Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
Redaktör: NILS GUSTAFSSON
utgiven av svenska teknologföreningen
INNEHÅLL: Motorproblemet inom automobilindustrien, av kommerserådet Axel F. Enström, direktörerna Assar
Gabrielsson och C. A. Jacobsson; diskussion.
Motorproblemet inom automobilindustrien.
Vid avdelningens för Mekanik ordinarie
sammanträde den 8 februari 1938
behandlades "Motorproblemet inom
automobilindustrien". Inledande föredrag höllos av
kommerserådet Axel F. Enström samt
direktörerna Assar Gabrielsson och O. A.
Jacobsson. Efter föredragen vidtog
diskussion. Föredragen införas nedan in
extenso jämte referat av diskussionen.
Kommerserådet AXEL F. ENSTRÖM.
Automobilmotorn och dess bränsle.
Automobilen har i våra dagar blivit ett hjälpmedel
i mänsklighetens liv och arbete, vars betydelse vi
knappast ännu kunna bilda oss en fullt riktig
föreställning om. Efter allt att döma har den utveckling
vi bevittnat under de senaste decennierna långt ifrån
nått något mättningsvärde. Oavsett
konjunkturbe-tingade svajningar går bilindustriens
produktionskurva alltjämt uppåt, samtidigt som det äldre
bilbeståndet i allt högre grad kommer till användning.
Räknar man med motordrivna redskap av olika slag,
i första hand för jordbrukets behov, har man utan
tvivel att se fram emot en tid, då motordriften
kommer att spela en ännu större roll än någonsin i
mänsklighetens försörjningsprocess. Lägger man härtill
motordriftens snabba inträngande på de stora
transportområdena järnvägar och fartyg och beaktar
utvecklingen av flyg väsendet, så säger det sig självt,
att förbrukningen av motorbränsle kommer att med
var dag som går bliva av allt större betydelse för
världen i sin helhet såväl som för varje del av
densamma. Redan nu äro brännoljorna fullständigt
oumbärliga för det normala livet. Och man behöver icke
vara särskilt insatt i försvarsberedskapens detaljer
för att inse, att i krig kommer motorbränslena att
spela icke mindre betydande roll, utan tvärtom.
Världsförbrukningen av oljor angives för 1936 hava
uppnått ett värde av 1,75 miljarder barrels. Därav
utgjordes 38 % av bensin, 41 % av motor- och
pann-brännolja. Dessa båda huvudprodukter vägde
sålunda tämligen jämnt. För Sveriges del utgjorde
förbrukningen (om man bortser från den lilla kvantitet,
som härrör från det enda raffinaderi vi ha i landet)
566 000 ton, därav 297 000 ton eller 52 % bensin,
hänfört till år 1930. År 1936 hade dessa siffror ändrat
sig till 973 000 ton mineraloljor, därav 429 000 ton
eller 44 % bensin, och för 1937 torde nog siffrorna
ligga väl 10 % högre. Att de tyngre oljorna ökat
relativt mera torde sammanhänga med den stigande
förbrukningen för dels handelsflottan, dels
värmepannor och industriella ugnsändamål.
Bilbeståndet utgjorde 1930 i Sverige i runt tal
145 000 st., som växte till ett antal av 173 000 år
1936. Antalet lastbilar utgjorde år 1930 ca 38 000
och 1936 ca 45 000. I ’båda fallen en ökning under
dessa år av 20 à 18 %, vilket egentligen är oväntat
litet, men som förklaras av de under mellantiden
inträffade lågkonjunkturåren. Antalet lastbilar
utgjorde hela tiden 27 % av totalbeståndet; med tillägg
av bussarna kommer man till 29 %. De
inregistrerade bussarnas antal var vid 1936 års slut noga
räknat 4 165 st.
Bränsleförbrukningen för dessa fordon har
uppskattats till för personbilarna ca 200 000 m3 bensin,
för lastbilarna likaledes 200 000 m3 samt för bussarna
100 000 m3 (enligt oljelagringskommittén).
Förbrukningen av motoroljor för fordon uppskattades
samtidigt till endast 5 000 ton.
Ett land som Sverige, som tyvärr saknar egna
oljekällor, står i betraktande av dessa ständigt stigande
importsiffror inför en vansklig och irriterad
situation i fall att sådana störningar i
världsvaruförsörjningen skulle inträda, att importens ostörda
förlopp skulle ’bli hotad. Vid avspärrning eller krig
skulle vi befinna oss i ett synnerligen prekärt läge.
Mycket arbete ägnas därför åt förberedande av
åtgärder, ägnade att minska trycket på grund av
bristande tillgång på motorbränsle. Sålunda äro
åtgärder planerade i syfte att öka lagringsmöjligheterna
av motoroljor inom landet. Vidare studeras
möjligheterna att ur inhemska råvaror framställa
brännoljor liksom också möjligheterna till ökad tillgång till
alkohol. Spriten spelar som bekant en viktig roll
såsom tillsats till bensin, men har också, särskilt i
Italien, kommit till användning i modifierad form
direkt såsom motorbränsle.
Sådana länder, som sakna oljetillgångar, men äro
innehavare av stenkolslager, kunna numera på
syntetisk väg skaffa sig motorbränsle. Det är allmänt
bekant att Tyskland kommit långt i det avseendet.
Tyvärr sakna vi även denna så viktiga råvara. Om
vi vilja beträda den vägen, ha vi endast trä och torv
att tillgå. Ur den bituminösa skiffern kunna som
bekant motoroljor framställas, men tyvärr är
bitumen-halten så låg, att det inte kan bli tal om alltför stora
kvantiteter. När det gäller trä, uppställa sig
svårigheter i avseende på materialets hopsamlande. Eljest
16 apbil 1938. häfte 4
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
