Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 6 maj 1939 - Dagens kraftfrågor, av E. Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Energiproduktionen som konjunkturmätare.
Svenska elektricitetsverksföreningen utger numera
en veckostatistik över produktionen av elektrisk
energi. I statistiken försöker man skilja av den del
av produktionen, som enbart är beroende av riklig
vattentillgång. Vidare omräknas den verkliga
produktionen under veckor med mindre än sex
arbetsdagar till en normal sjudagarsvecka, De sålunda
korrigerade produktionssiffrorna säsongrensas
därefter och sedan är man framme vid en
konjunkturindex. Fördelen med denna allroundindex, som dock
i första hand registrerar den tunga storindustriens
aktivitet, är att man utan dröjsmål får fram
indexvärdena. Indexen kan självfallet aldrig bli renodlad
från störande inflytelser — hit höra bland annat alla
engångsökningar på grund av omläggningar från
andra energikällor till elektricitet — men dessa
störande inflytelser kanske icke äro större än i många
andra indexserier.
Den svenska energiindexen har icke visat särskilt
stora utslag under de senaste 12 månaderna. Efter
den nedåtgående tendensen i början av 1938 följde
en förbättring men någon tveksamhet märktes åter
under vintern och våren 1939.
I Förenta staterna, där veckorapporter över
energi-statistiken länge förekommit, ha dessa tendenser
varit mycket mera markerade. På årsmötet i april
1938 visades här ett diagram över
energiproduktionens katastrofala fall under början av året. Endast
någon månad senare ändrades situationen till det
bättre och årets totala produktion blev endast 3 %
sämre än under det föregående rekordåret 1937.
Att ökningen i produktionen av elektrisk energi
i Sverige år 1938 stannade vid 2 % får tillskrivas
att cellulosaindustriens kraftuttag uppvisade en icke
så liten minskning. I Canada, där pappersindustrien
är den största energiförbrukaren, blev minskningen
6 %, i Förenta staterna, som nämnts 3 %, ökningen
i Sverige blev 2 %, i Schweiz 3 %, i Norge, där den
på export inriktade elektrokemiska industrien gått
ytterligare framåt, 7 %, i Storbritannien likaledes
7 % och i Tyskland 10—12 %. Skalan är ganska
belysande för det nuvarande läget i världen.
Koncessionslagen. Prisreglering.
Den första juli i år träder den av 1938 års
riksdag beslutade ändringen i 1902 års lag om elektriska
anläggningar i kraft. Frågan behandlades
ingående vid föregående årsmöte, då dåvarande chefen
för Handelsdepartementet, statsrådet Sköld, hade
vänligheten att vid svarta tavlan klarlägga sin
ståndpunkt för föreningen. Under riksdagsbehandlingen
vidtogs endast den ändringen i lagförslaget, att vissa
avgreningsledningar på frivilligt upplåten mark blevo
koncessionsfria. De vidtagna ändringarna i lagen
innebära i huvudsak, dels att koncessionstiden i vissa
fall kan förlängas till 60 år, dels att uttryckligt
stadgande om behovsprövning införts, dels slutligen att
kraftverksägaren är skyldig underkasta sig
prisreglering om abonnent så begär. Denna skyldighet
gäller dock ej statens kraftverk eller kommunala
kraftverk inom kommunens eget område, för vilka
andra besvärsvägar finnas. Prisregleringen skall
behandlas av särskild nämnd. För nämndens
verksamhet anvisas för budgetåret 1939—1940 ett
förslagsanslag av 1 000 kr.
I 1938 års statsverksproposition anförde
departementschefen beträffande nämnden: "Skulle, vilket
icke syntes otänkbart, någon representativ
sammanslutning av landets kraftleverantörer eller eljest på
privat väg bildad organisation med uppgift att
handhava taxefrågor komma till stånd och av Kungl.
maj:t befinnas därtill lämplig, torde det böra åligga
nämnden att, innan den tager den föreliggande
frågan under närmare behandling, hänvisa parterna till
att först framlägga sina synpunkter för en dylik
privat instans för tvistens undanröjande
förlikningsvägen." Jag tror, att jag icke röjer någon större
hemlighet, om jag nämner, att Svenska
elektricitetsverksföreningen står i begrepp att till Kungl. maj:t
inlämna förslag till personal och arbetsordning för en
dylik instans.
Från taxeregleringens område i andra länder må
omnämnas, att man i Tyskland i somras föreskrev
vissa allmängiltiga normer för taxornas utformning.
Beträffande taxeelementen begränsade sig
rikskommissarien för prisbildning till att fastställa, att taxor
med energiprisen 15, 8 och 4 Rpf/kWh skola finnas.
Däremot fixerades ej de av kilowattimmetalet
oberoende kostnaderna.
I Amerika ha delstaternas och de federala
myndigheternas kontroll av taxorna hittills skett genom
taxereglering och under senare år i någon mån genom den
konkurrens som på engrosmarknaden kunnat ske
genom de federala vattenkraftverken.
Motsatsställningen mellan kraftbolagen och de federala myndigheterna
har varit utomordentligt stark, men sedan bolagens
motattacker mot den statliga konkurrensen i stor
utsträckning underkänts i den högsta domstolen och
de federala myndigheterna genom att avsevärt höja
ett tidigare anbud köpt ut det privata kraftföretag,
som var närmast engagerat i striden, synes man nu
närma sig ett modus vivendi tillstånd. Genom detta köp
ha de federala myndigheterna i det berörda området
kommit konsumenterna kanske till och med närmare
än vad Vattenfallsstyrelsen som regel gör i Sverige.
Tidigare ha de amerikanska statskraftverkens
ställning i detta avseende närmast kunnat jämföras med
om exempelvis staten ägt och utbyggt Älvkarleby och
Motala, men ej disponerat några kraftledningar, över
vilka man kunnat nå annat än de allra största
konsumenterna. Utvecklingen i Amerika på
kraftområdet synes således gå mot samma uppdelning av
kraftproduktion och kraftdistribution som i Sverige,
nämligen med staten, kommuner och enskilda som
företagare sida vid sida, vilket system ibland brukat
kallas det svenska systemet, någon gång även det
systemlösa svenska systemet.
Vattenlagen.
Skyldighet att leverera s. k. bygdekraft till hushåll
och småindustri i kringliggande bygd har tidigare
förelegat endast vid större kraftverk, som
tillkommit enligt vattenlagen eller fått väsentligt ökad
krafttillgång genom sjöregleringar, genomförda enligt
vattenlagen. Enligt nyligen avkunnade domar
föreligger numera skyldighet härtill även vid femton
större kommunala och enskilda vattenkraftverk, som
tillkommit enligt äldre lag. Bygdekraftskyldigheten
har härvid som regel fastställts väsentligt lägre än
som ursprungligen yrkats i respektive mål, och i flera
fall även lägre än som tidigare utdömts i liknande
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
