Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Antalet i drift varande gruvor ökades under år 1936
med 19, varvid antalet inom järngruvhanteringen
anställda ökades med 21 % till 15 845 personer.
Starkare’än den inhemska produktionen steg
emellertid den importerade järnmalmskvantiteten eller med
31,3 %.
Tabell 2. Införsel av järnmalm i 1 000 ton, uppdelat på
de länder varifrån malmen härstammar.
Ar Sverige [-Frankrike-] {+Frank- rike+} Spanien [-Luxemburg-] {+Luxem- burg+} Algeriet Norge Totalt
1935 1936 5 509 8 248 5 614 6 860 1 321 1068 363 565 213 531 515 527 14 061 18 469
Importen av den svenska järnmalmen ökades med i
det närmaste 50 % under år 1936. Därigenom blev
Sverige åter den ledande järnmalmsleverantören.
Vidare märkes ökningen av importen från Algeriet, som
stegrats med 150 %, under det att den spanska importen
fallit med omkr. 20 %. Till följd av den ökade importen
av svensk malm steg genomsnittsvärdet pr ton till 9,12
RM. (Metall und Erz, Heft 1, 1938, sid. 15 och 16.)
E. R—s.
Järnmalmsprodiiktionen i Sierra Leone år 1936.
Efterfrågan på järnmalm från Sierra Leone var under
år 1936 mycket stor.
Marampa-hematit-fyndigheter-na vid Lunsar brötos av "the Sierra Leone
Develop-ment Co., Ltd.", och 566 595 ton exporterades från
lastningshamnen i Pepel. Uppförandet vid Marampa
av ett anrikningsverk för bearbetning av mullmalm
och byggandet av ytterligare järnvägsspår vid Pepel,
vilket erfordrades i samband med anrikningen av
järnmalmen, påbörjades samma år. Arbetet i samband
med lagrings- och skeppningsanläggningen vid Pepel
var bestämt att påbörjas år 1937. En ny hamnplats
är även under uppförande för att möjliggöra
brytningen av malmfyndigheterna vid Ghafal Hill.
Undersökningsarbetena på
Tonkolili-hematit-fyndig-heterna vid Simbili och Numbara Hills, fortsatte i
liten skala både med kärnborrning och stolldrivning.
E. R—s.
LITTERATUR
Svensk bergskalender, kalender för Sveriges
bergshantering 1936—1937 har åter utkommit.
Boken inledes med en orienterande översikt över
produktion av järnmalm, tackjärn, järn och stål,
export- och importöversikter över vissa betydelsefulla
produkter samt priser på exporttackjärn, billets
vals-tråd, valsat martinjärn samt valsat lancashirejärn
från nov. 1929 till juli 1937, författad av amanuensen
på kommerskollegiums statistiska byrå, fil. lic. Nils
Björkman. Denna översikt visar, hur starkt
produktionen av malm och järn stegrats under tiden 1933
t. o. m. 1936. Bergshanteringen befinner sig f. n. i
en skarpt utvecklad högkonjunktur. Detta märktes
också på denna volym, vilken betydligt vuxit till omfånget.
Det är nu två år, sedan den förra upplagan trycktes.
Som vanligt innehåller den en allmän
kalenderavdelning med noggranna och tillförlitliga uppgifter över
myndigheter och institutioner på detta område samt
en redogörelse för sammanslutningar för
tillgodoseende av bergshanteringens ekonomiska intressen.
Första huvudavdelningen upptager gruvor,
gruv-bolag och gruvförvaltningar. I den andra
huvudavdelningen lämnas uppgifter beträffande masugnar, järn-,
stål- och metallverk. Verket avslutas med en del
intressanta tabeller.
Då denna upplaga har fått ett gediget utförande
och uppgifterna äro synnerligen fullständiga
(sidoantalet 371), måste det pris av nio kronor, som åsatts
boken, betraktas som lågt. Redaktören herr Sven
Bogren har presterat ett gott arbete. Till alla dem, som
på ett eller annat sätt äro intresserade av
bergshanteringen, kan denna volym varmt rekommenderas.
E. R—s.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
(Forts. fr. sid. 8.)
Statsgeologen fil. doktor Alvar Högbom höll härefter
ett kåserande föredrag betitlat: "På jakt efter nicTcel
med båt och flyg i sydöstra Alaska". Alaska, framhöll
talaren inledningsvis, har numera icke samma guldglans
över sig som under de stora guldrushernas tid, men är
alltjämt ett mysteriernas land med väldiga
naturtillgångar. Sedan U. S. A.
förvärvade Alaska från
ryssarna år 1867 för ca
7 mill. dollars har
därifrån exporterats bl. a.
guld för ca 250 mill.
dollars, skinn och
pälsverk för ca 125 mill.
dollars och lax för 1
milliard dollars.
Föredraget, som var
belyst med utmärkta
bilder, skildrade ett
flertal malmförekomster, som
talaren nyligen haft
tillfälle besöka i Alaska
tillsammans med
bergsingenjör T. Haglund. Medryckande och humoristiskt
redogjorde föredragshållaren för sina öden och
äventyr under sin snabbresa genom Alaska — "det stora
landet" på indianernas språk. Slutligen visades även
några bilder, vilka gåvo de närvarande en god
uppfattning om landets imponerande naturtillgångar och
naturscenerier.
Efter föredragen samlades ett 60-tal medlemmar
jämte gäster från Svenska Metallografförbundet till
sedvanlig supé med samkväm på föreningens lokal. 8. P.
Svenska teknologföreningens avd. för Kemi och
bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde på
föreningens lokal fredagen den 11 februari 1938.
Efter att avdelningens ordförande professor Gust.
Bring öppnat sammanträdet och hälsat de närvarande
välkomna, utsågos professor P. Geijer och disponent H.
Sundholm till att jämte ordföranden justera dagens
protokoll.
Följande ingenjörer inträdde i avdelningen genom
anmälan: bergsingenjörerna Kjell Agri, Rolf Hellman, Kurt
Nylander och Harald Törnblom samt civilingenjörerna
G. Bæcklund och Töre Säfholm. Till medlemmar i
avdelningen invaldes samtidigt professor Arvid Hedvall,
ingenjör Sven Fagerberg och ingenjör Eugen Strömberg
samt fil. mag. Gösta Franzén.
Ordförandens och sekreterarens berättelse för
verksamhetsåret 1937 framlades och godkändes.
Statsgeologen fil. dr Nils H. Magnusson höll härefter
ett föredrag om "Intryck och erfarenheter från en
malm-geologisk resa i Ural sommaren 1937". Resan hade
företagits i samband med den 17: de internationella
geologkongressen i Moskva, varunder föredragshållaren hade
haft tillfälle att besöka bl. a. järnmalmsfyndigheterna i
Blagodat, Vysokaja, Magnetnaja, Bakal och Kalilova
samt titanomagnetitförekomsterna i Kusa. Vidare hade
besök avlagts vid kromitförekomsten i Saranovsk,
pla-tinafyndigheterna vid Nishni Tagil, guldfyndigheterna
9 april 1938
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
