Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 12 nov. 1938 - Bergoljebränslenas användning inom världssamfärdseln, av Gustaf E. W. Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tabell 10. Cetanvärden för naturliga och krackade
solaroljedestülat av olika ursprung.
Bergoljans ursprung Cetanvärde för solaroljedestillat Spec. vikt [-Destillationsområde
naturliga krackade Be-gyn- nelse-punkt-] {+Destillations- område
natur- liga kracka- de Be- gyn- nelse- punkt+} 90
%-punkt
Mid-Continent .......... (Amer. kontinentens mitt.) 47—55 38—42 0,807—0,904 160—238 °C 270—370 °C
Kalifornien................... 37—48 30 26—35
Södra Texas ................
Pennsylvanien ............ 62—70 32-40
Michigan........................ 68 —
Okänt ursprung
Paraffinbas.................... 54-64
Ej paraffinbas ............ 42—44
U. S. Navy ställer följande fordringar på
diesel-bränsle:
90 % punkt
U-båtsmotorer ... max. 357°C min. 45 min. 42
Flygmotorer ..... max. 315°C min. 60 min. 55
För järnvägsmotorer fordras bränslen med
cetanvärden över 40, men för blixttågens dieselmotorer
användas ofta bränslen med cetanvärden omkring 50
à 55, trots att varvtalet ej överstiger 700—800 v/m,
emedan man önskar få så lugn och rökfri gång som
möjligt. För fordonsmotorer anges för närvarande
cetanvärdet 45 som minimum, men detta är med
hänsyn till fordonsmotorernas höga varvtal, ofta över
2 000 1/min., för lågt för en i alla avseenden
tillfredsställande drift. För övrigt förefinnes en tendens
att höja fordonsdieselns varvtal i nivå med
förgasaremotorns, och därigenom komma fordringarna på
cetanvärdet att ytterligare skärpas framdeles.
Av solaroljorna i tabell 10 ha endast de
naturliga destillaten från Pennsylvania- och
Michigan-oljorna, som äro utpräglade paraffinbasoljor, ett
cetanvärde motsvarande de fordringar, som U. S.
Navy ställer på flygbränsle och som böra ställas
även på ett gott bränsle för fordonsmotorer.
Krackade destillat däremot motsvara ej ens
U-båtsmoto-rernas fordringar och måste lämnas helt ur räkningen
såväl för fordons- som järnvägsmotorer.
Emellertid variera även de naturliga destillaten
högst avsevärt sinsemellan allt efter bergoljans
ursprung. I fig. 2 återges ett diagram enligt Gruse2,
vilket åskådliggör den kemiska karaktären hos ett
antal bergoljor av olika ursprung. Kaliforniska oljor
liksom också Texasoljor (speciellt vid Golfkusten)
äro mycket naften- och aromatrika och lämna därför
ett naturligt solaroljedestillat med lågt cetanvärde.
Kalifornien och Texas producera ca 60 % av
bergoljan i U. S. A. Mid-Continentoljorna utgöra ca
25 % och äro huvudsakligen blandbasoljor (blandad
paraffin- och asfaltbas) men endast till mindre
del av paraffinbastyp. De utpräglade paraffinbas-
1 Dieselindextalet är en fysikalisk-kemisk
kvalitetsbestämning’, som erhålles med hjälp av spec. vikten och
anilin-punkten, den senare ett mått på oljans halt av
paraffinkol-väten.
2 Ur Ellis, The Chemistry of Petroleum Derivatives, New
York 1934.
Fig. 2. Diagram visande olika bergoljors sannolika
sammansättning (enligt Gruse).
oljorna finnas i de östra staterna, men
produktionen där är ringa och uppgår blott till 3 à 4 %
av U. S. A:s totala bergoljeproduktion. De nu
producerade naturliga solaroljedestillaten, vilka som
tidigare nämnts utgöra ca 4 % av utbytet,
härstamma alltså till övervägande delen från bergoljor,
som lämna destillat med jämförelsevis lågt
cetanvärde. Den nuvarande tillgången i U. S. A. på
högvärdiga solaroljedestillat motsvarande
fordonsdieselns fordringar i fråga om destillationsområde
och cetanvärde utgör därför med all sannolikhet
mindre än 1 % av utbytet ur bergoljan.
U. S. A. producerar och raffinerar i det närmaste
2/s av världens bergolja. Utanför U. S. A. är dock
krackningskapaciteten lägre och krackade
solaroljedestillat utgöra här ca 6 % av den bearbetade
berg-oljemängden, medan naturliga destillat åter erhållas
med något större utbyte än i U. S. A. Bergoljorna
utanför U. S. A. äro emellertid ofta mycket
naften-och aromatrika, men så vitt författaren känner
saknas nämnvärda tillgångar av typiska
paraffinbasoljor jämförliga med de bästa amerikanska.
Tillgången på högvärdiga bränslen för snabbgående
motorer torde därför snarast vara mindre än i U. S. A.
Uppskattningen ger till slutresultat, att tillgången
på högvärdiga solaroljedestillat för snabbgående
fordons- och flygdieselmotorer varken i U. S. A. eller
i världen i dess helhet utgör mer än i runt tal 2 %
av bensintillgången. Den uppskattade
solaroljetill-gången motsvarar i U. S. A. knappt hälften och för
världen i dess helhet blott ca 1/„ av det ekvivalenta
solaroljebeliovet för den ekonomiskt
"dieseliserings-bara" delen av transportfordonsbeståndet.
Tillgången på goda solaroljor är dock väsentligt större
än det nuvarande behovet för motorfordon, men det
har likväl visat sig svårt att erhålla lämpliga
bränslen. Detta tyder på, att uppskattningen här
ovan möjligen är för hög. Emellertid äro de
solaroljedestillat som förekomma i handeln ofta en
blandning av naturliga och krackade destillat.
Broeze har bestämt bromtalet1 för ett stort antal
solaroljor och funnit, att de nästan alltid i större
i Bromtalet anger halten omättade kolväten, vilka
såsom tidigare omnämnts äro karakteristiska beståndsdelar just
i krackade destillat.
[-Diesel-index’
Motsvarande-]
{+Diesel-
index’
Mot-
svarande+}
cetanvärde
12 nov. 1938
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
