Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nom multiplicering med ordinatan för respektive fre
V
E ’
kvens överföras till kurvor för
antennens
spänningsutnyttning". Av fig. 2 inses, att
korrektionen blir betydande blott för lägre frekvenser
(långvåg).
Den teoretiska behandlingen har visat, huru stor
betydelse som transformatorläckning och
omsättningstal ha. Fast
koppling och ganska höga
omsättningstal ge i
regel bästa resultaten.
Det visar sig här
nödvändigt att också ta
hänsyn till
transforma-torlindningarnas egen-kapacitet, i synnerhet
på uppsidan. För % — 1
kan man ungefärligt
räkna med, att
antennkabelns kapacitet
C får vissa tillskott
från transformatorerna
på detta sätt,
nämligen från antenn
transformatorn Xi " C/ och från mottagaretransformatorn
* • C2". CY och C2" äro uppsidans egenkapaciteter,
*22
x, och x, räknas som i fig. 2 b (föregående artikel).
Antennkabeln får därför en skenbar kapacitet för
i=l av approximativt
2CQBC + *1».C1’+ \-(C2" + AC) (2)
y-2
Här är C antennkabelns kapacitet, mätt i och för
200 300 400 500 600
hC/5
Fig. 2.
Reduktionsfaktorii
g__
vV + i
C„ = 200 IIII F Hh = 5kil
sig. Alla mätningar ha gjorts med 10—12 m
antenn-kabel som ett acceptabelt genomsnittsvärde. AG
representerar belastningens kapacitet. Vid mätning
enl. fig. 1 är denna rörvoltmeterns ingångskapacitet
eller 8 jujuF. Om läckningen är betydande, bli förhål
landena däremot mycket komplicerade, enär
egenka-paciteten delar upp sig på kopplingsinduktans och
läckinduktans. Förutom att extra resonansfenomen
kunna uppträda, bli förhållandena svåröverskådliga.
Ytterligare kompliceras de genom den ömsesidiga
kapaciteten mellan upp- och nedlindning (vid
transformatorer utan statisk skärm mellan lindningarna),
genom lindningsmotstånd, av sparkoppling m. m. Det
blir därför svårt att genomföra analys i ett
godtyckligt fall.
De mätningar, som här beskrivas, äro av två
grundtyper:
1. Laboratoriemätning av överföringsfaktorn k i
enlighet med fig. 1.
2. Mätning under driftmässiga förhållanden av
överföringsfaktorn kd enligt fig. 11.
överföringsfaktorn k för några kommersiellt
utformade antennedledningar.
Fig. 1 a och b visar ett par varianter av mätkrets
för antennedledning med fram- och återgående ström
i branscherna, fig. 1 c mätkrets för framgående ström
på båda branscherna och återgång över
antennkapaciteten till jord. Förstnämnda fall är
vanligast, men båda principerna kunna likväl företrädas i
samma konstruktion.
I varje enskilt fall måste man, för att kunna draga
slutsatser av de uppmätta kurvorna, bestämma
in-duktanserna L,’, L,", L.,’, L2". kapaciteterna C/, C,",
Rl, nr /
Rh nr 2
Rh nr 3
Fig. 3.
nr 5
Kopplingsschema för några undersökta
antennedledningar.
Fig. 4. Frekvenskurvor för ledning nr 1. Belastning B kß.
— Beräknad kurva. ––Uppmätt kurva (O = 240 ^uF).
Cl’ =45 uuF
L i’ = 3,4 mH
il" = 0,5
Li’ = 0,5
L2" = 3,4
(Transformatorerna utförda med luftlindningar.)
rj = T 2 = 0,62
Ca 200 flflF
Rh — 5 000 fi
10
8 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
