Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
så stor, att den börjar arbeta hjulet redan i kanten
av hjulets diam. D; bör alltså vara:
L ÖB ]/ D s — s2-(-2 t,
där t = kuggdelningen.
Termen 2 t är endast approximativ. Teoretiskt sett
skulle densamma vara något mindre eller
= 2 []/(1+!)>_ cos2«-siuct]-
Frasens totala längd skulle då bliva minst 6
delningar.
Viktigt är då emellertid, att frasen indikeras upp
på så sätt att för raka kuggar ca 4 kuggdelningar
ligga från hjulets mittlinje räknat åt motsatt håll
mot bordets rotation, så att den långa ändan av
frasen möter arbetsstycket.
Vid sneda kuggar är fallet det omvända, då skall
frä-sens långända indikeras åt samma håll som bordets ro-
tation. Långändan skall således alltid peka nedåt. Den
teoretiska fräslängden utfaller för sneda kuggar
längre, nämligen i/n , _ „2
där yj;— frasens lutning med bordets plan.
Tyvärr är frasen, som utföres av snabbstål en dyr
historia, men man får också tänka på, att ett
iniss-lyckat fräsarbete är ännu dyrare.
Till sist vill jag varna den ärade läsaren från att
tro, att kuggfräsning medels snäckfräsmetoden ej
skulle vara tillfredsställande. Tvärtom är det
författarens bestämda åsikt, grundad på 25-årig
erfarenhet, att så är förhållandet. Jag har här endast velat
framhålla de risker, man står, om man ej sakkunnigt
sköter om arbetsprocessen ifråga. Intet mänskligt är
fullkomligt, varför man vid alla arbetsmetoder liar att
arbeta sig fram till de vägar, som giva de minsta felen.
Fuktighet i väggar.
Av civilingenjör MÅRTEN BLOMQVIST.
Uti januarinumret 1938 av Heating Piping and Air
Conditioning har en uppsats publicerats över
undersökning av fuktighetsnedslag i väggar, utförd vid
Mineapolis University, Minn., av F. B. Rowley, A. B.
Algren och C. E. Lund.
Uppsatsen är i sitt slag mycket intressant och ger
en god överblick över orsakerna till kondensation
och frostbildning i väggar. Författarna understryka
nödvändigheten av att vidare experimentella
undersökningar böra göras på detta gebit. Men såsom det
viktigaste resultatet av deras undersökningar
framhålla de dock, med särskild tanke på byggnader
försedda med aggregat för behandling och reglering av
luftens temperatur och fuktighet, att väggarnas inre
skikt skall vara täta och väggarnas yttre skikt porösa
av anledning som nedan skall något närmare angivas.
"The result obtained thus far prove the practicability
of solving the problem by applying high vapor
re-sistant materials to the inner section and löw vapor
resistant materials to the outer section of the wall."
Vi skola här något diskutera detta problem närmast
med tanke på svenska väderleksförhållanden. Därvid
särskiljas tre olika slag av byggnader, nämligen
2c
1) kylhus, 2) byggnader med särskild
luftbehandling och 3) vanliga byggnader.
1. Kylhus.
Vi vilja då försöka att i diagram återgiva vad som
i fuktighetshänseende försiggår i en kylhusvägg och
upprita därför fig. 1. Vi antaga då att kylrummet
befinner sig till vänster och har en genomsnittlig
rumstemperatur av — 10°C samt en rel. fuktighet av
85 % (således ganska vanliga kylhusförhållanden).
På högra sidan ha vi då ytterluftens temperatur och
fuktighet, som varierar med årstiderna. Vi antaga
även här en vanligt förekommande temperatur t. e.
+ 25°C och rel. fuktighet av 70 %. Det är i Sverige
endast ett fåtal dagar per år, som ha högre
temperatur än denna och detta gäller även den valda
fuktighetshalten för luften.
Temperaturkurvans utseende representerande
temperaturens fall genom väggar av olika material med
eller utan isolation kan noggrant uppritas, enär
värmeledningsförmågan hos olika material är väl känd
och undersökt. Vi antaga här en vägg med normala
värmeövergångskoeff. från luft till vägg. Vi kunna
sätta innerväggens temperatur till —8°C och
ytterväggens till 21,5° vid de antagna lufttemperaturerna.
Vad som däremot är mindre känt, såsom det även
framhålles i den nämnda uppsatsen, är hur luftens
vattenånga genomtränger olika material. Först kan
man vid betraktandet av vattenångan i luften helt
bortse från luftens närvaro och i enlighet med Daltons
lag endast taga hänsyn till ångan ensam. Vi avsätta
på väggens båda sidor det tryck i mm Hg i
punkterna I och II, som svara emot ångtrycket för 85 %
vid —10° och 70 % vid 25°, vilket utgör 1,7 mm
resp. 16,6 mm. Ångtryckskurvans form eller fall
genom väggen är däremot osäker. Vi förenkla
problemet genom att antaga en vägg av fullt homogent
material. Vi veta då att temp. faller genom väggen
praktiskt taget efter en rät linje, varför man lätt kan
beräkna temp. i väggens olika skikt. Härigenom
18 juni 1938
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
