Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Matematiska maskiner i U. S. A., av Stig Ekelöf - Syntetiskt gummi, av Sidney M. Hagman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förts av tekniker, drivna av en önskan att snabbare
och bättre kunna lösa tekniska problem. En del av
det, som framkommit, får måhända inför framtiden
huvudsakligen kuriositetsintresse, men mycket är
säkerligen av högt och beståndande värde. Det synes förf.,
som om tiden nu vore inne, att även låta vårt land
dra nytta av den skildrade utvecklingen.
Synnerligen önskvärt vore i första hand, att vi finge en
mekanisk "differential analyzer". F. n. ha väl de flesta
ingenjörer den inställningen, att "icke-lineära
problem kan man inte räkna på". Och härvid tendera
just de icke-lineära problemen till att få en allt större
betydelse för tekniken. Nyttan av en maskin, som
ofta kan lösa sådana problem snabbare än ett
experiment, torde ligga i öppen dag.
Bibliografi.
1. Bush, V., Gage, F. D., & Stewart, H. R.: "A
Con-tinous Integraph", J. Franklin Inst., 203 (1927), 63.
2. Bush, V.: "The Differential Analyzer. A New Machine
for Solving Differential Equations", J. Franklin Inst., 212
(1931), 47.
3. Bush, V.: "Struetural Analysis by Electric Circuit
Ana-logies", J. Franklin Inst., 211 (1934), 289.
4. Dietzold, R. L. : "The Isograph — A Mechanical
Root-Finder", Bell Labor. Rec., 16 (1937), 130.
5. Eckert, "VV. J.: "The Astronomical
Hollerith-Com-puting Bureau", Publ. Astron. Soc. of the Pacific, 4B (1937),
249.
6. Eskilsson, E.: "Maskinell lösning av
differentialekvationer", Teknisk tidskrift, allm. avd., 65 (1935), 41.
7. Gewertz, Ch. : "Synkronisering av autosynkronmotorer
vid konstant luftgapsbelastning", Teknisk tidskrift (E), 60
(1930), 101.
8. Gray, T. S.: "A Photo-Electric Integraph", J. Franklin
Inst., 212 (1931), 77.
9. Hart, Harry C., & Travis, Irven: "Mechanical
Solution of Algebraic Equations", J. Franklin Inst., 225 (1938), 63.
10. Hartree, D. R., & Porter, A. : "The Construction
and Operation of a Model Differential Analyser", Mem. and
Proc. Manchester Lit. & Phil. Soc., 19 (1934—35), 51.
11. Hartree, D. R„ & Nuttall, A. K.: "The Differential
Analyser and its Applications in Electrical Engineering", J.
Inst. electr. Engrs., 83 (1938), 643.
12. Hartree, D. R., & Porter, A.: "The Application of
the Differential Analyser to Transients ön a Distortionless
Transmission Line", J. Inst. electr. Engrs., 83 (1938), 648.
13. Hazen, H. L., Schurig, O. R., & Gardner, M. F.:
"The M. I. T. Network Analyzer. Design and Application to
Power System Problems", Träns. Amer. Inst. electr. Engrs.,
49 (1930).
14. Hazen, H. L.: "Theory of Servo-Mechanisms", J.
Franklin Inst., 218 (1934), 279.
15. Hazen, H. L. : "Design and Test of a
High-Per-formanee Servo-Mechanism", J. Franklin Inst., 218 (1934),
542.
16. Hazen, H. L., Jæger, J. J., & Brown, G. S.: "An
Automatic Curve Follower", Mass. Inst. Techn. Publ., Ser. 12 b >
Dec. 1936, 353.
17. Massey, H. S. W., Wylie, J., Buckingham, R. A.,
& Sullivan, R.: "A Small Scale Differential Analyser:
Its Construction and Operation", Proc. Roy. Irish Acad., 45
(1938), Seet. A, No. 1.
18. Mercner, R. O.: "The Mechanism of the Isograph",
Bell Labor. Rec., 16 (1937), 135.
19. Schooley, Allen H.: "An Electro-Mechanical Method
for Solving Equations", R. C. A. Rev., 3 (1938), 8.
20. Wilbur, John B.: "The Mechanical Solution of
Simul-taneous Equations", J. Franklin Inst., 222 (1936), 715.
21. "Practical Applications of the Punched Card Method
in Colleges and Universities", Edited by G. W. Baehne,
Columbia Univ. Press, New Tork 1935.
Syntetiskt gummi.
Av fil. dr SIDNEY M. HAGMAN.’
Ända fram till inemot år 1910 var praktiskt taget
den enda källan för kautschukframställning de i de
tropiska regnskogarna, särskilt i Brasilien,
förekommande vilda kautschukförande träden. Då under
trycket av den växande automobilindustrien även
gummiindustrien utvecklades till storindustri i allt
snabbare tempo, blev bristen på dess viktigaste
råvara snart akut.
Den oerhörda prisstegring på kautschuk, som härav
blev följden, gav den begynnande odlingen av
kautschukförande träd vind i seglen; den gav också
anledningen till de första försöken att syntetiskt
framställa kautschuk.
Dessa första försök äro oupplösligt förbundna med
namnen Harries och Fritz Hofmann [l]. Den
förstnämnde konstaterade slutgiltigt, att kautschuken
är att anse som polymeringsprodukt av isopren, och
den andre torde vara den som först lyckades
framställa kautschuk genom polymerisering av detta ämne.
Isopren, /?-metylbutadien, är alltså kautschukens
grundsubstans, och arbetet koncentrerade sig därför
nu på att finna lämpliga metoder, dels för isoprenens
syntes, dels för polynieriseringen. Den senare
uppgiften löstes, åtminstone i princip, redan under åren
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
23—24 mars 1939.
före världskriget genom de omfattande arbeten, som
huvudsakligen under Hofmanns ledning bedrevos vid
Farbenfabriken vorm. Friedrich Bayer et Co. i
Elberfeld. De tre polymeriseringsmetoder, som allt
fortfarande användas, nämligen autopolymerisering,
polymerisering med hjälp av natrium och
emulsions-polymerisering hörde redan till den tidens upptäckter.
Natriumpolymeriseringen, vars upptäckare i
Tyskland är Harries, utarbetades emellertid ungefär
samtidigt i England av Mattews och Stränge.
Den första delen av kautschuksyntesen,
isoprensyn-tesen, är däremot fortfarande icke löst. Eleganta
metoder utarbetades visserligen på Hofmanns
laboratorium — ingen av dessa har emellertid visat sig
tekniskt och ekonomiskt användbar. Ännu i våra
dagar, då ju kautschukframställning redan blivit
föremål för storindustri i ett flertal länder, framför allt
Tyskland, Ryssland och U. S. A., är det icke isopren
utan denna närstående, organiska föreningar, som
bilda utgångsmaterialet för de kautschukarter, som
fabriceras.
Medan dessa arbeten pågingo, hade emellertid den
ekonomiska situationen på gummimarknaden totalt
förändrats. Den planmässiga odlingen av
kautschukträd hade slutligen fått fast rot i Ostindien. Trots
den enorma ökning av kautschukbehovet, som
gummits allt större användning inom industrien — främst
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
