Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknis k Tidskrift
råde behoven hos de krigförande men kanske även för
att någon av stormakterna vilja utöva politiska
påtryckningar på oss. Avstängning från importen av
flytande bränslen torde vara en av de närmast till
hands liggande och för vår del obehagligaste
handelspolitiska påtryckningsmetoderna, som vi kunna
riskera att bli utsatta för.
Vad beträffar konsekvenserna av den
utomordentliga ökning i behoven av flytande bränslen, som
måste förutses uppstå vid krig mellan stormakter i
Europa, är det väl troligt, att själva raffinaderierna
ändock räcka till — utom möjligen för framställning
av flygbensin — men däremot kommer troligen
tank-tonnaget att visa sig otillräckligt. Som exempel kan
nämnas att England och Frankrike visserligen
tillsammans normalt förbruka endast ca 7 % av
världsproduktionen av mineraloljor men att detta motsvarar
ungefär hälften av totala importen till Europa (exkl.
europeiska Sovjetunionen).
Vidare kan nämnas, att Englands och Frankrikes
behov av flytande bränslen i krig torde stiga till två,
kanske tre gånger det normala, varvid är att märka,
att behovet av flygbensin säkert stiger ännu mera,
sannolikt till det 6- à 10-dubbla mot normalt. Att
det befintliga tankfartygstonnaget inte förslår för
dylika påfrestningar bevisas kanske bäst därav, att
de engelska oljebolagen nyligen igångsatt en
exceptionellt kraftig utökning av sina tankflottor.
För vår del ligger vidare en viss svaghet däri, att
endast ett fåtal av de tankfartyg, som normalt
transportera flytande bränsle till Sverige, ägas av rent
svenska företag samt att oljorna i allmänhet icke
bliva svensk egendom förrän de kommit i svensk
hamn. Bara ett enda av våra 15 tankfartyg synes förra
året ha gått i trafik på Sverige. Det är tydligt,
att det åtminstone i vissa fall bör ställa sig svårare
för främmande makter att uppbringa och kvarhålla
varor, som redan äro svensk egendom, event. t. o. m.
svenska statens. Som det nu är riskerar man vidare,
att de stora oljebolagen under en spänd situation som
nu i höstas komma att åtminstone delvis dirigera om
sina oljefrakter, så att vi få in mindre än normalt
och våra lager sålunda hastigt minskas. Den av
riksdagen antagna lagen om skyldighet för importörerna
att hålla vissa minimilager — fr. o. m. 1 januari 1939
10 % av årsomsättningen och fr. o. m. 1 juli 20 % —
Tabell 1. Sveriges förbrukning av brännoljor.
är således även ur nyssnämnda synpunkt
betydelsefull. Det skulle emellertid nog inte skada om staten
därjämte bereddes bättre möjligheter att vid hotande
situationer snabbt kunna företaga egna inköp
utomlands.
Sveriges normala förbrukning av flytande bränslen
framgår av tabell 1.
Jag skall inte uppehålla mig mera vid
importförhållandena, Jag har bara velat peka på en del
moment, som man kanske inte tänker på så mycket i
vanliga fall.
Innan jag går vidare skall jag bara avliva ett
rykte, som tycks ha varit i omlopp, nämligen att vi
i september bara skulle ha haft bensin inne i landet
för ett par tre veckors behov. Det är alldeles fel,
men det är å andra sidan givetvis önskvärt att
bestämmelserna om minimilager successivt skärpas
åtskilligt. Man måste ju även räkna med att en del av
lagret i händelse av krig blir förstört.
De olika tänkbara möjligheterna att åstadkomma
inhemska flytande bränslen eller på annat sätt driva
förbränningsmotorer framgå av tabell 2.
Tabell 2. Översikt över olika tänkbara möjligheter
att framställa inhemska flytande bränslen eller
ersättningsämnen härför.
I. Framställning av flytande produkter.
A. Kolväten:
1. Borrning efter "naturliga" kolväten (crude
oil).
2. Framställning av syntetiska kolväten genom:
a) Torrdestillation av skiffer.
b) Högtryckshydrering av fasta
utgångsmaterial (trä, träkol eller torv) enl.
Bergius-IG-metoden.
-o) Lågtryckshydrering enl. Fischer genom
totalförgasning av fasta bränslen ( trä,
träkol, torv).
d) Uppslutning av ved, torv eller sulfitlut
med kalk o. d. samt hydrering
(Kolnings-laboratoriets metod eller likn.).
e) Torrdestillation av torv samt destillation,
krackning eller hydrering av den erhållna
torvtjäran.
B. Alkohol-bränslen o. likn.
1. 31 etylalkohol (metanol) från
trädestillations-verk och sulfatcellulosafabriker.
2. Etylalkohol (motoralkohol), erhållen genom
jäsning av sulfitlut, potatis eller melass.
3. Etylalkohol, erhållen genom försockring av
ved med saltsyra (Hägglund-Bergius) eller
svavelsyra (Scholler m. fi).
4. Syntetisk 7netylalkohol, erhållen genom
totalförgasning av ved, träkol eller torv och
efterföljande högtryckssyntes.
5. Eter, erhållen genom eterifiering av
etylalkohol (med katalysator).
6. Metylacetal eller etylacetal, erhållna genom
addition av acetylen till metyl- resp.
etylalkohol med hjälp av katalysator.
7. Alkoholer, aceton, ketoner m. m., erhållna i
blandning med varandra genom uppslutning
av ved, torv eller cellulosaavfallslutar
enligt Kolningslaboratoriets, Rinman-Winqwists
m. fi. metoder.
År 1935 År 1936 År 1937
Bensin:
Importöverskott, m® 529 000 589 000 664 000
eller i ton ........ 390 000 435 000 490 000
tillv. av imp. crude
oil, ton ......... 10 000 12 000 ca 12 000
Förbrukning, ton .... 400 000 447 000 ca 502 000
eller i m3 ......... 543 000 604 000 ca 675 000
Motor- och pannbränn-
olja:
Importöverskott, ton 273 000 326 000 ca 435 000
tillv. av imp. crude
oil, ton ........... 34 000 54 000 ca 55 000
ca 490 000
Förbrukning, ton .... 307 000 380 000
Fotogen:
Importöverskott, ton 97 000 101 000 108 000
90
17 sept. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
