Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
vid Beresovsk, asbestgruvorna nära Sverdlovsk,
rnagne-sitfyndigheterna i Satka, Korkino kolgruvor inom
Che-liabinskområdet samt nickelfyndigheterna vid Orsk.
Med stöd av ett stort antal ljusbilder lämnade talaren
en intressant redogörelse för, huru de olika
fyndigheterna i stora drag äro geologiskt uppbyggda. Glimtar från
livet bakom Kremls murar och en livfull skildring av
land och folk kompletterade bilden av det sjudande
Ryssland, som visades kongressen. De besökta
fyndigheterna komma senare att beskrivas i Teknisk tidskrift,
Bergsvetenskap.
Vid efterföljande diskussion frågade direktör K.
Sundberg föredragshållaren, om denne under sin resa sett
några resultat av de nya geokemiska
undersökningsmetodernas användbarhet vid prospekteringar.
Föredragshållaren meddelade, att honom veterligt inga nya
malmer upptäckts genom de geokemiska metoderna, men
att man genom dessa metoder kunde på ett helt annat
sätt värdera det redan genom andra metoder funna.
Indirekt kan det sålunda sägas, att geokemin kan användas
för prospektering.
Ordet överlämnades härefter till direktörsassistenten i
Järnbruksförbundet, jur. kand. E. Tünhammar, som i sitt
föredrag "Ett och annat om förslaget till ny gruvlag"
närmare skärskådade förslaget från gruvhanteringens
synpunkt.
Föredragshållaren erinrade inledningsvis om, att
frågan om reformering av gruvlagstiftningen i vårt land
länge varit föremål för övervägande. Efter en
översiktlig redogörelse för tidigåre lagförslag på
gruvlagstiftningens område övergick talaren till det såsom
proposition vid årets riksdag framlagda förslaget till ny
gruvlag. Han upptog därvid till särskild behandling
förslagets grundprincip, att den hälftenrätt, som nu
tillkommer jordägaren, i stället skulle tillfalla staten i form av
en s. k. kronoandel. Förslaget vore härutinnan grundat
på socialiseringsnämndens betänkande av år 1927’.
Talaren uppställde frågan: Vilka äro de skäl, som
föranlett detta för gruvnäringens framtida gestaltning så
djupt ingripande förslag? Man hade kunnat vänta sig
att i motiveringen finna bevis för, att den hittillsvarande
utvecklingen av denna näringsgren tagit för samhället
så ödesdigra former, att ett statligt ingripande är av
nöden. Några sådana bevis hade man emellertid enligt
talarens åsikt ej framlagt i motiveringen till förslaget.
Ett visst stöd för ingripandet hade departementschefen
sökt i den rättshistoriska utvecklingen. Det kan
emellertid ingalunda påstås, att kronans regalrätt varit
ursprunglig i vårt land. Därtill kommer, att regalrätten
i varje fall icke inneburit äganderätt i detta begrepps
nuvarande betydelse. Historiskt sett kan staten sålunda
ej betraktas såsom ursprunglig ägare till mineralen. Ej
heller gällande rätt tillerkänner staten en dylik
äganderätt. Lagrådet hade uttryckligen framhållit, att så till
vida är gällande lag fullt klar, att med jordäganderätten
följer en rätt till fastighetens mineraltillgångar, låt vara
begränsad genom de befogenheter, som tillerkänts
inmu-taren. — Talaren ingick i detta sammanhang på en
närmare utveckling av hithörande spörsmål och särskilt
frågan, huruvida gruvstadgan principiellt uppställer
inmutning såsom förutsättning för jordägarens rätt att
tillgodogöra sig inmutningsbara mineral eller om en
s. k. "prekär" gruvrätt tillkommer jordägaren.
Gentemot dem, som åberopat ett uttalande är 1909 av
dåvarande justitierådet Marks von Wurtemberg,
erinrades om vad dåvarande justitieministern Albert
Petersson vid samma tidpunkt anfört. Petersson hade
gentemot Marks von Wurtemberg bl. a. framhållit, att den
svenska lagstiftningen otvivelaktigt vilade på den
uppfattningen, att jordäganderätten principiellt innefattade alla
i jorden befintliga mineralier, och detta givetvis
oberoende av huruvida deras förekomst vore känd eller okänd.
