Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 3 juni 1939 - Marknadsundersökningar, av C. Brockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 22 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 3 JUNI
ÅRG. 6 9 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Marknadsundersökningar, av direktör C. Brockman. — Notiser. — Litteratur. —- Tekniska
föreningar. -— Sammanträden.
Marknadsundersökningar.
Av direktör C. BROCKMAN.1
Då jag går att behandla ämnet
marknadsundersökningar, tror jag det kan vara klokt att med
detsamma fastslå, att marknadsundersökningar i våra
dagar blivit något av ett slagord. Likaväl som det
på sin tid — nu börjar det väl att försvinna — var
praxis att tala om rationalisering, så snart man ville
ge skäl för några omläggningar inom produktionen,
har det på senare tid blivit modernt att tala om
marknadsundersökningar, så snart det gäller frågor inom
distributionen. Detta vore gott och väl, om man
därmed menade en verklig undersökning av marknaden,
men det är vid ett otal tillfällen långt ifrån fallet.
Man säger som så: låt oss göra en
marknadsundersökning, låt oss fråga en del folk. "En del folk"
betyder kanske något tiotal eller ett hundratal personer.
Sedan resultaten av marknadsundersökningen — inom
stora citationstecken — kommit in och sammanställts,
är man belåten och slår sig till ro med den tanken,
att "jag har i alla fall gjort en marknadsundersökning
i den här saken". Dylika på en höft gjorda
undersökningar äro enligt min uppfattning farligare än
inga undersökningar alls, därför att de invagga
vederbörande i en falsk säkerhet. I själva verket finnas
alla chanser i världen, att det vederbörande fått reda
på är kapitalt missvisande. Ett exempel: en
uppfinnare av en diskmaskin, som hade denna känsla
av att han kanske borde fråga konsumenterna men
icke hade någon kunskap om hur han borde gå
tillväga, demonstrerade diskmaskinen för medlemmarna
i sin frus bridgeklubb. Helt naturligt voro alla
entusiastiska för maskinen av hänsyn till värdinnan.
En del pengar lades ner på tillverkning av
erforderliga verktyg för fabrikationen. När det hela var
färdigt, visade det sig, att husmödrarna i gemen, som
icke voro förpliktade att säga några smickrande ord
om diskmaskinen, voro absolut emot den, då den var
mer till besvär än till nytta. Felet var att disken
måste tvättas av för hand, innan diskmaskinen kunde
användas och på ett i och för sig sinnrikt sätt släppa
på och stänga av det heta vattnet vid diskningen.
Om alltså dessa 10, 20 eller 100 på en höft gjorda
stickprov eller denna diskmaskinsfabrikants
undersökning i sin frus bridgeklubb inte har något med
marknadsundersökningar att göra, vad är då en
marknadsundersökning? Det finns ett otal definitioner,
i Föredrag’ vid av Svenska teknologföreningens avd. för
Industriell ekonomi och organisation anordnad kurs i
försäljningsorganisation den 23—28 jan. 1939.
vilka äro olika i form men samstämmiga i sak.
Följande definition omfattas av The American Marketing
Association och lyder i svensk översättning:
Marknadsundersökning är studiet av alla de
problem, som hänföra sig till en varas eller tjänsts
transport och försäljning från producent till konsument.
Jag tror det kan vara skäl att skärskåda denna
definition litet närmare. En marknadsundersökning
måste först och främst vara en studie — den måste
vara en planmässig, metodisk och noggrann analys
av varje tänkbar faktor, som på något sätt kan
inverka på de förhållanden, det gäller att lära känna.
För det andra är "en varas eller tjänsts transport
och försäljning från producent till konsument" det
område, inom vilket marknadsundersökningen
arbetar. Det är, som prof. Törnquist vid något tillfälle
framhållit, inte fråga om marknadsundersökning, om
man studerar tillverkningstekniska frågor med
avseende på en viss vara eller utforskar folks
levnadsvanor utan avsikt att ställa resultatet i förhållande
till någon bestämd vara eller tjänst eller ens tjänster
och varor i allmänhet. Detta hindrar givetvis inte,
att man inom marknadsundersökningen kan utnyttja
material, som insamlats för helt annat ändamål.
Om man med utgångspunkt från den nyss givna
definitionen går litet närmare in på
marknadsundersökningen, finner man, att den kan uppdelas i fyra
grupper: 1. Studier rörande affärsprinciperna — i den
mån dessa ha inflytande på åtgärder inom och
resultat av distributionen. 2. Studier rörande varan eller
tjänsten — dess ändamålsenlighet — övriga
egenskaper som gör den åtråvärd — prisfrågor —•
modefaktorer — kvalitet — etc. 3. Studier rörande marknaden
— möjlighet att nå marknaden — befolkningens
sammansättning — köpkraft — övriga sociala
förhållanden — socialkategorier — konsumentens och
distributionsledens inställning till varan eller tjänsten —
etc. 4. Studier rörande medel och metoder att nå
konsumenterna — försäljning och reklam —
försäljningskanaler — etc.
Innan jag går närmare in på de frågor som falla
under var och en av dessa grupper, tror jag det kan
vara på sin plats att ge en kort resumé över de
förhållanden som gjort, att marknadsundersökningen
bragts på frammarsch såväl kvantitativt som
kvalitativt.
Vi få då gå ett 50-tal år tillbaka i tiden. Vid den
tidpunkten började nämligen företagen att mera in-
325
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
