Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 20 aug. 1938 - Luftbehandling och dess inverkan på byggnaders utformning, av H. Gille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2. Människans värmeavgivning vid olika
arbetsprestation.
vindhastighet, klädedräkt m. m. har utförts av
amerikanerna Houghton och Yaglou. Den effektiva
temperaturen angiva de med samma gradtal som
temperaturen hos stillastående med fuktighet mättad
luft av samma effektiva temperatur. Inritas linjerna
för konstant effektiv temperatur i ett
psykrometerdia-gram, fig. 1, finner man. att de äro i det närmaste
raka liksom motsvarande linjer för psykrometerns
"våta temperatur". Det område, inom vilket
effektiva temperaturen och sålunda såväl lufttemperaturen
som luftfuktigheten må variera utan obehag för
människan, kallas behaglighetszon. Denna zon
förskjutes alltefter den arbetsprestation människan i lokalen
skall utveckla. Den effektiva temperaturens
beroende av lufthastigheten framgår även av diagrammet.
Människans värmeavgivning vid viss
arbetsprestation är konstant inom visst temperaturområde i
be-haglighebszonen, där hennes egen regleringsförmåga
räcker till att avpassa värmeavgivningen efter olika
effektiv temperatur (fig. 2). Man har genom
luftbehandling kunnat öka arbetarens effektivitet 10 % och
mera.
För maskinernas avverkningsförmåga är antingen
endast temperaturen eller endast
relativa fuktigheten eller bådadera av
betydelse. Vid exempelvis invecklade
automatmaskiner är konstant temperatur det
viktigaste medan vid textilmaskiner rätt
fuktighet är avgörande för hållfastheten
hos trådarna då de behandlas av
maskinen.
Arbetsproduktens kvalitet är ofta starkt
beroende av luftfuktigheten, exempelvis
vid tillverkning av tobaksvaror. Så är
även förhållandet beträffande många
andra produkter, såsom konstsilke,
papper, mjöl m. m.
Luftbehandlingen har till uppgift att
åstadkomma ett i ifrågavarande lokal
idealiskt lufttillstånd, avpassat efter lo-
kalens användning. Den i lokalen införda behand
lade luften undergår där emellertid förändring dels
genom värmeavgivning eller värmetillförsel från an
gränsande lokaler, dels genom värme och fukttill
försel från människor eller maskiner och
arbetsprodukter, även fuktabsorption förekommer här, samt
slutligen genom förändring av luftens gassamman
sättning, såsom genom syreförbrukning och tillförsel
av kolsyra och andra gaser från människor och
kemiska processer. Den behandlade luften skall då vid
dess införsel i lokalen hava ett sådant tillstånd att
den efter dessa förändringar får som sluttillstånd
sådana egenskaper, som önskas för denna lokal.
Lufttemperaturen justeras genom värmning och
kylning, fuktighetshalten genom tillförsel av
vattenånga, kondensering eller absorption, oftast kom
binerat med uppblandning med friskluft. För
borttagning av främmande gaser eller anrikning med
syre användes utspädning med friskluft, mera sällan
kemiska processer.
Typiskt luftbehandlingsaggregat, fig. 3, består av
hlandningskammare, förvärmningsbatteri, luftförde
lare, duschkammare, avvattningsfilter, eftervärm
ningsbatteri, sugkåpa, ibland försett med filter samt
fläkt. I duschen kan antingen förångning ske, om
vattnets temperatur är högre än luftens
daggpunkts-temperatur, eller kondensering av vatten ur luften,
om duschvattnets temperatur är lägre än luftens
dagg-punktstemperatur. Vattnets temperatur regleras
genom insättning av kylare eller varmare i
cirkulations-ledningen. Ofta användes för kondensering och
kylning i stället direkta kylbatterier i luftströmmen.
För avlägsnande av vatten ur luften brukas ibland
vattenadsorberande ämnen som silica gel, vilket är
porös kiseloxid samt aluminiumoxid, vidare
absorberande saltlösningar av t. e. kalciumklorid eller
ännu bättre litiumklorid. Dessa ämnen kunna
genom upphettning regenereras för ny
användning.
För tillförsel av fuktighet kan man även använda
sig av direkt injicering av finfördelat vatten eller
ånga i lokaler ävenså avdunstning från våta ytor.
Ett par andra mer eller mindre fullständiga luftbe
handlingsaggregat med delvis recirkulation för
eko-nomisering visas av vidstående
schematiska bilder, hämtade ur
regulator-firman Minneapolis Honeywells
katalog. Fig. 4.
Fig. 3. Typiskt luftbehandlingsaggregat.
384
20 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
