Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
börja. När två rum på vardera sidan av en pelare
brutits färdiga, avskäres den mellanliggande pelaren
i toppen, och ett tak inbygges i form av tätställda
spännbockar mellan väggarna. Malmen utlastas genom
rullschakten i bredvidliggande igensättningsrum.
Pelarna uttagas sedan i pallar av 1,5 meters tjocklek.
Mellan väggarna, som vid behov kunna förstärkas med
ytterligare virke, insättas stämplingar till det antal
och den grovlek, som erfordras. Om det visar sig
nödvändigt, kan man bygga in ett nytt tak av
spännbockar, när brytningen kommit ned en bit och sedan
fylla ovanpå detta tak.
Genom en stegväg uppifrån kan man hela tiden
kontrollera stämplingssystemets beskaffenhet.
2) Topslicing.
Från en stigort i pelarens liggvägg indrivas
skiv-orter mot hängväggen på var 4:de meter. Dessa orter
drivas så smala som möjligt. Pelarna skivbrytas från
häng- till liggvägg, och malmen utskrapas till
rullschakten i bredvidliggande igensättningsrum. För
att hindra inblandning av fyllberg utlägges på varje
skiva ett golv av dubbla lager 2" plank. Vid
brytningen av underliggande skiva inresas mot det så
erhållna taket 8" runda stolpar. Sedan skivan
ut-brutits borras och skjutas stolparna. Om taket ej
kan hållas uppe medan hela skivan uttages, kan man
skjuta stolparna, när hälften eller en tredjedel
uttagits. Därvid bygges en vägg mot den sista
stolpraden för att hindra att fyllberget rasar in mot den
outtagna delen av skivan. Stolparna skjutas helst
med tidsfördröjning så att skivan lägger sig mjukt
ned.
3) Squareset.
Denna metod för pelarbrytning har speciellt
kommit till användning i Frood Mine i Sudbury, Canada,
där pelarna brytas i vertikala sektioner, 1 à 2 set
breda. I den sista sektionen blir pelaren avskuren
både under och på sidorna, men genom skivans ringa
tjocklek samt friktionen mot sidorna lyckas man där
utbryta hela pelaren på detta sätt.
Som jag framhöll i början av mitt föredrag, var det
framför allt Bolidenmalmens höga värde och kraven
på de brutna malmkvaliteternas renhet, som
nödvändiggjorde tillgripandet av ovan beskrivna
komplicerade brytningsmetod. Det kan därför tyckas
naturligt, att metoden ej skulle passa för billiga malmer,
där ingen kvalitetsuppdelning äger rum.
I många fall äro säkerligen också andra
brytnings-metoder att föredraga. Sålunda användes vid den av
Bolidenbolaget under året igångsatta Lavergruvan en
brytningsmetod, som vi givit namnet
skivpallbryt-ning, och som bättre passar den malmens speciella
förhållanden. Här brytes en enhetlig anrikningsmalm.
Men i många fall, där nu magasins- eller skivbrytning
tillämpas, förefaller det ej uteslutet, att en
mekaniserad igensättningsbrytning skulle kunna ge bättre
resultat. Detta är särskilt fallet vid sådana malmer,
där gråbergsinblandningen från väggar eller
cirkulerande fyllberg nedsätter malmprocenten.
Igensättningsbrytning ger kanske högre kostnad pr ton
uppfordrat berg, men tar man även hänsyn till den
besparing, som metoden ger vid malmens behandling
ovan jord, kanske det visar sig, att kostnaden för
färdig malm eller slig i många fall ej blir högre än
vid andra metoder.
Kanadensisk nickel.
Novembernumret av The Canadian Mining Journal,
1937, upptogs nästan uteslutande av en 165 sidor iång
redogörelse för den verksamhet, som bedrives av och
de anläggningar, som ägas av The International Nickel
Company of Canada, sammanförd av detta bolags
verkställande och arbetande stab. Detta är en
innehållsrik, auktoritativ och rikt illustrerad artikel, som
utan tvivel under lång tid framåt kommer att vara
standardverket över kanadensisk nickel.
Den beskriver det arbete, som utförts i Kanada,
Förenta staterna och EJngland, och slutligen innehåller den
en allmän avdelning, som i huvudsak behandlar
nuvarande distribution och försök till vinnande av marknad.
Den kanadensiska avdelningen behandlar geologi
och gruvdrift, övergår därefter till anrikning,
smältning, kopparraffinering, nickelraffinering, kraftfrågor
och slutar med en redogörelse för anstalter för
förhindrande av olycksfall både i gruvorna och
anläggningarna ovan jord.
Trots att intensiva forskningar och undersökningar
endast lett till en skärpt polemik beträffande
uppkomsten av Sudbury-nickelmalmerna, har mycket lärts
därvid beträffande strukturen hos malmen och
lokaliseringen av densamma. I början av 1931
organiserade bolaget en avdelning för geologiska
undersökningar, vars arbete nu närmar sig sin fullbordan.
Resultaten av dessa särskilda undersökningar, som
utförts de sista åren, ha icke delgivits, men ett försök
har gjorts att klara klassificeringarna av
korrelationen mellan och nomenklaturen för de olika
formationerna, och detta undersökningsresultat är åtföljt av
en värdefull och detaljerad tabell. Det är även
intressant att under loppet av de sista sex åren hela
noritkontakten och ett bälte av närliggande berggrund
i detalj har kartlagts i skala ^Jqq-
Kapitlet om gruvdrift behandlar arbetet inom de
olika gruvornas ingenjörsavdelningar, rutinarbetet,
mätningsmetoder, provtagning, uppskattning av
tillgångar, samt övergår därefter till detaljerade
beskrivningar av Frood-, Creighton-, Garson-, och
Levackgruvorna, inkl. deras utbredning, utrustning
och arbetsmetoder. Kapitlen om anrikning,
smältning, kopparraffinering och nickelraffinering utgöra
en värdefull redogörelse för’ de använda processerna.
Beskrivningar av valsverket vid Huntington, W.
Virginia, och gjuteriet vid Bayonne, New Jersey, utgöra
ett särskilt kapitel, benämnt American Operations.
Monelmetallen, som upptäcktes 1906, framgick som
resultat av en önskan att framställa metall direkt ur
malmen från Creightongruvan utan att nickel först
skulle behöva separeras från kopparn. I
Creighton-gruvans malmkropp uppträda nickel och koppar i ett
approximativt förhållande av 2 : 1, och det kan vara
av intresse att lägga märke till att även i den moderna
monel, vilken fortfarande framställes ur
Creighton-malm, förhållandet är detsamma. 1921 blev
efterfrågan på monel så stor, att det blev önskvärt för
bolaget att upprätta en egen fabrikationsanläggning
vid Huntington. En viktig faktor, som påverkade
valet av denna plats, var den stora tillgången på billig,
svavelfri naturgas i södra West-Virginia, ty svavel i
bränslet är ett svårt hinder i framställningen av ren
nickel, monel och andra legeringar med hög
nickel-halt. Förutom monel framställa och valsa
Hunting-tonverken "Inconel" och andra legeringar med hög
nickelhalt. Gjuteriet vid Bayonne framställer nickel,
monel och "Inconel" genom gjutning i sandformar
och åtskilliga andra produkter för försäljning till
andra gjuterier.
10 dec. 1938
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
