Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik.
Den förra tillägges en viskositetsindex 100 och den
senare 0. Härvid äro värden på viskositetsindex nära
100 fördelaktiga och låga värden ofördelaktiga.
Polhöjdens definition och beräkning grundas på en
av dr C. Walther 1931 uppställd empirisk formel för
viskositetens temperaturfunktion.
Polhöjd är den s. k. viskositetspolens avstånd från
abskissan i ett diagram över relationen mellan
temperaturen som log T och viskositeten angiven som
log • log • (Yk + 0,8) för en serie oljor av besläktad
kemisk sammansättning men olika viskositet, se fig. 1.
Polhöjden uppgår vid rena paraffinoljor till ca 1,80
och vid asfaltbasiska till 3,80. Med hänsyn till
smörjoljors bedömning är det således fördelaktigt
med lågt värde, nära 1,80, på polhöjden. Enär
polhöjden är ett ur fysikalisk synpunkt sett mera exakt
mått på viskositetens beroende av temperaturen än
viskositetsindex och den förra är lättare att noggrant
bestämma, har polhöjden införts i de föreslagna
normerna istället för viskositetskvoten.
Som framgår av texten till normförslaget, vilken
återges i det följande, hava i detsamma införts
leveransfordringar för två serier motoroljor, och
det angives, att de uppställda leveransfordringarna
i båda fallen endast kunna fyllas av mycket goda
smörjoljor. Den första, Pb-serien, motsvarar i han
deln förekommande Pennsylvania-oljor, samt oljor av
annat ursprung, vilka genom raffinering med solvent
treatingmetod eller hydrering bibringats sådana
egenskaper, som karakterisera motoroljor av
paraf-finbastyp. Den andra, Bb-serien, avser
biandbas-oljor, vilka antingen delvis bestå av naturliga
paraf-finbasoljor eller genom solvent treating eller
hydrering bibringats samma egenskaper som högvärdiga
blandbasoljor. Därjämte fordras av dessa
biandbas-oljor högre köldbeständighet och lägre kokstal än av
paraffinbasoljorna, vilka måste hava lägre specifik
vikt, högre flampunkt och lägre polhöjd.
Kommittén har icke tillagt dessa två serier oljor någon
utpräglad kvalitetsskillnad, någon klassificering I
och II eller A och B, ty det finnes icke tekniska skäl
för en sådan markerad skillnad. I handeln föreligger
en viss prisskillnad, men denna torde som regeln vara
betydligt större än den skillnad i tekniskt avseende,
som kan tänkas föreligga. Till jämförelse återges i
tabell I en sammanställning av de äldre normerna,
vari de polhöjder som motsvara viskositetsvärdena
i de olika oljetypernas beteckningar införts.
I de nya normerna hava ifråga om
motorsmörjoljorna specifika vikten sänkts, mest hos Pb-serien,
toleransområdena för viskositet gjorts något vidare,
polhöjden avsevärt sänkts, mest hos Pb-serien,
flam-punkterna höjts för Pb-serien, lägsta flyttemperaturen
sänkts vid Bb-serien, förkoksningsresten sänkts vid
Fig-, i.
Bb-serien samt Slightalet sänkts avsevärt vid båda
serierna. Härigenom kommer en avsevärd
kvalitetsförbättring att ernås hos motoroljor, som just fylla
leveransbestämmelserna.
Emellertid kunna förbrukare, som av vissa skäl
önska köpa billigare oljor av ordinär kvalitet,
alltjämt tillämpa de äldre, nu icke gällande, normerna,
vilka för detta ändamål’ komma att infogas i den nya
upplagan av handboken om motoroljor etc.
Ifråga om normerna för oljor för växellådor och
bakaxlar hava mindre ändringar gjorts. Oljetypen
V 200 har ändrats till V 150 och för viskositeten hava
ganska vida toleransområden införts. Genom högre
flampunkt för Y350, sänkt lägsta flyttemperatur för
Y 150 samt lägre tillåtna asfalthalter hava dock
kvalitetsfordringarna bliva skärpta.
Vid såväl motor- som växellådsoljor hava
uppgifter lämnats om, vilka beteckningar i det
amerikanska SAE-systemet, som ungefär motsvara i normerna
Tabell. I. Svenska teknologföreningens normer för smörjoljor till förbränningsmotorer, växellådor och
bakaxlar, antagna av avdelningen för Mekanik den 19 november 1935.
Smörjoljor till växel-
Oljetyp Smörjoljor till förbränningsmotorer lådor och bakaxlar
Beteckning M 20 M 40 M 65 M 90 M 115 M 150 V 200 V 350
Specifik vikt vid + 20 °C, högst 0.625 0,925 0,930 0,930 0,930 0,935 0.940 0,945
Viskositet vid + 50 "C, Vk........ 20 40 65 90 115 150 2U0 350
Tolerans ........................ + 5 + 5 + 5 -+- 10 ± 10 + 10 + 20 ±80
Viskositetskvot + 50°/+ 100 °C,
högst ......................... 4.5 5,5 6,5 7,2 8,2 — —
Polhöjd1 ........................ 2,93 2,68 2.72 2.68 2,60 2,48 — —
Flampunkt i Pensky—Marten’s 180 180
apparat, °C, lägst.............. 170 170 180 190 200 200
Förhållande i köld: Oljan skall
kunna hällas ur provrör med + 5
20 mm diam. vid °C .......... — 20 — 15 — 10 — 10 — 0 — 0 — 0
Förkoksningsrest, enligt Conrad-
son, %, högst.................. 0,3 0,3 0,4 0,8 to 1,2 — —
Asfalt, olösligt i normalbensin, %, 0,2
högst ......................... — — — — — — 0,2
Oxidationsprov: Slightal, högst .. 20 20 20 15 15 10 —*- —
i Polhöjden avser de i beteckningarna angivna viskositetsvärdena, men varierar något inom toleransgränserna.
17 sept. 1938
fifl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
