- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
326

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 3 juni 1939 - Marknadsundersökningar, av C. Brockman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

gående studera produktionens problem.
Arbetsope-rationerna uppdelades i en serie moment, och varje
moment blev föremål för studium med avseende på
arbetssätt, tid och kostnad. En kår av
rationaliseringsingenjörer uppstod, vilkas arbete mer eller
mindre nära anknöt till de tankegångar, som framförts
av Frederick Winslow Taylor.

Jag behöver inte i detta sammanhang gå närmare
in på de förhållanden och utvecklingssteg, som ha
lett fram till vår tids massproduktion. Jag vill bara
peka på den följd denna utveckling haft ur
distributionssynpunkt, nämligen att fabrikanterna ha varit
tvungna att gå ut över allt vidare områden, över
marknader långt avlägsna från tillverkningsorten, för
att söka avsättning för sina varor. För att nå dessa
marknader ha fabrikanterna å andra sidan måst
utnyttja fristående distributörer eller själva bygga upp
omfattande distributionsapparater. Detta fjärmande
av konsumtionen från produktionen har lett till att
distributionskostnaderna kommit att utgöra en ökad
andel av varans utförsäljningspris. Utredningar visa.
att f. n. något mera än 50 % av en varas
utförsäljnings- eller diskpris hänför sig till kostnader för
distributionen. Jag skall här visa två exempel från
Sverige som måhända kunna ha sitt intresse:

Exempel 1: ett kemiskt-tekniskt preparat.

Tillverkarens kostnader och vinst....................42 %

Förpackningskostnader ......................................8 %

Reklamkostnader..................................................8 %

Grossistens avans ................................................12 %

Detaljistens avans................................................30 %

Konsumenten betalar 100 %

Exempel 2: en produkt för trädgården.

Tillverkarens kostnader och vinst....................45 %

Förpackningskostnader ......................................6 %

Reklamkostnader..................................................5 %

Grossistens avans ................................................14 %

Detaljistens avans...................................30 %

Konsumenten betalar 100 %
Det bör observeras, att i båda dessa fall posten

"tillverkarens kostnader och vinst" även innefattar
kostnaden för fabrikantens försäljare.
Distributionskostnadernas totala andel av utförsäljningspriset
stannar därför icke vid 58, resp. 55 % utan ligger ännu
högre.

Man hör ofta sägas, att distributionskostnaderna ha
stigit under de senaste tio eller tjugu åren. Det kan
vara farligt att utan vidare taga detta påstående för
gott. Ty även om distributionen tar större del av
konsumentens krona nu än för tio eller tjugu år sedan,
bevisar detta inte, att distributionskostnaderna stigit,
absolut sett. Det kan också vara så, att
tillverkningskostnaderna sjunkit. Det kan också hända, att
distributionskostnaderna samtidigt sjunkit ehuru i
lägre grad. I varje fall blir resultatet, att
distributionskostnaderna komma att ta ökad andel av varans
salupris. Beaktas bör också den ökade "service" av
alla de slag konsumenten nu erhåller. Jag skall här
inte närmare gå in på denna fråga, då den ur
marknadsundersökningens synpunkt spelar mindre roll. Det
för oss viktiga är, att distributionskostnaderna intaga
en betydligt ökad andel av varornas utförsäljnings-

pris. Den enskilde fabrikanten såväl som
näringslivet i dess helhet har nu allt större anledning att
studera frågan. Distributionens rationalisering är
näringslivets viktigaste fråga. Liksom produktionen
på sin tid — och alltjämt — effektiviseras genom
undersökningar, bör det vara tänkbart, att
distributionen också skall kunna effektiviseras genom
undersökningar — genom marknadsundersökningar.

Efter denna korta resumé vill jag gå tillbaka till de
fyra grupper av problem, som visade sig falla under
begreppet marknadsundersökningar. Jag vill då
först understryka, att gränserna mellan dessa fyra
grupper på intet sätt äro skarpt markerade. Det är
helt naturligt, att en mängd av de föreliggande
problemen äro gränsproblem, som med lika fullt fog
kunna hänföras till den ena gruppen som till den
andra.

Studier rörande affärsprinciperna.

Vilka principer böra tillämpas beträffande rabatter,
fakturering, kredit osv. inom de olika typer av
distributionsled som varan lämpligen kan säljas genom?

Det säger sig självt, att dessa principer, speciellt
beträffande rabatterna, äro av utomordentligt stor
vikt. En för låg rabatt gentemot distributionsleden
kan skapa ett försäljningsmotstånd, som är mycket
svårt och kostsamt att övervinna. En för hög rabatt
åter kan många gånger onödigt beskära fabrikantens
vinst eller storleken av det belopp, som annars skulle
stått till förfogande för exempelvis propaganda eller
andra försäljningsskapande åtgärder.

Jag skall ta ett exempel. En större kemisk-teknisk
fabrik i Sverige tillämpade på sina varor två
rabattsatser gentemot detaljisterna — en på 30 och en på
25 %. 25 %-satsen tillämpades på gamla inarbetade
artiklar, medan 30 %-satsen tillämpades på
artikelgrupper som lanserats senare (30 %-rabatten var
avsedd att utgöra en hjälp vid inarbetningen). Det
förtjänar framhållas, att konkurrenternas rabattsats för
liknande varor var 30 %. Företaget ifråga övervägde
en höjning av rabattsatsen på de gamla inarbetade
varorna från 25 till 30 %, enär försäljarna upprepade
gånger begärt att få en gemensam rabattsats för hela
kollektionen. En dylik omläggning skulle kosta
10 000 kr., och företagets reklamavdelning satte sig
starkt emot den, under motivering att de pengarna
skulle göra bättre nytta i reklamen. Företaget ifråga
satte genom ett fristående företag för
marknadsundersökningar igång en undersökning bland
ombudsmännen i de branschföreningar, vilkas medlemmar
företaget sålde till. Det framkom därvid fullt tydligt och
klart, att den hittills tillämpade 25 %-rabatten vunnit
burskap. Detaljisterna ansågo varan så bra, att de
voro benägna att tro, att den inte kunde bära en
högre rabatt utan prisförhöjning med tanke på den
höga kvaliteten. Undersökningsfirman avrådde
följaktligen från någon höjning av rabattsatsen.

Vilken bör vara minsta försäljningskvantitet till
distributionsleden?

Det säger sig självt, att om distributionsleden inom
de branscher, genom vilka varan lämpligen kan
distribueras, bruka köpa liknande varor i t. e.
dussinförpackningar, så kommer den fabrikant, som släpper
ut sin vara i t. e. 20-förpackning, att möta ett extra

326

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free