- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Bergsvetenskap /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsvetenskap

c.

Fig. 8. a~ß mässing, a) valsad från 6,0 till 4,o mm.
Sträckavstånd = 0,3 mm. V = 20. b) valsad från 20 till 17 mm.

V = 450. c) valsad från 20 till 3,5 mm. V = 450.

söket av fig. 3 med samma material och i
storleksordningen samma formförändring är förkastningen av
ritsmärken betydligt mindre än vid det valsade
provet. Förklaringen ligger däri att dragningen i ännu
högre grad än valsningen utgör en "formpåtvungen"
deformationsprocess där förskjutningarna av
materialpartiklarna äro bestämdare föreskrivna än vid
valsningen. Vid dragningsoperationen utsättes godset
både för direkt dragspänning som indirekt tvärtryck
genom draghålets väggar, dessutom är
deformationsområdet relativt kort. Yid valsningen åstadkommes
deformationen huvudsakligen genom normaltryck och
deformationszonen är betydligt större.

Som jämförelse återges i fig. 6 ett prov, som
underkastats ren axiell sträckning i sträckprovsmaskinen.
Vid denna "fria" deformation äro förkastningarna av
sträckmärken synnerligen stora.

Som ovan nämnts förändras kristallkornens
orientering genom translationsmekanismen, vilket vid
långt driven deformation leder till en viss
orienteringslikriktning av kristallerna.

Hittills ha vi betraktat polykristallint material som
bestod av en och samma kristallart, inhomogeniteten
utgjordes av de olika orienteringarna av de
individuella kristallkornen. Vi skola nu vända oss till
fler-fasiga strukturer varvid tillkommer den genom olika
hårdhet resp. deformationsmotstånd betingade
inhomogeniteten och som visa en del intressanta detaljer.

D. Flytningen vid prover med flerfasig struktur.

Ligger en vid stelningen eller i fast tillstånd
avskild andra fas inom grundmassans kristallkorn, så
avbrytas därigenom den senares glidplansystem och
deformationsmotståndet ökas. De mellan
grundmassans kristaller liggande korn av en andra fas förstora
å andra sidan korngränsernas
deformationshämman-de verkan. Fig. 7 a och b äro tagna efter valsprover
av en legering av aluminium med 8 % Cu,
preparerade på samma sätt som de från föregående avsnitt.
Man observerar de kraftiga störningarna av
flytnings-förloppet inom och mellan kornen speciellt vid de
mot valsriktningen vinkelräta linjerna å fig. 7 a, där
provets sektion fylles endast av två kristallkorn.
Fig. 7 b är en detalj bild av gränsområdet mellan två
korn, man iakttager att ritsmärken icke äro skarpt
brutna vid själva korngränsen kornens ömsesidiga
påverkan sträcker sig kontinuerligt över ett större
område.

Fig. 8 a visar ett prov av koppar med 30 % Zn med
a —ß struktur. Genom upphettning till det
homogena /S-fas fältet hade stora primärkorn åstadkommits
och genom mycket långsam avsvalning hade sedan
a i form av stora nålar avskilts inom de förra. Trots
hårdhetsskillnaden mellan a och ß
strukturbeståndsdelarna är ritsmärkenas riktningsändringar mellan
dessa mindre stor än vad man skulle förmoda.
Orienteringen kunde bestämmas med ledning av mindre,
inom /S-kornen liggande, parvis under vissa, bestämda
vinklar utskilda a-nålar under hänsyntagande till det
faktum att a ligger i nålform längs oktaederplan i det
kubiskt-rymdcentrerade ß-gittret. Det befanns
därvid att deformationsskillnaden (enligt ritsmärken)
mellan a och ß var störst vid sådana ställen där
^-kristallerna låg med dodekaederplanet i provets
delningsplan. I detta läge har /J-kornet ingen
glidriktning i nämnda plan, då nämligen /J-gittret glider
längs (110) diagonalplan i [111]-ytdiagonalernas
riktning. Vid denna orientering är således ß kristallen
synnerligen svårdeformerbar.

Även utan användande av den hittills relaterade
metoden att observera deformationen med hjälp av
ett ritsnät på symmetri-delningsplanet kan man i viss
mån draga slutsatser angående formändringarna
genom betraktande av mikrostrukturen. Fig. 8 b
återger exempelvis samma legering som ovan efter 15 %
nedsvalning, provet slipat och etsat efter valsningen.
Genom etsningsverkan (i detta fall HN03) framträda
etsfigurer, som äro snittlinjer mellan kristallogra-

11 juni 1938

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938b/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free