Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MgO ....................................50,42
CaO ......................1,52
SiO„ ....................................2,80
A1,Ö, ..................................3,97
Fe203 ..................................24,53
Cr203 ..................................14,60
Mn.,Ö4 ................................1,40
Själva magnesitverken ligga Y om staden Satka
och datera sig från början av 1900-talet, då de
tillhörde ett aktiebolag med i det väsentliga tyskt
kapital. Intill tidén efter revolutionen har
verksamheten varit rätt blygsam med åtta à tio schaktugnar,
fyra kammarugnar och en 35 m lång roterande ugn,
i vilken framställdes omväxlande kaustisk
sinter-magnesit. Trots eldning med masut kunde någon
förstklassig sintermagnesit icke tillverkas. Givetvis
förfogade verken även över nialningsaggregat,
pressar o. d., vilka äro nödvändiga för en medelstor
verksamhet. Tillverkningarna levererades huvudsakligen
till järn- och stålverken inom Ural och endast sällan
utfördes leveranser till det långt avlägsna
Don-området.
Först efter revolutionen började man utbygga och
utvidga verken såsom de enda i Ryssland. Den
största impulsen erhölls vid första femårsplanens
början. Under det första året av denna femårsplan skulle
verken uppnå följande produktionssiffror: råmagnesit
197 000 ton, sintermagnesit 54 000 ton,
magnesittegel 35 000 ton, kaustisk magnesit 7 000. År 1929
ålades verken att i femte året inom feinårsplanen
1932—1933 uppnå följande produktion: råmagnesit
543 000 ton, sintermagnesit 151000 ton,
magnesittegel 68 000 ton samt kaustisk magnesit 36 000 ton.
De därav betingade nyanläggningarna beräknades
för en merproduktion av 40 % över de fastställda
kvantiteterna, men kort därefter påbjöds
femårsplanens genomförande inom fyra år, varvid de
ursprungligen fordrade siffrorna ytterligare höjdes.
År 1932 skulle sålunda produceras: råmagnesit
1 200 000 ton, sintermagnesit 330 000 ton,
magnesit-och krommagnesittegel 100 000 ton och kaustisk
magnesit 150 000 ton.
Eftersom dessa fordringar icke samtidigt åtföljdes
av nödiga anslag, hjälpmedel och arbetskraft, kunde
planen givetvis icke fullföljas, ehuruväl en avsevärd
kapacitetsökning likväl ägt rum. För 1933
beräknades produktionen uppgå till 350 000 ton
sintermagnesit, 100 000 ton magnesit- och
krommagnesittegel samt 90 000 ton kaustisk magnesit, sålunda
fem à sex gånger mera än 1929.
Under våren 1931 uppställdes så ett nytt,
gigantiskt program för den andra femårsplanen:
Under 1933—1937 skulle invid de bestående an:
läggningarna uppföras ett nytt verk, för vilket
föreskrevs följande produktionssiffror i ton:
sintermagnesit 390 000, magnesit- och krommagnesittegel 400 000
och kaustisk magnesit 650 000 ton. Denna nya
anläggning skulle omfatta 15 roterande ugnar för
sintermagnesit med- en kapacitet om 240 ton vardera per
dygn, för tegeltillverkningen 14 tunnelugnar med
vardera 100 ton produktion per dygn, samt för kaustisk
magnesit 11 roterande ugnar med en dagsproduktion
av 200 ton vardera. Därtill kommo en
centralkross-ningsanläggning för en daglig genomsnittsproduktion
av 9 000 ton råmagnesit, en särskild kolanrikning för
sten- och brunkol, generatorstation och kolkvarnar
för gas- och kolpulvereldning, kvarnar, magnetskiljare
och pressavdelning för tegeltillverkningen,
fullständiga anläggningar för tillgodogörande av samtliga
avfallsprodukter, tillverkning av xylolit- och
konststen, kolsyrautvinning osv.
Dr-ing. L. Loch, tidigare teknisk ledare för
Satka-anläggningen skriver: Programmet för den första
femårsplanen har visserligen i Satka till största delen
uppfyllts, den andra femårsplanen däremot torde,
såvitt saken kan bedömas objektivt, i den skisserade
utsträckningen aldrig kunna påbörjas.
I sitt med statistiskt material späckade arbete
"Magnesit als Objekt des internationalen Händels und
der Export Sowjetrusslands", 1932, försöker Rewsin
att bevisa, att det lätt skall lyckas för Ryssland att
erövra huvudparten av exporten till andra länder.
Häremot kan dock anmärkas, att det härvidlag icke
blott gäller enbart råmaterialets mängd och
maskinernas antal. Säkerligen erfordrar transportfrågan
en särskild utredning.
En annan magnesitförekomst, Birobidjan, är
belägen i närheten av järnvägsstationen Byracan vid
Ussuri-järnvägen. Den hör till typen kristallina, i
dolomit inneslutna magnesiter. Lagrens mäktighet
varierar mellan 1,5 och 20 m, CaO-halten uppgår till
4 à 5 %. Någon brytning äger för närvarande icke
rum.
Omkring 350 à 400 km S om Satka finnas talrika
förekomster av amorf magnesit, nämligen i trakten
av Orsk. Den viktigaste är Chalilowa, en station vid
Orenburg—Orsk-järnvägen, 270 km S om Orenburg,
på omkring 58° ö. 1. och 51° n. br. Magnesiten ligger
här i peridotit, vilken till dels är omvandlad till
serpentin, och genombryter paleozoiska skikt.
Magnesiten utvinnes i dagbrytning, fördelad över
en yta av 5 km2. Totalförrådet uppskattas till
omkring 16 000 ton. Till följd av rovdrift utgör
produktionen endast 12 % av den brytvärda massan.
Amorf magnesit finnes vidare i södra Ural: vid sjön
Kalkan, 88 km S om Miasz-verken, ligga
TJgrinski-och Tschartanisch-iörekomsteTiia,, vid floden Sakmara
omkring 57° 30’ n. br. befinner sig vid byn Schimaevo
en förekomst, vilken lär innehålla 250 000 tons
magnesit, samt vid byn Kljutsch i närheten av
Swerd-lowsk ytterligare en magnesitkropp. Även 8 km S
om Miasz lär finnas amorf magnesit.
I det transkaukasiska området Karo i distriktet
Kagyzman påstås finnas magnesit, liksom även i
Sibirien, dock saknas tillförlitliga uppgifter härom.
Spanien.
Även på pyreneiska halvön hava
magnesitförekom-ster konstaterats, vilka dock endast liava lokal
betydelse. Sålunda finnes magnesit vid staden Reiiiosa
i norra Spanien, där någon gruvdrift ägt rum och
magnesiten använts för tillverkning av tegel. Driften
har sedermera nedlagts. Även vid Almeria har
magnesit påträffats.
Nordamerikas förenta stater.
I trakten av Chewelah, Stevens County,
Washington, har kristallin magnesit sedan lång tid tillbaka
varit känd, men först under år 1916 har gruvdrift
påbörjats därstädes, vilken sedermera under
världskrigets vidare utveckling tagit ökad fart. Förekom-
50
11 juni 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