Föredragshållaren övergick så till frågan, huruvida
förslaget motiverats av några praktiska skäl av den be-
skaffenhet, att de var för sig eller tillsammans vore så
tungt vägande, att ingreppet ur synpunkten av allmänt
gagn kunde anses erforderligt. De skäl, som härutinnan
anförts, vore i huvudsak av tre slag: dels behovet av
statens ingripande i vissa fall för anordnandet av
kommunikationsmöjligheter samt lösandet av särskilda
tekniska eller kommersiella problem, dels malmpolitiska och
sociala synpunkter och dels statens privatekonomiska
intresse i gruvhanteringen.
Behovet av statliga ingripanden av förstberörda slag
ansåg talaren uppträda så relativt sällan, att det
knappast torde kunna åberopas såsom argument i detta
sammanhang. I förekommande fall hava statsmakterna
alltid möjlighet att förbinda eventuella statliga åtgärder
med sådana villkor, att garanti vinnes för att ändamålet
med åtgärden icke förfelas.
Statens delägarskap i gruvor kunde icke anses vara
en förutsättning för tillgodoseende av de malmpolitiska
synpunkterna. Problem av malmpolitisk art kunna
behandlas för sig utan samband med gruvlagstiftningen.
Skyldigheten att taga vederbörliga sociala hänsyn vore
icke specifik för gruvhanteringen. Frågan om sociala
välfärdsanordningar hörde för övrigt hemma i
sociallagstiftningen och icke i de speciella näringslagarna, till
vilka gruvlagen måste räknas.
I avseende å frågan om statens privatekonomiska
intresse av gruvhanteringen lämnade talaren en
redogörelse för gruvhanteringens räntabilitet, varav framgick, att
denna vore en i hög grad riskfylld näring. i
Mellansverige hade gruvhanteringen ofta förbundits med
förädlingsindustri — ett förhållande som öppnat utsikter
till bättre ekonomiskt resultat. Det inflytande, staten
redan hade inom gruvnäringen, torde redan i och för sig
vara tillräckligt starkt för tillgodoseendet av alla
rimliga behov.
Något förslag om de former, i vilka en gruvdrift med
staten såsom hälftendelägare skulle vara organiserad
för ernående av rationell och affärsmässig skötsel,
finnes icke. Även om man skulle lyckas finna lämpliga
organisationsformer, kvarstå emellertid andra med
statsdriften förenade svårigheter, som ej kunna kringgås.
Föredragshållaren utvecklade närmare dessa synpunkter.
Vad jordägarens intresse angår, hade
departementschefen påpekat, att andelsrätten för jordägarna i gemen icke
kunde anses särskilt betydelsefull. Häremot erinrade
talaren, ätt åtminstone i de trakter, där
malmfyndighe-ter bruka påträffas, jordägarens andelsrätt sedan
gammalt ansetts ingå i fastighetsägarnas speciella intressesfär.
Från praktisk malmletarsynpunkt hade borttagandet av
jordägarens andelsrätt den allvarliga olägenheten, att
jordägarens intresse att underlätta ledningen bortfaller.
Slutligen erinrade föredragshållaren om lagförslagets
principiella innebörd och verkningar. Gruvlagförslagets
betydelse vore icke begränsad till bergshanteringen. Dess
principiella räckvidd sträckte sig till en av grundpelarna
för vårt nuvarande rättssamhälle: äganderätten till
jorden.
Diskussionen öppnades av bergsingenjör B. Orton, som
bl. a. lämnade en del historiska’ data angående
gruvlagen. Professor G. Bring vände sig till
statsmyndigheternas representanter vid sammanträdet med en fråga, huru
staten brukade förfara med jordägareandelarna i
Västerbotten vid de inmutningar, staten där gjort,
överdirektör A. Gavelin meddelade i anledning härav, att
på enskild mark hälften på vanligt sätt tillföll
jordägaren, vilken i allmänhet brukade sälja sin andel till
Bolidens gruv a.-b. Kronan har endast i två fall inköpt
jordägareandelarna för egen räkning. Kommerserådet
K. Sidenvaix upplyste slutligen, att staten utarrenderat
sin andel i Lavers malmfält till Bolidenbolaget.
Efter föredragets slut samlades ett 40-tal medlemmar
till gemensamt samkväm, som trots
restaurangkonflikten på vanligt sätt kunde avhållas på föreningens lokal
under bästa stämning. p
36
9 april 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
