Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 30 april 1938. Specialnummer: Vardagsrationalisering - Korrespondensens rationalisering, av H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
betsuppgifter, vilka dock ur kostnadssynpunkt hava
en synnerligen stor betydelse för varje företag.
Den ökade konkurrensen har medfört ett betydligt
hastigare tempo i all affärsrörelse, vilket i sin tur
resulterat i en allt mer ökad korrespondens, och man
torde kunna säga, att det över huvud taget skrives
betydligt mera per avslut numera än endast för ett
10-tal år sedan. Det har därför varit helt naturligt,
att man även börjat intressera sig för kostnaden av
denna för en affärs bestånd och utveckling så
oundgängliga arbetsoperation.
Förenta staterna har i detta stycke som i många
andra varit föregångslandet, men även ett mycket
stort antal svenska företag ha på de senaste åren
börjat intressera sig för sina korrespondenskostnader
och en analys av dessa inom vilket företag som helst
giver i allmänhet mycket överraskande resultat.
Produktionskostnaden för tillverkningen av ett brev,
vilken man i allmänhet varit benägen att negligera,
visar sig nämligen vid en noggrann analys vara en
faktor av utomordentligt stor betydelse ur ekonomisk
synpunkt.
Då frågan om korrespondenskostnaderna utan
tvivel torde hava ett visst intresse för denna tidnings
läsare, skall i det följande redogöras för några
slutsatser, som inhämtats från analyser utförda vid ett
dussintal svenska firmor under de två sista åren.
Genom studium av de korrespondensmetoder, som
i allmänhet förekomma inom modernt affärsliv, har
man kunnat fastställa följande huvudgrupper:
a) diktat till stenograf,
b) diktat direkt till skrivmaskin,
c) handskrivna koncept renskrivna på maskin, samt
d) diktat till och direkt utskrivning från
dikte-ringsmaskin.
De i nedanstående jämförelse angivna siffrorna
grunda sig på tidsstudier, som blivit utförda inom
våra ledande svenska företag, representerande olika
branscher samt belägna i Stockholm, Göteborg och
landsorten, varför dessa siffror böra kunna göra
anspråk på att representera ett ganska tillförlitligt
medelvärde. De i denna utredning förekommande
uppgifterna om antalet brev hänföra sig till s. k.
normalbrev, omfattande 100 ord, till vilken enhet
alla brev, som varit föremål för granskning under
utredningsarbetet, reducerats i och för erhållande av
en korrekt jämförelse.
a) Diktat till stenograf.
Detta är utan tvekan den mest använda formen
för handläggande av korrespondens. Undersökningen
för denna grupp har därför kunnat omfatta ej mindre
än över 7 000 normalbrev, vilka i genomsnitt krävt
en dikteringstid av 5,22 minuter. Utskrivningen av
dessa brev har i genomsnitt tagit 8,23 minuter, varför
således stenograferna varit sysselsatta i medeltal
13,45 minuter per brev. Under antagande att de
dikterande hava en avlöning av i genomsnitt kronor
600 per månad och skrivbiträdena kronor 200 per
månad blir varje dikteringsminut av deras
arbetstid värd 6,7 resp. 2,2 öre. Dessa brev hava alltså i
genomsnitt kostat
5,22 minuter à 6,7 öre = kr. 0: 35
13,37 „ „ 2,2 „ = „ 0: 29
Summa kr. 0: 64 pr normalbrev
b) Diktat direkt till skrivmaskin.
Denna behandlingsform har numera i regel
frångåtts, då den måste anses synnerligen oekonomisk
på grund av att två personer samtidigt bliva bundna
och hela tiden den långsammaste kommer att
bestämma takten. Undersökningarna hava i detta fall
därför inskränkts till ett fåtal fall omfattande endast
ca 50 brev. Dessa togo emellertid i medeltal 16,2
minuter och hava alltså under förutsättning av samma
löneförmåner som ovan kostat
diktering 16,2 min. à 6,7 öre = kr. 1: 09
utskrivning 16,2 „ „ 2,2 „ = „ 0: 35
Summa kr. 1: 44 prnormalbrev
c) Handskrivna koncept renskrivna på maskin.
Då även denna behandlingsform förekommit i
relativt ringa omfattning hos de företag, där
undersökningar gjorts, har i ett par fall helt bortsetts från
dylika brev, emedan tiden för nedtecknandet av ett
koncept, i de fall där denna behandlingsform särskilt
granskats, varierat mellan 2 och 3 ggr den ovan
angivna dikteringstiden.
Uppskattas därför tiden för utskrivning av ett
koncept för hand till 13 minuter samt renskrivningen av
detta koncept på maskin till samma tid som
utskrivningen av ett stenogram blir kostnaden för dylika
brev
nedskrivn. av koncept 13 min. à 6,7 öre = kr. 0: 87
utskrivn. „ „ 8 „ „ 2,2 „ = „ 0:18
Summa kr. 1: 05
Att tiden för nedtecknande av koncept här ovan
icke kan anses överskattad torde framgå av det
faktum, att renskrivningen på maskin givetvis går
avsevärt snabbare än den ursprungliga utskrivningen
för hand, då ju en maskinskriverska i regel presterar
samma hastighet som kan uppnås vid skrivning för
hand och dessutom icke behöver ägna någon som
helst tid åt att tänka på formuleringen.
Tanketiden för ett normalbrev med vanlig
affärstext torde nämligen kunna uppskattas till detsamma
som vid stenogram, ca 5 minuter.
d) Diktat till och direkt utskrivning från
dikterings-maskin.
Att dikteringen till en dikteringsmaskin kan gå
avsevärt snabbare än till en stenograf torde ligga i
öppen dag, då nämligen en maskin icke har någon
som helst hastighetsbegränsning, medan det är ytterst
sällsynt att en stenograf kan hinna med ett verkligt
snabbt diktat, och detta kan i så fall endast ske under
en mycket begränsad tidsperiod.
För att en jämförelse mellan de bägge
korrespondenssystemen, dikteringsmaskiner och stenografi,
skall bliva fullt rättvis, böra de bägge systemen helst
prövas av samma personal, då ju olika sorters
korrespondens kan kräva ganska olika tid för sin
behandling, och då korrespondensen inom olika
avdelningar inom ett och samma företag kan vara av
högst varierande svårighetsgrad. Jämförande prov,
som företagits mellan de olika systemen och som
nedan anföras, hava hos företagen ifråga blivit
utförda med stenografi och talmaskindikteringssystemet
30 april 1938
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
