Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
den genom en från järnvägsstationen Berdjausch mot
S till järnmalmsfälten vid Bakal förande bibana,
fig. 1.
Skissen, fig. 2 visar, att ungefärligen 4 km N om
Satka påträffas granit och kvartsit, på vilka,
fallande mot SO, äro lagrade devoniska skikt. Dessa
bestå av dolomit, leriga kalkskiffrar och
lerskiffer-mellanlagringar med en huvudstrykning mot SY,
fallande mot SO vid en lutning av runt 30°. Hela
området genomdrages dessutom av talrika med diabas
fyllda klyftar och gångar, som icke visats på skissen.
Inom det bestående dagbrottet Karagaj drager genom
hela magnesitkroppen en 5—9 m mäktig diabasgång.
Dolomiten är finkristallin, nästan amorf och blågrå.
I Satka och dess omedelbara närhet träder överallt
magnesit i stor mängd i dagen. I V vid Karagaj,
punkt 514, samt 8 km O därom vid Woltschaja Gora,
punkt 530, uppträder magnesiten i sin största mängd.
Förekomsten i Karagaj bearbetas i dagbrott. 1935
voro 15 pallar med 4 à 5 m höjd upptagna. Även
den andra fyndigheten bearbetas. Sex à sju pallar
lära vara iordningställda.
Magnesiten har ett liknande utseende som den
steierska från Trieben eller Neuberg. Den är
utomordentligt ren och endast sällan genomdragen av
blågråa dolomit- eller vitaktiga karbonatådror. Talken,
som ofta åtföljer de steierska magnesiterna, synes
här fattas helt och hållet.
I stort sett är magnesiten hård och fast och kan
utvinnas i stora stycken. Å andra sidan finnas inom
Karagaj-området partier, vilka vid skjutning eller
lagring i fria luften sönderfalla till sand och därför
endast kunna brännas i roterande ugnar. Borrningar
hava visat en liknande företeelse även hos andra
förekomster. I kemiskt hänseende finnes dock ingen
skillnad mellan de båda arterna.
På grund av under åren 1928—1929 utförda
borrningar kan magnesitmängden inom Karagaj-området
uppskattas till omkring 68 millioner ton, av vilka
emellertid ca 5 millioner ton icke kunna tillgodo-
Fig’. 1. Situationsplan, Satka.
göras, enär själva verksbyggnaderna äro uppförda på
desamma. Ryska statens geologiska kommitté har
efter ytterligare djupborrningar uppskattat
magnesit-förråden i Satka på följande sätt:
Karagaj ........................70 mill. ton
Toloj ..............................17 „ „
Melnitsclmaj ................18 „ „
Polenicni ......................25 „ „
Woltschaja Gora..........51 „ „ ■= 181 mill. ton.
Enligt professor dr B. Birukow, Königsberg, visar
exportmagnesiten följande analys:
MgO ..............................97,25 %
Fe„03 ............................1,84 %
Al."O.,’ ............................0,83 %
CaO ..............................0,26 %
MnO ..............................0,03 %
Glödförlust ..................0,12 %
Återstod ......................0.62 % :r= 100,95
Sintermagnesiten visar sällan under 90 % MgO, i alla
händelser får ingen magnesit med lägre MgO-halt
exporteras. De av dylik magnesit tillverkade
magne-sitteglen visa följande genomsnittsanalys:
MgO ........................91,63—92,80
CaO ........................1,35— 1,66
Si02 ........................2,04— 2,62
AL03, Fe203 ..........3,62— 4,40
Till följd av den ringa järn- och aluminiumhalten är
den för sintringen erforderliga temperaturen
väsentligen högre än hos den steierska magnesiten, varför
driftstemperaturen måste hållas vid omkring 1680—
1 750°C.
Förutom sintermagnesit framställa Satka-verken
även kaustisk magnesit, vilken nästan uteslutande
användes för golv i sovjetunionens nybyggnader.
För tillverkning av krommagnesittegel för
ugnsfoder i roterande ugnar och för valven i
kammarugnarna användas i Satka kromjärnmalm från
Sara-ninsk tillsammans med sintermagnesitpulver i
förhållande 1:1. Dessa tegels hållbarhet är större än
magnesittegelns och de utmärka sig genom stor
motståndsförmåga mot temperaturväxlingar.
Krom-magnesittegelns kemiska sammansättning är följande:
11 juni 1938
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
