Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 12 nov. 1938 - Bergoljebränslenas användning inom världssamfärdseln, av Gustaf E. W. Jonsson - Axel Wahlberg †, av Karl A. Wessblad - J. V. Svenson †, av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
däremot solaroljeutbytet minskats till mindre än
hälften. För snabbgående dieselmotorer kan
tillgången på högvärdiga solaroljor beräknas uppgå till
ca 2 % av bensintillgången och för oljemotorer med
elektrisk tändning till ca 6 à 8 %. Det kan
fastställas, att de förutsättningar, som oljemotorernas
bränsleförsörjning byggdes på, numera icke äro för
handen. Med raffineringsindustriens nuvarande
produktionsmöjligheter är en övergång till oljemotordrift
tänkbar endast för en jämförelsevis ringa del av
världens transportfordonsbestånd.
Raffineringsindustrien saknar för närvarande lämpliga
produktionsmetoder och anläggningar för storproduktion av
solaroljor, i synnerhet med hög tändningskvalitet. En
sådan storproduktion är ett problem, som ännu icke
funnit sin lösning.
Källmaterialet till föreliggande artikel har bl. a. hämtats
ur ett flertal årgångar av följande tidskrifter och
publikationer :
Automotive Industries. Automobiltechnische Zeitschrift.
Bus Transportation. Diesel Power. Engineering. Gas and
Oil Power. Motor Ship. S. A. E. Journal. V. D. I.
Brenn-stoff-Chemie. Gas and Oil Journal. Ind. and Eng. Chemistry.
Petroleum. Refiner. National Advisory Committee for
Aero-natics. Reports. V. D.I. Forschungsheften. World Power
Conference, Transactions of the Fuel Conference. World
Petroleum Conference, Proceedings. Minerals Tearbook, m. fi.
Axel Wahlberg †.
Ett stort varmt hjärta upphörde den 1 november i
år att slå. En av vårt lands främsta ingenjörer doktor
Axel Wahlberg slutade då sin långa arbetsdag. För
knappa fem månader sedan hade vi i denna tidskrift
glädjen hylla honom såsom 70-åring med ännu obruten
andlig och lekamlig hälsa och ännu för blott omkring
en månad sedan anade man knappast, att han så
snart skulle lämna vår krets.
Även om vi sålunda möjligen hade kunnat hoppats
på att ännu länge få behålla honom, var Axel
Wahlbergs arbetspensum vid det här laget dock mer än
fyllt. Han var från sina första ungdomsdagar allt
intill ingången i sin pensionsålder en förnämlig
representant för den typ av energiska och kunniga
svenska ingenjörer som vi med rätta kunna vara
stolta över.
Redan vid 28 års ålder tillförordnad professor vid
Kungl, tekniska högskolan skapade han år 1896
Kungl, tekniska högskolans materialprovningsanstalt
— föregångaren till Statens provningsanstalt — vars
föreståndare han var till år 1903. Detta år kom han
som överingenjör till Fagersta bruks a.-b., där han
sedermera åren 1907—1914 beklädde posten som
disponent och verkställande direktör. Överingenjör
vid jernkontoret 1914 blev han dess verkställande
direktör 1930, för att år 1935 vid sitt inträde i
pensionsåldern draga sig tillbaka till privatlivet. Jämte
dessa sina tjänster är det emellertid ett otal
betydelsefulla offentliga uppdrag, Axel Wahlberg hunnit med.
För Svenska teknologföreningen betydelsefullt och
i tacksamt minne bevarat må här endast erinras om
hans ordförandeskap därstädes åren 1901—1903.
Axel Wahlberg var emellertid mera än blott en för
skicklighet och enastående arbetsförmåga uppskattad
man — han var en redlig kamrat och en glad och
god människa. Det är därför, det känns så tomt,
när vi nu endast i minnet få bevara hans kära
vän-sälla drag.
Karl A. Wessblad.
J. V. Svenson.
* 14 febr. 1863. † 31 okt. 1938.
Med fabrikör Johan Viktor Svensons bortgång har
ett märkligt livsöde avslutats, ett napoleonöde inom
svensk industri. Fabrikör Svenson började sin
levnads bana som barnhusbarn. Efter några år i
smedslära på landsbygden kom han till Stockholm och
arbetade först som lärling och senare som gesäll hos
olika smeder i staden. Härefter tog Svenson
värvning vid Kungl, flottan som eldare, varvid han fick
tillfälle komplettera sin åtta dagar långa
folkskolebildning med en eldarekurs. Han deltog även i
Vanadis’ världsomsegling. Emellertid kände lian, att det ej
passade hans för snabb och djärv handling anlagda
natur att inneha en underordnad befattning inom en
militärorganisation, varför han, mot sina förmäns
önskan, lämnade flottan. Vid samma tid avled en av
Stockholms mest välkända smeder, hos vilken
Svenson tidigare tjänat som lärling. Ägaren av den fas-
540
’17 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
