Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
utskjutande delarna av densamma. Malmen fordrar
emellertid stöd även i de minsta öppna rum.
Uppfordringsschakten äro drivna vertikalt i
liggväggen, och utfraktsnivåerna ligga på 61 m avstånd.
Det vertikala avståndet mellan skivorna göres 5,6—
7,6 m. Det större avståndet användes, då malmen är
smal, varigenom man erhåller en större
malmkvantitet per meter brytningstillredning. När
malmkroppen har ringa mäktighet, läggas stigorterna på
maximalt 61 m avstånd. En sådan stigort är delad i två
avdelningar, en för malm och en för kommunikation.
Har malmen en mäktighet av 30 m eller mer, mynna
stigorterna på var 15:de m, och utföras de då
förgrenade. — Vid 1,5—15 m breda malmer läggas
skivorterna som fältorter. Är malmen bredare,
tillredas skivorna med tvärorter på 7,6 m avstånd samt
en fältort förbindande dessa.
Malmtransporten på skivorna sker genom
skrap-lastning. Då malmen har ringa mäktighet, påbörjas
brytningen mitt emellan två stigorter, varigenom
transportvägen med skraporna ej överskrider 30 m.
— Stigorterna äro drivna vid såväl bred som smal
malm ungefär mitt i malmen. Då malmen är bred,
drives tvärorten till hängväggen först. Under
brytningen drager man sig sedan tillbaka till ett avstånd
av 2,4 m från stigorten. Skraphissen flyttas sedan
till hängväggssidan av stigorten, och tvärorten till
liggväggen drives. Brytningen i denna tvärort sker
sedan med början vid liggväggen fram till 2,4 m från
stigorten. Brytningen avslutas i orten, som förenar
stigorterna. Därefter upprepas förfarandet med
utgångspunkt från nästa intilliggande stigort.
Vid hematitfyndighet Montreal, Cogebic range,
Wisconsin (2), uppträda malmerna på liknande sätt
som vid föregående gruva. En järnmalmsförande
sedimentär formation stupande ca 65° underlagras
av kvartsit och övertväras av intrusiva gångar. I
de av dessa gångar och kvartsiten (liggväggen)
bildade trågen uppträda malmerna. Trågen stupa
ungefär 20°.
Montrealgruvan har jag omnämnt i en föregående
uppsats i Tekn. tidskr. år 1937: "Kostnader vid
brytning i öppna rum samt magasinsbrytning vid
malmgruvor i U. S. A." Smala malmkroppar uttagas
här nämligen genom en form av brytning i öppna
rum, som benämnes sublevel stoping.
Brytningskostnaderna för denna metod äro ej inbegripna i tabell 1.
För malmkroppar med stor mäktighet användes
sublevel caving.
Liksom vid föregående gruva drivas stigorterna
mitt i malmen, parallellt med häng- och liggvägg
samt inbyggas i två avdelningar, en för malm och en
för kommunikation. Stigorterna ligga på ett
inbördes avstånd av 10,4 m. Från varje stigort drives
en tvärort till hängväggen, varifrån brytningen
påbörjas och fortsättes till malmens mitt. Därefter
drivas tvärorter till liggväggen, och skivans
ligg-väggshalva uttages. Transporten till störtschakten
sker med mekaniska skrapor. Störtschakten äro
täckta med 200 mm galler. —- På utfraktsnivån äro
störtschakten förbundna med en fältort. På ungefär
var 90:de m är denna fältort genom tvärorter
förbunden med en utfraktsort i liggväggen.
Transporten i fältorten från störtschakten till tvärorterna sker
med mekaniska skrapor och därifrån med vagnar.
Där malmen är mycket bred, fordras mer än en rad
av stigorter. Raderna läggas då på ett inbördes
avstånd av 45 m.
Totala brytningskostnaderna per ton uppfordrad
malm voro för Eureka-Asteroid år 1929 och för
Montreal år 1928 5,91 och 4,91 kronor respektive. Dessa
kostnader äro ungefär av samma storleksordning som
de, vid brytning i öppna rum i U. S. A.
Jämföra vi sublevel caving vid de ovan beskrivna
gruvorna i Förenta staterna med skivrasbrytningen i
Sverige, finna vi en del olikheter. Skivorna tagas
något tjockare i U. S. A. Vidare läggas störtschakten
tätare där, emedan skraplastning användes i
skivorna. Av samma anledning förläggas störtschakten
i malmen, vilket numera icke torde förekomma vid
några svenska gruvor. I Grängesberg drevos dock,
vid uttagandet av de första pelarna mellan magasin,
stigorterna mitt i pelarna. Detta förfarande hade
emellertid bl. a. den nackdelen, att man, vid
brytningen från liggandet mot hängandet, fick gråberget
ovanför och framför malmen.
Top slicing. Malmkroppen uttages i en serie
skivor vanligen omkr. 2,4—4,6 m tjocka, varvid skivorna
utbrytas i ordning uppifrån och nedåt. En skiva
uttages genom drivandet av timrade orter, den ena
parallellt med och intill den andra, utan att några
pelare lämnas mellan orterna. De sistnämnda
uttagas upp till ovanför varande gråbergsras. Då
virket börjar att överbelastas, utlägges ett timmergolv,
och ortvirket spränges antingen ned, eller också får
det brytas sönder av bergtrycket. Gråberget rasar
då ned och fyller den utbrutna skivan. Därefter
uttages på samma sätt en underliggande skiva, varvid
orterna drivas upp till ovanförvarande timmergolv.
Dessa "golv" samla sig alltefter som brytningen
fortskrider nedåt till en tjock timmermatta, som skyddar
malmen från att utspädas med gråbergsraset. I
motsats till vid sublevel caving erhålles icke någon del
av malmen vid top slicing genom ras, utan all malm
brytes genom borrning och sprängning.
Alltefter som skivorna uttagas horisontella ellei
lutande kan top slicing indelas i horisontell resp.
lutande skivbrytning. Den sistnämnda metoden har
utvecklats ur den förra. Skivorna givas där samma
lutning som malmens rasvinkel, varigenom malmen
av tyngdkraften transporteras till störtschakten.
Den horisontella metoden kan vidare, alltefter
orternas i en skiva inbördes riktning, indelas i parallell
och radiell brytning. I senare fallet uttagas skivorna
i från störtschakten mer eller mindre radiellt
utgående sektioner (orter), och då transporteras
malmen direkt med mekaniska skrapor till störtschakten.
På samma sätt transporteras malmen ibland också
vid den parallella brytningen, men vanligen skrapas
den först i vagnar, vilka köras till störtschakten och
tippas.
Lastningen och transporten i skivorna sker
antingen genom handlastning i vagnar, skraplastning i
vagnar, skraplastning direkt till störtschakten eller
får malmen genom tyngdkraften ned i stört-
schakten.
Top slicing användes vid uttagandet av lösa
malmer av relativt stor mäktighet. Sidostenen måste
likaledes vara lös,
Säl ci-tt den rasar omedelbart efter
det stöden borttagits. Om däremot gråberget faller
sönder i stora block, varigenom det lätt hänger upp
sig, kan metoden däremot icke användas. Sistnämnda
22
12 mars 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
