Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
fyllighet. Man får således akta sig för att från
början göra deplacementet för stort, i vilket fall lätt
en konstaterad minskning i effekten ej beror på
ändringen i linjerna utan enbart på den minskade
fylligheten. Håller man deplacementspålägget vid ca 1 %
eller något däröver av normaldeplacementet, har man
tillräckligt överskottsmaterial för ändringar utan att
felaktigheten i resultaten blir märkbara. Ur Taylors
standardserier har jag beräknat motståndet per ton
depl. vid konstant deplacement och varierande
djupgående samt avsatt den procentuella
motståndsändringen som funktion av djupgåendet uttryckt i % av
normaldjupgåendet. I fig. 4 angiver kurvan A
motståndsändringen för ett relativt fylligt fartyg,
<5 = 0,76, L = 450’, och kurvan B för ett skarpare
fartyg, ö = 0,66, L = 450’, varvid bägge kurvorna svara
mot. resp. fartygs normalfart, för A ca 13 % knop
och för B ca 18 knop. Är begynnelsedeplacementet
1 % större än normaldeplacementet på
normaldjupgåendet, kommer modellen att hava ett mindre
djupgående, innan några ändringar vidtagits. Detta djup*
gående angives av linjen C. Djupgåendeminskningen
blir något mindre än 1 %, och som framgår av
kurvorna ligger effektvinsten vid ca 1 %, då modellen
under arbetets gång så småningom skäres ned till
rätt deplacement på rätt djupgående, dvs. om
nedskärningen sker likformigt. Denna lilla ändring i
motstånd och effekt saknar varje praktisk betydelse,
och eventuella större variationer äro att hänföra till
gjorda ändringar i fartygets form. Yid hastigheter,
större än normalhastigheten, växer emellertid felet i
effektjämförelserna betydligt, varför man måste
förutsätta att fartygets fyllighet och dimensioner i
övrigt äro rätt valda med tanke på farten.
Emellanåt är det emellertid nödvändigt att på
något ställe lägga ut linjerna. Detta kan ske genom
pågjutning av paraffin, men bör om möjligt undvikas.
Den pågjutna paraffinen blir gärna porös, och
modellen slår sig på grund av värmen, varför
omfräs-ning av hela den fartygsända, där pågjutningen ägt
rum, ofta blir nödvändig. Mindre ändringar kan med
fördel utföras med en plastisk massa, som lackeras.
Ändringar å propellrar ställer sig i regel svårare.
Ökning eller minskning av diametern samt en mindre
vridning av bladens yttre ända går jämförelsevis lätt
att göra, men för större förändringar får man
tillverka en helt ny propeller, vilket tager relativt lång
tid i anspråk. Bäst är därför att redan från början
hava två eller flera propellrar färdiga för provning.
Det är av stor vikt att försöken bliva så utförda,
att resultatens jämförbarhet ej äventyras. Det visar
sig nämligen att modellernas motstånd varierar med
den tid, de legat i vattnet, på så sätt att motståndet
Fig. 4.
sjunker med tiden, hastigare eller långsammare,
beroende på vattentemperaturen, för att efter 2 à 3 dygn
antaga ett konstant värde. Enligt uppgift kan
motståndsminskningen uppgå till 7 à 8 %. Yid ändring
av en modell är det därför av vikt att modellen får
ligga någon tid i vattnet, innan försöken fortsättas.
Särskilt viktigt är detta vid ändringar i förskeppet,
då däremot akterskeppsändringar synes vara mindre
känsliga i detta avseende.
Yid genomförandet av ett modellförsök, då man
åtminstone för handelsfartyg som regel på förhand är
bunden vid vissa fartygsdimensioner och
deplacement, varigenom friktionsmotståndet förblir konstant,
ligger möjligheterna för en förbättring uteslutande i
vågmotståndet och reglerandet av vattenströmningen
vid propellern för höjandet av
propulsionsverkningsgraden. Härav följer att det är relativt lättare
att åstadkomma en förbättring på ett snabbgående
fartyg med procentuellt stort vågmotstånd än på ett
långsamtgående, naturligtvis under förutsättning att
dimensioner och fyllighetskoefficient äro rätt
avpassade. Att giva någon allmängiltig regel huru man
sikall förfara för att bringa ned
vågmotståndet eller höja propulsionen är
omöjligt. Det enda sätt att komma tillrätta
— HÖJPSWia. ■ •to» IjSJtftDSKAlA —
Fig. 5.
22 jan. 1938
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
