Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 21 jan. 1939 - Stil och form hos industrialster, av Alvar Lenning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 21 JAN.
ÅRG. 69 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Stil och form hos industrialster, av civilingeniör Alvar Lenning. — Notiser. — Litteratur.
— Tekniska föreningar. — Insänt. — Sammanträden.
Hur våra bilar kanske komma att se ut om ett par år. (Briggs Mfg Co.)
Stil och form hos industrialster.
Av civilingeniör ALVAR LENNING.1
Det är rätt påfallande med vilket stort intresse som
konsthantverket, åtminstone i vårt land, är
omhuldat, och likaså påfallande hur litet intresse man i
allmänhet ägnar de av industrien producerade
bruksföremålen. Som stöd för konsthantverket och för all
del även för den närbesläktade konstindustrien ha
vi en slöjdförening, åtskilliga hantverksföreningar,
ett flertal tidskrifter för den vackrare vardagsvaran,
keramik, glas, textilier, möbler och bokhantverk samt
hantverksutställningar då och då. Det är
förmodligen helt i sin ordning att konsthantverket har
sådant stöd, även om man ofta får ett intryck av att
hantverket ibland göres till föremål för en smula
estetsnobberi. Det verkar nästan som om man inte
ville erkänna, att det över huvud taget existerar
några estetiska värden eller stilvärden utanför
området för de fria konsterna, arkitekturen och
konsthantverket.
Otvivelaktigt kunna dessa omständigheter föras
tillbaka på en viss konservatism. Konsthantverket
bygger på en månghundraårig tradition och har
därigenom fått ett slags adelsprivilegium, som även
ingått i konstindustriens arvslott, under det att indu-
1 Efter ett föredrag vid Svenska teknologföreningens
sammanträde den 16 nov. 1938.
strien i övrigt kan jämföras med en uppkomling utan
stamtavla och utan förfining, en som man helst tar
avstånd ifrån. Det kan också anföras sakliga skäl
för industriprodukternas tvivelaktiga anseende,
nämligen att desamma under industriens uppkomlingstid
verkligen inte ofta haft mycket av god smak och stil
att bjuda på. Med industriprodukter menar jag
självfallet i detta sammanhang industriproducerade
bruksföremål.
Det är egentligen först under de senaste få åren
som några samlade ansträngningar ha gjorts och
några påtagliga resultat vunnits ifråga om våra
industriartiklars yttre utformning. Jag behöver bara
hänvisa till våra dagars automobiler, radioapparater,
väckarklockor, kylskåp och köksspisar. Allt är
visserligen inte ännu präglat av bästa smak och
omdöme, men vi äro dock inne på rätt väg.
Det skulle vara både intressant och betydelsefullt
att om något år få till stånd en industriutställning,
som tar sikte på just dessa spörsmål. Betydelsefullt
bl. a. därför, att vi icke få försumma att samla alla
goda krafter till att hävda vårt lands ställning som
framstående industrination. Småningom skall det
då gå upp för lite var, att utformningen av
industriprodukter åtminstone kunde utgöra en verklig
konstutövning, och till på köpet en ytterst krävande sådan
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>