Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Elektrisk bågsvetsning, av Sture Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Pig. 15. Slipverk i gjutet utförande. Fig. 16. Slipverk i svetsat utförande.
tagits stora steg mot förverkligandet av större
helsvetsade fartyg. Genom bruket av svetsning minskas
icke endast vikten av det färdiga fartyget — man
vinner dessutom genom eliminerandet av ett otal
överlappande skarvar en icke föraktlig reduktion i
framdrivningsmotståndet.
Fig. 18. En sats svetsade spännlinjaler.
I stort sett har den lavinartade utvecklingen på
bågsvetsiiingsområdet gått i handarbetets tecken.
Automatisering av arbetet kommer att ytterligare
framhäva svetsningens möjligheter i
rationaliseringens tjänst och medverka till dess erövrande av ännu
flera områden än hittills skett. Automater, som
arbeta med i marknaden allmänt förekommande
tjock-klädda elektroder, äro sedan ett par år tillbaka i full
drift i olika företag och förefalla att fylla
fordringarna på ett hjälpmedel till betydligt ökad och
förbilligad produktion, i jämförelse med handsvetsning,
men med bibehållande av en kvalitet, som ej ligger
lägre än den en förstklassig svetsare presterar. Med
dessa automater är det möjligt att lägga upp till
40—50 m långa strängar efter 6 à 7 mm elektroder
pr timme.
En viktig förutsättning för metodens fulla
utnyttjande är emellertid, att dess möjligheter i än högre
grad än hittills beaktas av våra konstruktörer och
erkännas av våra kontrollerande organ, i all synnerhet
som den praktiska kunskap på området, vilken
obestridligen är tillfinnandes i våra verkstäder, ger god
garanti för att ett svetsat arbete i intet hänseende är
underlägset utan i de flesta fall tvärtom vida
överlägset på motsvarande äldre sätt tillverkade arbeten.
Sture Lundgren.
16 visa slipverk utförda vid KMV., Karlstad. Ett
svetsat dylikt har 30 % mindre vikt än motsvarande
i gjutet utförande, och kostnaderna för maskinarbetet
visa samma proportion. Fig. 17 visar en bottenram
och fig. 18 en sats spännlinjaler i svetsat utförande.
Icke enbart på de i det föregående nämnda
områdena utgör bågsvetsningen ett utomordentligt
hjälpmedel för ett rationellt utförande av olika
konstruktioner, utan på snart sagt alla områden, där
svets-bara metaller komma till användning, kunna fördelar
i ett eller flera hänseenden påräknas.
Ett önskemål, som så småningom tarvar en livligare
uppmärksamhet från stålverkens sida, är erhållandet
av för svetsning speciellt avsedda valsprofiler. För
balksvetsning valsas dock sedan några år tillbaka
olika typer speciellt utformade flänsprofiler, bland
vilka den av Esabis i Stockholm utformade och vid
Domnarvet valsade näsprofilen särskilt förtjänar
omnämnas såsom en god lösning.
Stagning av större ytor såsom cisternsidor,
fartygs-skott, grovkalibriga rörledningar etc. sker numera
billigare och med mindre materialförbrukning genom
påsvetsning av
platt-~~ järnsstag i stället som
förut medelst pånitade
profiler, alla med det
för nitning nödvändiga
felet — en ur
stag-ningssynpunkt ineffektiv materialfördelning.
En ännu bättre jjrofil
än plattjärnet för
ifrågavarande ändamål skulle
dock hälsas välkommen.
Skeppsbyggnads- och
järnkonstruktionsfacken
samt besläktade
områden ha de senaste åren
i snabbt växande
omfattning övergått till
svetsning som
ersättning för nitning.
Stockholmsbroarna äro
välbekanta exponenter för
förnämlig svetskonst och
inom skeppsbyggeriet ha
Fig. 17. Svetsad bottenram.
30 april 1938
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
