Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årsmötes- och jubileumsnummer - Mekanik - Mekaniken på gott och ont, av Nils Fredriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
allehanda massartiklar, såsom stålpennor, nålar,
kedjor, spik och stift, olika sorters skruvar och oändligt
mycket mer, bleckaskar och varjehanda emballage
till födoämnen, medikamenter och annat, som vi
kunna se nästan vart vi gå. Tändsticksmaskinerna
äro något mer än 50 år, men andra, såsom för
tillverkning och paketering av cigarretter, konfekt och
tabletter, tvål m. m., äro tillkomna på senare tid.
Ringa vi upp i telefon, så är det visserligen
elektriciteten och magnetismen vi taga i vår tjänst, men
härvid medverka en hel rad mekaniska anordningar.
Hela telefonväsendet har ju tillkommit under de
senaste årtiondena, och "petmojen", autofonen, som
den skall kallas nu, dvs. den automatiska växlingen,
har ju helt nyligen kommit i bruk.
Ta vi så vår bil och åka ut på våra vägar, så
kunna vi genast lägga märke till att dessa äro
bredare, slätare, mindre backiga och mera raka än förr.
Alla dessa förbättringar ha skett på senaste 20 år,
till största delen med hjälp av maskiner,
konstruerade kort före eller under samma tid. Ända fram
till århundradets början krossades nästan all
makadam, lastades och sållades nästan allt väggrus, skedde
nästan all jordschaktning och planering vid
vägarbeten med människokraft, möjligen med någon hjälp
av dragare ibland. Numera sker allt detta nästan
uteslutande med maskiner, som blivit allt mera
effektiva år efter år.
Stanna vi så vid exempelvis ett sågverk, så finna
vi där, att stockarna tagas upp ur vattnet och föras
till sågarna med mekaniska anordningar. Det
färdig-sågade transporteras vidare och sorteras i olika
vagnar eller staplar med maskiner. För 50 år sedan
utfördes det mesta av dessa arbeten av människor.
Titta vi in i en massafabrik, så finna vi ungefär
samma sak. En stor fortlöpande produktion och tack
vare mekaniska anordningar påfallande litet antal
arbetare. Besöka vi ett järnverk eller ett malmföretag,
återigen detsamma. Stora massor bearbetas,
transporteras och lastas med maskiner, som skötas av ett
fåtal arbetare. Vi se kanske också, att man lärt sig
att med hjälp av moderna maskiner, t. e.
anrikningsverk e. d., taga reda på mycket material, som förr
lämnades oanvänt eller slängdes bort.
Sockerindustrien, kvarnindustrien,
cementindustrien, textilindustrien och alla andra industrier arbeta
i stor utsträckning med maskiner och mekaniska
anordningar. Och det mesta härav har framskapats
eller åtminstone avsevärt förbättrats på senaste tid.
Inom verkstadsindustrien ha vi fått massor av nya
arbetsmaskiner, och de gamla typerna ha förbättrats.
Arbetsförmågan har femdubblats, och noggrannheten
har bragts nära fullkomligheten. Nya mätinstrument
och standardisering ha gjort sitt till. Ett slående
exempel på sådan fullkomning är tillverkningen av
kullager. Och vad har icke kullagret självt,
respektive rullagret, knappa 30 år gammalt, kommit att
betyda ifråga om kraftbesparing, tillförlitlighet och
minskat behov av tillsyn, över allt där något går runt.
Bland den nyare tidens mekaniska hjälpmedel må
även nämnas de pneumatiska verktygen, som fått så
omfattande användning inom verkstadsindustrien,
och än mer i gruvor och vid stensprängning, där man
förr fick låta släggan gå.
Svetsningen, respektive skärningen med gas eller
elektricitet, hör kanske ej till de mekaniska proces-
serna men har under senaste årtionden fått en
utomordentlig betydelse för utförande av en stor mängd
mekaniska konstruktioner.
Arbetsbesparing och materialhushållning går igen
på industriens alla områden, och den nya tidens
mekaniska hjälpmedel spela överallt en utomordentlig roll.
Liknande gäller även inom jordbruket.
Maskinkraften har även där kommit allmänt i bruk. Förr
fanns endast på de största gårdarna någon
ångloko-mobil, i somliga fall en väderkvarn eller en
vindturbin. Den mera lyckligt lottade hade kanske något
vattenhjul eller någon liten turbin, som drev en såg
eller en kvarn. Hästvandringen var mera vanlig som
kraftkälla. Nu finner man även på mindre gårdar
oljemotorer eller elektriska motorer, som pumpa
vatten till kreaturen och hushållen, skära hackelse och
mala säd eller hissa hö m. m. i bärgningstider. På
fälten ser man ofta, att redskapen dragas av
traktorer. Traktorer användas även att driva tröskverk,
och med dessa äro ofta förenade halmpressar och
elevatorer eller andra mekaniska
transportanordningar, som föra halmen in i lador eller upp i stackar,
utan att människorna behöva anstränga sig därmed.
Slåttermaskiner och självbindande skördemaskiner
ser man överallt. Korna mjölkas med maskiner,
mjölken transporteras med automobiler och behandlas
sedan med mekaniskt drivna separatorer, kärnor och
ältmaskiner, tills smöret är färdigt att sändas ut. En
del av mjölken fylles på flaskor på mekaniskt vis,
och flaskorna diskas på maskin. Nästan allt detta
är nya saker, i varje fall nytt i jämförelse med det
lilla som fanns, när den som nu fyller 50 år blev till.
Vända vi oss så till hemmet, så kanske vi spara
våra steg genom att stiga in i en hiss, som
elektro-mekaniskt för oss upp till vår dörr. Här sticka vi
nyckeln i det sinnrikt konstruerade och
maskinmässigt utförda, dyrkfria låset, behöva kanske ej stänga
dörren. Tack vare en mekanisk dörrstängare stänger
den sig själv. Väl inkomna konstatera vi, att
värmeledningen med dess mekaniskt-termiska, automatiskt
verkande regleringsanordning fungerar utmärkt. I
köket ha vi väl ej någon "Polhems stekvändare", men
vi ha en hel del mekaniska anordningar av nyaste
slag. Främst kanske en IVA-spis eller någon dess
anförvanter samt ett kylskåp, vars värmelåga gör det
kallt. Möjligen finnes en tvättmaskin, en elektriskt
driven mangel, i varje fall en symaskin, kanske också
en stickmaskin i något rum. Dammsugaren och
golv-bonaren har jag nämnt förut.
Maskiner och mekaniska anordningar betjäna oss
på alla håll. Våra kläder voro förr oftast gjorda i
hemmet. Hemvävt tyg av hemspunnet garn syddes
av skräddaren eller sömmerskan till stor del för hand.
Symaskinen var ännu för 50 år sedan ej riktigt bra.
Numera kan nästan allting sys på maskin. Tyget är
så gott som undantagslöst från början till slut gjort
på maskin. Och klädtillverkningen har tack vare
mekaniseringen blivit en industri. Endast få av oss torde
gå i handgjorda skor. För 50 år sedan fanns ingen
maskinell skotillverkning. Numera göras så gott som
alla sorters skor i fabriker, som arbeta med en
mångfald sinnrika maskiner, så att nästan ingenting
behöver göras för hand.
Så här kunde man fortsätta nxed att räkna upp nya
maskiner och nya mekaniska anordningar den ena
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
