Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Tab. 2. Top slicing.
Plata och år Metodens utformning Kostnad i kr/ton uppfordrad malm
[-Till-redn. Brytning-]
{+Till- redn. Bryt- ning+} Transp. under jord Allin, under jord Dagen tillämp. på under jord Summa
3. Mesabi range mine 1928 Parallella sektioner, skraplastn. i
vagnar — 2,80 0,49 0,96 0.22 4,47
4. Marquette nr 5 1929 Parallella sektioner, skraplastn. i
störtschakt 0,20 2,84 0,80 0,35 0,02 4,21
5. Marquette nr 2, 1928 Radiella sektioner, skraplastning
till störtschakt 0,96 2,72 0,57 0,74 0,25 5,24
6. Miami 1916 Top slicing i block, handlastning 0,60 2,36 0,41 0,28 0,13 3,78
förhållande är emellertid till en viss utsträckning
fördelaktigt vid sublevel caving.
Metoden är nästan lika säker som sublevel caving,
och malmen utspädes mindre med gråberg vid top
slicing. Den kan dessutom användas vid lösare malm
och sidosten än sublevel caving. Liksom vid square
setting fordras emellertid en riklig tillgång till billigt
virke. — Top slicing användes mycket i U. S. A.
som hjälpmetod vid uttagandet av pelare.
I tabell 2 äro kostnaderna för fyra fyndigheter
användande top slicing upptagna, av vilka de tre
första äro järngruvor, den fjärde är en koppargruva.
Mesabi range gruva, Minnesota (3). Vid Mesabi
range-fyndigheterna är hematit det viktigaste
malmmineralet, och järnhalten håller sig vanligen mellan
45 och 60 %. Yid den fyndighet, för vilken
kostnadsuppgiften i tabell 2 gäller, har malmen en
stupning av ca 10° och en mäktighet av 3,1—9,2 m.
Malmkroppens bredd är 244—305 m, och längden är
488 m. — Övervägande delen av malmen vid Mesabi
range erhålles genom dagbrytning, men då
underjordsbrytning måste tillämpas, användes mest top
slicing. — Yid ifrågavarande gruva är metoden
utformad på följande sätt.
Alltefter malmens mäktighet uttages den i en eller
två skivor, vilkas lutning givetvis sammanfaller med
malmens stupning, och varje skiva uttages successivt
i parallella sektioner. Skivornas tjocklek är 3,0—
5,5 m.
Då malmen uttages i en skiva, utföres tillredningen
på följande sätt. Från ett vertikalt schakt drives
en fältort mitt i malmen ungefärligt följande dennas
stupning. Därifrån drivas tvärorter på var 30:de
meter åt vardera hållet fram till malmens gränser.
Från schaktet drives dessutom 8,4 m under fältortens
utgångspunkt en utfraktsort i samma vertikalplan
som fältorten. Denna utfraktsort lutar endast
maximalt 1,5 % och ligger därför längst bort från schaktet
16,8 m under fältorten. Från utfraktsorten drivas
stigorter till varje tvärort vid dessas anslutning till
fältorten. Stigorterna användas till störtschakt för
den brutna malmen.
Brytningen påbörjas i tvärorternas ändar. Taken
på dessa utstrossas till hängväggen, varefter
vinkelrätt däremot en 6,1 m bred stross uttages åt ena
hållet 15 m in i malmen. Åt andra hållet strossas
endast ett kort stycke, och i detta rum uppställes en
skraplastningshiss, med vars hjälp malmen från
motsatta sidan skrapas upp i en vagn i tvärorten. Den
lastade vagnen transporteras för hand i den mot
fält-orten svagt lutande tvärorten fram mot störtschaktet
och tippas. Sedan den 15 m långa sektionen uttagits,
flyttas skraphissen över till andra sidan av tvär-
orten, och strossningen fortsattes 15 m in åt
motsatta hållet. På samma sätt uttagas sektioner i de
intilliggande tvärorterna, så att strossarna mötas.
Därefter påbörjas en ny sektion. Strossarna förses
med ett brädtak. Det timmer, som uppbär detta tak,
skjutes endast på den sida som vätter mot raset,
sedan sektionen är utbruten. Härigenom fylles
sektionen med hängväggsberg.
Då två skivor uttagas, är tillredningen densamma
i den övre skivan som den tillredning, vilken
användes, då malmen uttages endast i en skiva. I den
underliggande skivan drivas emellertid tvärorterna
endast på 15 m inbördes avstånd, och strossningen
av en tvärort sker då endast åt ett håll. Detta är
nödvändigt, emedan rasberget har större tryck. Den
övre skivans sula belägges med brädgolv. Då endast
en skiva uttages, användes däremot ej något brädgolv.
Gruva nr 5, Marquette range, Michigan (4). Denna
fyndighet består av en rik, lös hematitmalm.
Malmkroppen är regelbunden. Den stupar ca 15° och har
en maximal mäktighet av ca 30 m. Malmen har en
medelbredd av 183 m.
Fyndigheten är tillredd genom ett vertikalt schakt
i liggväggen och utfraktsnivåer på 30 m
vertikalavstånd. På varje utfraktsnivå går en fältort i
liggväggen, och från denna äro tvärorter drivna på 45 m
avstånd genom malmen. Från tvärorterna drivas
stigorter, 65—70° lutande, på 10,7 m inbördes
avstånd, vilka inbyggas i två avdelningar.
På varje skiva förenas stigorterna genom orter,
parallella med tvärorterna på utfraktsnivån.
Brytningen utföres genom uttagandet av vinkelrätt mot
skivorterna längsgående, parallella sektioner. Dessa
sektioner hava en längd av 22,5 m och en bredd av
3,7 m. Transporten från brytningsplatsen till
störtschakten sker genom mekanisk skrapning. Ett
störtschakt betjänar en grupp av tre sektioner åt vardera
hållet från stigorten. Skivorna givas en tjocklek av
3,7—4,0 m. Skivorter och sektioner inbyggas med
timmer. — Störtschakten äro försedda med 250 mm
galler.
Vid gruva nr 2, Marquette range, Michigan (5),
uppträder malmen som en brant stupande ca 30 m
mäktig lins. Där användes radiell top slicing. Fig. 1
visar en subnivå tillredd genom en längsgående
skivort, vilken förenar en rad av stigorter, som äro
drivna genom malmkroppens mitt. 3 m höga skivor
uttagas genom radiella orter från varje stigort på det
sätt som figuren visar. Varje skivas sula täckes
omsorgsfullt med timmer, innan det bärande virket
ned-skjutes. Rundtimmer 21/2" i diameter och 91/2 fot
långa läggas sida vid sida. — Malmen transporteras
till störtschakten genom mekanisk skrapning.
12 mars 1938
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
