Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
går med upp till 20 volymprocent visar sig denna
egenskap såsom ett synnerligen värdefullt medel att
få ned temperaturen hos den insugna
luftbränsleblandningen efter kompressorn. Härigenom uppnås
att en större viktsmängd bränsle-luftblandning kan
införas i cylindern och motorns effekt sålunda ökas.
Spritarternas oktanvärde är högt och de bringa
icke motorn till knackning i vanlig mening. Däremot
kan förtändning av spritångorna förekomma under
vissa omständigheter.
I ett antal fall ha bränsleblandningar innehållande
omkring 20 volymprocent alkohol i bensin och med
blytillsats förorsakat mycket ojämn gång hos
motorerna ävensom förtändning, under det att samma
motorer gått fullständigt jämnt med bensin av samma
oktanvärde.
I ett fall var motorns specifika bränsleförbrukning
ungefär 240 g per hk-tim. vid användning av
bly-tillsatt bensin och vid full last. Samma motor kördes
med samma bensin tillsatt med 20 vol.-procent
etylalkohol. Blandningsförhållandet anpassades sedan
så, att värmevärdet hos bränsleluftblandningen
bibehölls vid samma punkt som med enbart bensin.
Specifika bränsleförbrukningen blev då 260 g per
hk-tim., men vid denna förbrukning var gången så ojämn
att bränsletillförseln måste ökas till 290 g och även
vid detta höga värde kunde ej samma effekt uttagas
som då bensin användes. Den provade motorn var en
luftkyld stjärnmotor med två ventiler.
En annan motor av modernare typ och med större
effekt kunde ej köras med bränsle innehållande 30 %
alkohol utan förtändning, även om hög
blykoncentration användes. Tändstiften nådde vid tillfället den
höga temperaturen av 300°C. Motorn fungerade
oklanderligt med bensin utan sprittillsats. Båda de
ovannämnda motorerna voro försedda med saltkylda
avloppsventiler.
Liknande bränsleblandningar ha emellertid givit
alldeles utmärkta resultat med vattenkylda motorer,
där kylmantelns temperatur varierat mellan 80°C
och 125°C för de olika typerna. Dessa motorer voro
samtliga av en typ, som hade plant cylinderblock,
fyra ventiler och mindre cylindrar än de förut
nämnda, luftkylda aggregaten.
Motorkonstruktioner.
Den snabba utvecklingen på motorområdet har
möjliggjorts genom ett intimt samarbete mellan
konstruktörer, materialleverantörer och bränslefirmor. I
U. S. A. har även luftministeriet, som är landets
största avnämare av motorer, effektivt deltagit i
utarbetandet av nya konstruktioner.
Under det senaste året har utvecklingen försiggått så
snabbt, att fel, som avhjälpts redan för ett år sedan,
ånyo ha kunnat påvisas på de senaste modellerna,
på grund av att den uttagna effekten undergått så
avsevärd ökning. Som exempel må nämnas
brännskador på avloppsventilerna. Denna olägenhet
avhjälptes på ett tidigare stadium vid så gott som alla
motortyper, men på grund av den ökade specifika
belastningen har den återigen uppträtt på senaste tiden.
Liknande fall ha inträffat med ventilf jäderbrott,
lager-skador och tändstiftsfel. Det ser därför ut som om
man inte med den nuvarande utvecklingstakten
skulle kunna bli fri från dessa svårigheter någon
längre tid. (Forts.)
Återvinning av använda smörjoljor.
Erfarenheter från en studieresa i Tyskland.
Av professor EVERT NORLIN.1
Vid användning av en smörjolja i bilmotor
undergår oljan en del förändringar samt förorenas så, att
den efter viss körd vägsträcka måste bytas ut mot ny.
I första hand sker en utspädning med motorbränsle,
och storleken av densamma är beroende av
motorbränslets flyktighet. Yid bensindrivna bilar är
utspädningen minst och uppgår på sommaren till
2—6 % och på vintern 4—10 %, undantagsvis
12—16 %. Härvid inställer sig ett jämviktsläge,
beroende av motorns temperatur och yttertemperaturen.
Vid fotogendrift blir utspädningen betydligt större,
räknat på smörjoljan, än vid bensindrift, och den blir
störst vid användning av solarolja. Enär bilarna
mestadels drivas med bensin, äro använda biloljor
huvudsakligen utspädda med bensin.
Den i smörjoljorna ingående bensinen är till sin
sammansättning olikartad sommar och vinter. På
sommaren är den mera svårflyktig och mera lik
fotogen, på vintern är ingående mängden lättflyktiga
bensinkolväten större.
Yid oljebyten användas för motorns sköljning tunn-
1 Föredrag 1 avdelning för Mekanik den 14 september 1937.
flytande spindelolja, varav en ringa i motorn
kvarvarande del direkt inkommer i smörjoljan, men ofta
händer att vid tillvaratagande av urtappad, använd
smörjolja skölj oljan slås i samma kärl som
bilsmörjoljan. Vidare inträffar nog i motorn, om också i
ringa omfattning, bildning av tunnflytande
beståndsdelar genom smörjoljans krackning.
Enligt Hillebrand (Oele und Kohle 1935, s. 986)
erhölls vid vakuumdestillation i fabriksskala ur
använd motorolja i följande tabell I angivna utbyten
av olika produkter. I tabellen finnas även uppgifter
om de olika produkternas specifika vikt, flampunkt
och viskositet.
I detta fall är oljan tydligen utspädd med 12—20 %
tunnflytande beståndsdelar. Hopblandas maskinolja
och cylinderolja erhålles även "motorolja". Totala
utbytet därav blir således 55,4 %.
Genom kondensation av vattenånga i motorn
kommer vevhusoljan att förorenas av vatten. Det kan
också hända, att kylvatten, tack vare otäta
packningar eller sprickor, tränger in i cylindrar eller
vevhus. Yid oljan i tabell I var vattenmängden 4,6 %.
Smörjoljan förorenas vidare genom fritt kol, s. k.
22 jan. 1938
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
