Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 31 dec. 1938 - Synpunkter på företagsamhetens fortsatta utveckling i vårt land, av H. Nordenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
har vid ett första överslag beräknats medföra en
årlig kostnad av omkring 30 mill. kr. per år. Men
många mena att det icke stoppar med mindre än 50
mill. Då alla dessa reformer måste bestridas med
ökade skatter kan man lätt förstå, vad särskilt ett snabbt
genomförande av dessa reformer skulle betyda för
skattebördan och därmed för företagsamheten. Man
måste fråga sig, om vi stå till svars med att ikläda
oss dessa kostnader utan att i motsvarande grad ha
skapat ekonomiska förutsättningar genom att
exempelvis skapa ökat skatteunderlag, så att medlen så att
säga finnas innan de ges ut.
Vad de direkta sociala bördorna på
företagsamheten beträffar, såsom semesterlagen m. m., må erinras
om att de liksom skatterna måste verka hämmande,
framtvinga rationalisering och därmed driva kapital
över från mera riskfylld till mindre riskfylld
investering.
I dagarna har ett nytt reformbetänkande framlagts
angående lag om frivillig tjänstepensionering.
Förslaget innehåller mycket ingående bestämmelser,
bl. a, om de olika förmånernas storlek.
Ålderspensionen föreslås till 50 % av lönen. Om kostnaderna
nämnes däremot icke ett ord. För ett normalfall
torde premiekostnaden emellertid med hänsyn till
nuvarande ränteläge komma att uppgå till över 10 % på
lönen, vilket ju innebär en utomordentligt stor
belastning, som i sista hand måste bäras av näringslivet
självt. Lika fullständigt förbigår man den viktiga
frågan om en dylik allmännare genomförd
pensionerings återverkan på kapitalmarknaden i den mån den
säkerställes försäkringsmässigt. Redan
pensionsförsäkring av tjänstemän i den omfattning den nu
uppnått. främst inom S. P. P.. kommer att vid
jämviktsläge binda närmare en milliard i fonder. En allmän
pensionsförsäkring även av arbetare i den
utsträckning förslaget åsyftar, skulle säkerligen binda
mångdubbelt större belopp. En dylik enorm fondbildning
skulle emellertid helt förrycka kapitalmarknaden och,
än mer, minska tillgången på riskvilligt kapital. Det
är därför nödvändigt att på detta område framgå med
största försiktighet och noga klarlägga reformernas
verkningar, innan de beslutas.
Den vetenskapliga forskningen måste stödjas.
Såsom en annan nödvändig förutsättning för
företagsamhetens fortsatta utveckling angavs även att
erhålla tekniskt lämpliga och ekonomiskt bärande
metoder för en önskad tillverkning. I många fall kunna
dessa förvärvas men lika ofta måste de
experimentellt utarbetas, och härvidlag måste det sägas, att
vårt land för närvarande är beklagligt efterblivet.
Den tekniska forskningen är för närvarande hos oss
i jämförelse med utlandet betänkligt försummad.
Visserligen utföra våra industriföretag, särskilt de stora,
ett icke obetydligt arbete av detta slag, men
huvudsakligen på sina egna begränsade områden. En mera
systematisk och på bred front upplagd forskning i stil
med vad utlandet kan uppvisa, ha vi icke. Det kan i
det sammanhanget vara av intresse vad utlandet
kostar på sig i dessa avseenden.
Det engelska Department of Scientific and
Indu-strial Research erhöll av statsmedel vid starten ett
statsbidrag av 1 mill. pund och utgiftsstaten uppgick
1936/1937 till 16 mill. kr. Det stora Mellon Institute
of Industrial Research i Pittsburg förfogar över en
forskningsstab på 150 personer och ehuru institutet
arbetar så, att industriföretagen betala kostnader och
avlöning för de personer, som direkt utföra ett visst
av industrien lämnat forskningsuppdrag, så går
staten enbart för det kemiska institutet till 3 mill. kr.
per år.
I Sverige ha vi ytterst ringa motsvarigheter till
detta. Våra tekniska högskolor, som skola utgöra de
främsta härdarna för detta forskningsarbete, arbeta
med alldeles för små resurser. Här måste
statsmakterna ingripa och skapa helt andra möjligheter och re
surser. Dessutom måste efterhand särskilda
forskningsinstitut inrättas för planmässig forskning på
vissa speciella, för vår industri särskilt viktiga
områden. Även tillgången till erforderliga kompetenta
krafter för dylikt forskningsarbete är alldeles
otillräcklig. Här måste åtgärder vidtagas för att ge stöd
och bättre möjligheter för unga tekniker att genom
ökad specialutbildning vid våra tekniska högskolor
kvalificera sig för dylikt forskningsarbete.
Den ekonomiska politikens Damoklessvärd.
Vad som utom skattebördan och de sociala
förpliktelserna innebär en hämmande faktor för all
företagsamhet är oron för den allmänna ekonomiska
politiken, oron för statsingripanden, monopol och andra
restriktiva åtgärder. Och det är egentligen icke ägnat
att lugna, att de maktägandes planer äro så oklara.
Alltsedan monopolplanerna 1936 tills vidare
skrinlades har man förgäves efterlyst riktlinjer för den
fortsatta utvecklingen. I någon mån kunna vi dock
avläsa utvecklingstendenserna för den ekonomiska
politiken i den Nothinska utredningen om arbetsfred
och folkförsörjning, vars förslag delvis återfinnas,
starkt accentuerade, i den Severinska reservationen
till arbetslöshetsutredningen.
I dessa föreslås bl. a.:
1) Samarbete mellan export och import i avsikt att
dirigera importen på ett för exporten lämpligt sätt,
eventuellt genom bildning av ett statligt
importmonopol.
2) Kartellbildning under statlig medverkan.
3) Bankinspektionens omvandling till ett organ som
kontrollerar bankernas kreditgivning, så att denna
sker med hänsyn till sparkapitalets för hela samhället
mest förmånliga användning.
Detta är, som man ser, utomordentligt vittgående
projekt till planhushållning, som lämna föga utrymme
för fri ekonomisk verksamhet. Jag skall inte ingå på
alla dessa vittutsvävande projekt utan endast med
några ord beröra den s. k. tvångskartelliseringen. Vi
ha ett intressant exempel på denna saks utveckling
och verkningar i vårt grannland Norge.
År 1926 infördes där en "trustlov", avsedd att
möjliggöra kontroll av truster. Denna utövas av ett
kontrollråd med en kontrolldirektör i spetsen. Detta
organ, som från början var rent fientligt mot alla
kar-telliseringar, har småningom övergått till att bliva ett
organ för att åstadkomma kartellsammanslutningar
och därigenom leda och kontrollera näringslivet.
Detta är inom parentes sagt den väg, på vilken
planhushållningen gått fram i alla länder.
Tvångskartelli-sering användes av diktaturstaterna för att få ett
grepp över näringslivet, och tvångskartellisering har
använts av Roosevelt för genomförandet av hans
coder. Hur långt man därvidlag kommit, framgår av
612
31 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
