Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 20 aug. 1938 - Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
20 AUG. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 33
1 9 3 8 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD Å R G. 68
INNEHÅLL: Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av civilingenjör H. Gille. —
Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Insänt.
Luftbehandling och dess inverkan på
byggn ad ers utformning.
Av civilingenjör H. GILLE.1
Kravet på ett visst konstant och speciellt lämpat
lufttillstånd inom såväl industri- som andra
lokaler av skilda slag gör sig alltmer gällande. För att
uppfylla detta fordras viss luftbehandling, vanligen
kallad luftkonditionering. Denna behandling skall giva
luften i lokalen ej blott en bestämd temperatur utan
även en viss fuktighetshalt samt dessutom avlägsna
föroreningar ur densamma. Ordet luftkonditionering
har nästan blivit ett slagord, som användes i tid och
otid, särskilt i reklamsyfte. Det är sålunda ej
ovanligt, att en enkel ventilationsanordning med
inblåsning av litet värmd luft kallas konditionering. Till
och med bara omvispning av luften med en
bords-fläkt har fått samma pretentiösa namn.
Med luftkonditionering eller den svenska
benämningen luftbehandling mena vi dock en mer allsidig
behandling av luften, såsom kylning eller värmning,
befuktning eller avfuktning samt tvättning eller
filtrering.
Luftbehandlingen nyttjas ej endast för att
åstadkomma ett lufttillstånd, behagligt för oss nutida
bortskämda människor, utan den har därjämte ett
praktiskt ekonomiskt syfte i
det man, genom
åstadkommande av ett för
arbetsprocessen lämpat
luft-tillstånd i arbetslokalen,
kan vinna ökad
arbetsprestation hos arbetarna,
större avverkningsförmåga
hos maskinerna samt
bättre kvalitet å
arbetsprodukten.
För att erhålla bästa
möjliga arbetsprestation
hos människan eller för
att luften skall kännas
behaglig för henne, fordras
att luftens temperatur och
fuktighet stå i en viss
relation till varandra. För
människans välbefinnande
fordras nämligen ej endast
viss temperatur hos omgivningen utan även en sådan
luftbeskaffenhet, att människan utan minsta
ansträngning skall kunna avgiva viss värmemängd, till
storlek beroende av hennes fysiska arbetsprestation. Enär
denna värmeavgivning delvis består av
vattenförång-ning genom andning och avdunstning från
kroppsytan, är den sålunda beroende både av luftens
temperatur och relativa fuktighet. Människans känsla av
lufttemperatur är egentligen mått på hennes
värme-avgivning. Som gradtal på luftbeskaffenheten i
förhållande till människans termiska reaktion har man
infört begreppet "effektiv temperatur". Om två
luftmassor kännas lika varma hava de samma effektiva
temperatur, dvs. summan av värmebortledningen till
luften (konvektion) och värmeavgivning genom
vatten (avdunstning) är i båda fallen lika. Sålunda kan
en luftmassa med högre temperatur än en annan,
men med lägre relativ fuktighet, som ökar
möjligheten till avdunstning, hava samma effektiva
temperatur som den senare.
Bestämning av den effektiva temperaturens
variation vid olika fuktighetshalt och dess beroende av
i Föredrag’ vid Svenska
teknologföreningens ord. stämma
den 22 mars 1938.
Fig. 1. Psykrometerdiagram med effektiv temperatur.
20 aug. 1938
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
