Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
ner av uttryck såsom glühen, normalisieren,
abschrec-ken, härten, vergüten, einsatzhärten, var godtagen av
samtliga ledamöter och så gällde det att få franska
definitioner, som exakt stämde med den tyska texten,
men det gick ej alls. Där sutto cirka 10 tyska
fackmän och 10 franska. Alla visste precis vad saken
gällde och alla voro överens, men det var fullkomligt
omöjligt att få entydiga översättningar på franska.
För att då komma ifrån frågan bildades en
redaktionskommitté, men resultatet har ännu icke visat sig.
Det skall bli intressant att se, hur det går i Berlin i
sommar.
Sverige har deltagit mycket flitigt i det
internationella arbetet och har sig bland annat anförtrott
internationell standardisering av kullager, nyckelvidder
och normaldiametrar ävensom vissa
provningsmetoder för smörjoljor. SKF har tagit hand om
kullagerstandardiseringen och skött den mycket skickligt.
Företaget har fått alla länder att gå med på sina
serier, vilket måste vara av mycket stor betydelse för
dess tillverkning.
Det viktigaste arbetet hittills inom ISA torde nog
vara det internationellt utarbetade toleranssystemet.
Från svenskt håll har dr Törnebohm, SKF, deltagit
och enligt vad jag förstår, har han varit en av de
ledande krafterna.
Bland övriga frågor på ISA:s program kan jag
nämna standardisering av textil, gummi, akustik,
fotografi. Här gäller det i första hand att utarbeta
definitioner, provningsmetoder osv. för att nå fram till
entydiga begrepp.
Jag har kanske allt för länge uppehållit mig vid den
internationella standardiseringen, men den är oerhört
betydelsefull. Inte bara ur rent teknisk synpunkt
sett utan även i viss mån politiskt. Man märker inte
av några personliga slitningar. Det enda skulle vara,
att generalsekreteraren, som är schweizare, inte
drager jämnt med den schweiziska
standardiseringsorga-nisationens representant. Annars komma både tyskar
och fransmän, ryssar och italienare, tjecker och
polacker bra överens.
För att återgå till svenska förhållanden vill jag
lämna en liten redogörelse för vad de olika
kommittéerna göra.
På det maskinindustriella området ha vi, som förut
nämnts, Sveriges maskinindustriförenings
standardkommitté — SMS, som arbetat under många år och
som utarbetat ett stort antal tabeller, omkring 600 st.
När denna kommitté bildades, avsågs i första hand
att komma fram till standard för enkla
maskinelement, fastställa gängsystem, göra upp tabeller för
förvandling från tum till mm osv.
Beträffande relationen tum och mm, vill jag
inskjuta, att detta varit en segsliten fråga. Den engelska
tummen låg tidigare obetydligt under 25,4 mm
medan den amerikanska var något över. Talen voro
mycket olämpliga att räkna med och särskilt vid
tillverkning av instrument och andra apparater med
exakta mått spelade avvikelserna en viss roll. Nu
har man enat sig om att en tum, både amerikansk
och engelsk, är exakt 25,4 mm och att all mätning
skall ske vid 20° Celsius. När amerikanarna på sin
tid skulle försöka få fram en bestämd relation mellan
tum och mm, tillsatte de en kommitté, i vilken C.
E. Johansson, som nu är anställd hos Ford, kom med.
Han lär då ha meddelat kommittén, att dess arbete
var obehövligt, emedan han i sina måttsatser redan
tillämpade relationen 25,4 mellan tum och mm, varför
frågan kunde avföras från dagordningen. Den löstes
också, varefter engelsmännen kommo efter och
fastställde samma relationstal för sitt tum-mått.
Bland maskinelement, som SMS standardiserat, äro
nitar, skruvar, olika typer av muttrar osv., en hel del
kullager, detaljer till verktygsmaskiner, gängverktyg,
slipskivor, olika typer rör, till vilka jag återkommer
senare, armatur för gas, vatten och ånga, detaljer till
velocipeder och mycket annat. Jag har redan
tidigare på det internationella området nämnt
toleranssystemet. Före det s. k. ISA-systemet fanns det
nationella SMS-systemet, vilket nu helt ersatts av det
förra. Arbetena inom SMS avse till övervägande del
måttetandardisering, vilket ju är naturligt.
På det elektriska området, där Svenska elektriska
kommissionen har hand om arbetet, spelar
måttstan-dardiseringen inte så stor roll. Här har man i första
hand försökt få fram materialnormer, normer för
elektriska maskiner, transformatorer m. m., vilka avse
kvaliteten.
På det jordbrukstekniska området är det
Jordbrukstekniska föreningen, som handlägger ärendena.
Förutom standardisering av slitdelar till
jordbruksmaskiner har arbetet till övervägande del berört
nomenklaturområdet, i det att entydiga benämningar på
delar till lantbruksmaskiner fastställts. Arbetet har
varit värdefullt, beroende på att skilda landsdelar
tidigare haft olika namn på samma detalj, vilket
vållat besvär och huvudbry både för säljare och köpare.
Inom det sjukhustekniska området har Sjukhusens
standardiseringskommitté uträttat ett betydelsefullt
arbete. Kommittén har icke begränsat sitt arbete
till ett visst område utan tagit upp standardisering
av praktiskt taget allt material, som användes vid
sjukhus, och det är således en mycket brokig
blandning föremål, som bearbetas. Textil, sängar, bårar,
ambulansbilar, medicinglas, instrument, servis m. m.
Även Svenska teknologföreningen har sina
norm-kommittéer. De utarbeta icke direkt standard utan
normer för provning av vattenturbiner, pumpar,
ångpannor, ångturbiner osv. Det är meningen, att dessa
provningsnormer skola användas vid ett flertal
provningar, innan de fastställas såsom svenska standard,
då man här rör sig på områden, där mycket olika
synpunkter kunna läggas på problemen.
Standardiseringen har även varit inne på
trävaruområdet. Kommissionen har således såsom svenska
standard fastställt en hel del verktygsprofiler för
trävirke. Även gatsten har standardiserats såväl som
olika typer av mjölkflaskor och vår vanliga
pilsnerflaska. För närvarande pågå arbeten för att få fram
provningsmetoder för smörjoljor, och inom
bryggeriindustrien har nyligen en kommitté tillsatts för
standardisering. Även standardisering av brandmaterial
har igångsatts. Som framgår av det anförda berör
standardiseringen många områden och arbetet breder
ut sig till att omfatta praktiskt taget vad som helst.
För att nu komma in på standardiseringen inom
bergsområdet har det gjorts en hel del. Om vi börja
med gruvorna, så tillsattes av Jernkontoret 1925 en
kommitté för standardisering av gruvmaterial. Det
huvudsakliga arbetet utfördes av ingenjör Nathorst
vid Jernkontoret under medverkan av representanter
för mellansvensk gruvhantering. Förslaget var näm-
13 aug. 1938
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
