behöva
nämnas — att han blivit i tillfälle att i grunden satta
sig in i telefonväsendets alldeles speciella egenart, att
han genom lång tids deltagande i verkets ledning
förskaffat sig den inlevelse i telefonens natur, utan
vilken han skulle stå främmande för företagets drift.
Sedan är det av mindre betydelse, om han är
ingenjör eller trafikman eller administrativt lagd. Vad
i Föredrag’ på Svenska teknologföreningen den 16 februari
1938.
härutinnan brister honom får fyllas av hans
medhjälpare, ty det kan inte vara en människa beskärt
att behärska hela arbetsområdet; farligast av allt
skulle nog vara, om chefen tilltrodde sig något
sådant. Det krävs lång och trägen praktisk erfarenhet
för att lära sig vad telefondrift innebär, men till
gengäld är det ett tjusande arbetsfält, särskilt i en tid,
då tekniken oavlåtligen ställer nya rön till
förfogande. Man lär sig att älska ett sådant företag och
man vill gärna göra det älskat även av dess kunder
— vilket inte behöver hindra, att icke företagets
ägare, i vårt land företrädda av statsmakternas
representanter med deras mer eller mindre utpräglade
önskan om riklig avkastning av företaget, kunna finna
sig väl till freds med företagets skötsel. Huruvida
vi, som för närvarande inneha verkets ledning, lyckats
med vår uppgift i dessa hänseenden passar det sig
naturligen icke att jag uttalar mig. Men å andra
sidan är jag å egna och mina medarbetares vägnar
inte så blygsam, att jag tror att jag behöver lägga
mitt anförande såsom ett försvar — skulle jag till
äventyrs misstaga mig härutinnan beträffande en
eller annan av mina åhörare, hoppas jag att han skall
gå härifrån med korrigerat omdöme.
Det var år 1876, som Alexander Graham Bell på
en utställning i Philadelphia demonstrerade sin
nyuppfunna. telefon. Hur optimistiska uppfinnare än
lära vara, så torde han näppeligen kunnat tänka sig,
att i dag, ungefär 60 år därefter, skulle finnas i runt
tal 35 mill. telefonapparater i bruk över hela världen,
och att det med telefonens hjälp skulle bli möjligt att
samtala mellan den nya och den gamla världen, som
om man befunne sig i samma rum.
Icke heller tror jag, att svensken Henrik Cedergren,
hur framsynt han än var, år 1877, då han för första
gången kunde tala över en telefonledning mellan sin
bostad och sin butik vid Drottninggatan i Stockholm,
kunde ana vad hans anspråkslösa försök skulle föra
i släptåg. Det var i alla fall en av de första
demonstrationerna här i landet av den praktiska
användbarheten hos en apparat, som sedan blivit i så om-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
