Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Kopplingsschema för Magna anrikningsverk, Utah Copper Co, Utah.
8,5—9,2. Det använda färskvattnet gives önskad
alkalitet genom tillsats av bränd kalk. Använda
reagens och reagensförbrukningen framgår av
tabell 2.
Tabell 2.
Reagens
Kg/ton malm
Natriumaerofloat ............................................0,009
j Råkresol ..............................j 0,09
Natriumcyanid ................................................0,018
Bränd kalk ...........................| 1,4
Huvudparten av natriumaerofloat och råkresol,
vilka användas i outspädd form, sättes till den
förtjockade pulpen från dorrförtjockaren och resten
med matare av "disc and cup"-typ till pulpen strax
före fördelningen till flotationsenheterna.
Natriumcyaniden användes i fast form och sättes med
matar-bord till dorrförtjockarens pulp. Kalken tillsättes
som kalkmjölk. Tre fjärdedelar sättas till
primärkvarnarna och en fjärdedel till sekundärkvarnarna.
Tillsättningen sker med matare av förut nämnd typ,
vilkas hastighet regleras med reostat från
flotations-avdelningen.
Reagenskostnaden under året var 2,8 cents/ton
malm.
Tabell 3 återger en månadsrapport från
flotations-avdelningen (februari månad 1936).
Tabell 3.
Produkt Mängd i ton Vatten/ gods Halter
Totalt Lösligt Cu i % Cu i % Fe i ^ Olflpligt, i %
Ingående gods Koncentrat........ Avfall................ 826 800 24 070 802 730 2,75 2,68 0,9734 0,023 30,724 — 0,0814 0,015 2,18 25,03 10,8
Utvinningen av totala mängden koppar var 91,9 %,
av sulfidisk koppar 93,2 %, av guld 71 % och av
silver 78 %.
Vid flotationen erhålles molybdenglansen i
kopparkoncentratet och går förlorad i smältverket. Man
har därför försökt att med selektiv flotering utvinna
molybdenglansen i ett särskilt, handelsvärdigt
koncentrat, och försöken ha givit så lyckade resultat, att
man f. n. lägger om hela verkets drift till selektiv
flotering. Verkets uppgift blir därefter att framställa
dels ett kopparkoncentrat, dels ett kopparfritt
mo-lybdenkoncentrat.
Något slutgiltigt kopplingsschema har ännu inte
fastställts, men om denna selektivflotering kan
följande sägas med visshet.
Det på förut nämnt sätt erhållna
kopparkoncentratet, som håller ca 0,75 % molybdenglans,
underkastas en förnyad flotation, varvid kopparsulfiderna
floteras under nedpressning av molybdenglansen.
Avfallet, som därigenom får en halt av ca 20 %
molybdenglans, "konditioneras", och
molybdenglansen floteras. Efter flera repeteringar erhålles ett
molybdenkoncentrat med 80 % MoS2 och 1 % Cu.
Vid uttagningen av kopparkoncentratet användes
etylxantat, råkresol och stärkelse eller dextrin.
Avfallet dispergeras med vattenglas, och aktiveringen
av molybdenglansen sker med brännolja. Floteringen
av molybdenglansen sker slutligen med etylxantat
och pineoil.
För uppfångandet av eventuellt guld i
flotations-avfallet användas särskilt härför konstruerade
rännor. Rännorna äro fördelade på 2 seriekopplade
grupper med 4 dubbelrännor i varje. Varje
dubbelrännas längd är 150 m, bredd 2 m och fall 1,5 cm/m.
De äro beklädda med vanlig säckväv. De urkopplas
med 40-dagarsintervall, väven tages upp, torkas,
brännes och sändes till smältverk. Några data om
anläggningens effektivitet kunna ej erhållas.
Betongrännorna mellan flotationsapparaterna
uppfånga en anmärkningsvärd del av det guld som går
över med kopparkoncentratet. Tack vare kalken i
vattnet bildas på rännornas väggar ett kalkskal, som
fångar guldpartiklarna. Det en gång om året
avmejslade kalkskalet håller 15—20 kg Au/ton.
72
10 dec. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
