Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN Av SVENSKA TCftNOLOOfÖCIE NmGI. N
INNEHÅLL: Några tekniska erfarenheter, gjorda på flygplankonstruktionens’ område i Finland, av.diplomingenjör
Arvo Ylinen. — Varv och verkstäder.
Några tekniska erfarenheter, gjorda på
flygplankonstruktionens område i Finland.
Av diplomingenjör ARVO YLINEN, Tammerfors.1
Statens Flygmaskinsfabrik i Finland
grundades år 1919. Då den i början bedrev sin
verksamhet i tillfälliga byggnader på Sveaborg och
Sandhamn — holmar utanför Helsingfors — var dess
verksamhetsområde också relativt anspråkslöst och
begränsade sig huvudsakligen till reparation av
Flygvapnets flygplan och motorer. Under årens lopp
växte produktionen och utvecklade sig snabbt. En
betydande påstöt åt fabrikens verksamhet gav den år
1922 påbörjade.seriefabrikationen av
Hansa-Branden-burg-hydroplan, som sedan fortgick ända till år 1927.
Under denna tid byggdes inalles 120 flygplan av denna
typ — en betydande kvantitet för dåvarande
förhållanden. Från denna tid härstamma även de första
inhemska flygplankonstruktionerna. Då fabrikens
produktion alltjämt växte, blev frågan om fabrikens
flyttning till annan ort aktuell. Till detta inverkade
även militära synpunkter. En ny fabrik byggdes
slutligen i Tammerfors, dit hela verksamheten
överflyttades på hösten 1936.
Under sin verksamhet’ liar Statens
flygmaskinsfabrik strävat till att utveckla metoder och skapa
flygplanstyper, som speciellt lämpa sig för
förhållanden i Finland. Härav kommer det sig, att många
tekniska lösningar tagit en annan riktning, än de
skulle hava gjort i ett land med andra förhållanden.
Detta berör isynnerhet materialfrågan. Statens
flygmaskinsfabrik liar strävat att draga så stor nytta som
möjligt av landets naturliga förutsättningar på detta
område. Men även i avseende å
konstruktionsprinciper och metoder har det visat sig nödvändigt att
utveckla egna lösningar. Våra klimatiska
förhållanden, snö, långa avstånd och särskild utrustning
uppställa sådana fordringar på flygplankonstruktioner,
som endast med iakttagande av dessa fordringar
konstruerade flygplan kunna uppfylla. I det följande
komma vi att behandla några dylika tekniska
erfarenheter, gjorda på flygplankonstruktionens område
i Finland.
1. I flygplankonstruktioner använda materialier.
Statens flygmaskinsfabrik har tillsvidare tillverkat
flygplanstyper av endast blandad konstruktion. På
i Föredrag, hållet 1 Flygtekniska föreningen den 2
december 1937.
grund härav liar det fordrats betydliga mängder
förstklassigt för flygplankonstruktionen lämpligt trävirke.
Redan från början har man för detta ändamål använt
uteslutande inhemskt furuvirke och björkfaner.
Propeller- och flottörtillverkningen har erfordrat även
något ask- och mahognyvirke.
Ur teoretiska forskningar, som utförts å fabrikens
provanstalt [l],1 samt av i praktiken vunna
erfarenheter framgår, att furuvirket lämpar sig väl för
användning i flygplankonstruktioner. Av trävirket
fordras nuförtiden följande egenskaper (tab. 1):
Tcib. 1. Hållfasthetsegenskaper hos i
flygplankonstruktionen använt finskt furuvirke.
Av trävirket fordras vidare, att det är rakfibrigt
och kvistfritt. Till klass A hörande trävirke
användes endast i konstruktivt viktiga delar och klass C
i Litteraturreferens, se artikelns sista sida.
Klass A
kg/cm2
Klass C
kg/cm1
Tryckhållfasthet i fibrernas
riktning .......................... 400
Draghållfasthet i fibrernas riktning 850
Böjningshållfasthet i fibrernas
riktning ...................... 650
Elasticitetsmodul ................ 110 000
Yttrycket i 45 ° vinkel mot
fibrernas riktning .......................240
Skjuvhållfasthet i fibrernas
riktning ..........................
1. I ett plan parallellt med
års-ringarnas radie .............. 80
2. I ett plan parallellt med
års-ringarnas tangent ............ 70
3. I samband med böjning ...... 120
Sammansatt tryck- och böjnings-
hållfasthet .................... 400—650
Sammansatt drag- och böjnings-
hållfasthet .................... 850—650
Tryckhållfasthet J_ mot fibrernas
riktning ...................... 40
Draghållfasthet J_ mot fibrernas
riktning ...................... 20
Dynamiskt kvalitetstal .......... 1
Specifik vikt .................... 0,55
Höstvedens procenthalt.......... 25 %
Årsringarnas bredd ............. 2,5 mm
20 %
0,45
16 april 1938. häfte 4
25
Endast till detaljer, vilka icke äro påfrestade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
