Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 3 juni 1939 - Marknadsundersökningar, av C. Brockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
larna hade köpt 24 och 30 pounds vågar så länge, att
de aldrig frågade efter, om de behövde denna
kapacitet eller ej, och detta trots att skalorna på dessa
vågar blevo synnerligen svårlästa genom sin höga
gradering. Resultatet av denna undersökning blev
helt nya typer av vågar för speceri- och
livsmedelsaffärer, vågar med lägre skalor och följaktligen
lättare avläsning och som för detaljisten medförde
mindre risk för felvägningar. Trots att dessa nya
vågtyper introducerades mitt under depressionen — år
1932 — blevo de en omedelbar succé.
Studier rörande marknaden.
Vilken är distributionsledens inställning till varan?
Speciellt när det gäller allmänna konsumtionsvaror,
där den enskilde fabrikanten endast i undantagsfall
kan driva integrationen längre än till
konsumentreklam, är det av vital betydelse att vara klar på
distributionsledens inställning till varan. Det är
många varor, som i och för sig haft fullt
existensberättigande, men som fått kort livslängd därför att
själva deras egenskaper varit sådana, att de skapat
en avog inställning från distributionsledens sida.
Ett exempel. För ett flertal år sedan lanserades
här i Sverige ett kaffeersättningsmedel, som kostade
inte fullt hälften av vad kaffe kostar. Introduktionen
gjordes på mycket bred linje, och fabrikanten offrade
betydande summor på att verkligen göra medlet
populärt och efterfrågat. I dag är varan borta och glömd.
Och en av orsakerna härtill torde vara, att
fabrikanten inte hade gjort klart för sig detaljisternas
inställning till en vara av denna typ, innan han satte igång
med fabrikationen och hela den stora
reklamapparaten. Som jag nyss nämnde, kostade varan mindre
än hälften per kilo i jämförelse med vanligt kaffe.
Rabatten var högre än gängse rabatter på
märkesvaror av likartad typ, men den var lägre än den
rabatt som detaljisten som regel har på kaffe. Detta
betyder med andra ord att varje gång detaljisten
sålde ett kilogram kaffe, tjänade han mera än dubbelt
så mycket, som när han sålde ett kilogram av
kaffeersättningsmedlet. Man förstår att detaljisterna inte
tyckte särskilt om att sälja den varan.
Vilka använda eller kunna använda varan?
Är det män, kvinnor eller barn? Är det
stadsbefolkning eller lantbefolkning? Är det överklass,
medelklass, industriarbetare, större lantbrukare,
medelstora gårdar, smågårdar eller lantarbetare?
Olika varor kunna här givetvis erbjuda olika
möjligheter och olika kombinationer mellan olika
grupper — från renodlade lyxvaror som en Rolls Royce
bil ner till allmänna konsumtionsvaror som socker
eller mjöl.
Det kanske kan vara frestande att avfärda den här
frågan relativt lättvindigt och säga: "det är klart att
jag vet vilka som använda eller kunna använda
varan — det behöver jag inga
marknadsundersökningar till." Jag måste säga att jag har en
avvikande uppfattning. Gång efter annan visar det sig
att marknadsundersökningar ge belägg för, att
företagare inte äro klara på den här punkten. Ett
exempel:
Ett företag i Amerika hade under en följd av år
lagt ner hela sitt reklamanslag i tidskrifter för jord-
bruket, enär de hade den bestämda uppfattningen att
jordbrukarna voro de enda köparna av varan ifråga.
En marknadsundersökning visade emellertid, att
deras reklam endast nått 25 % av de möjliga kunderna.
De hade med andra ord lagt ner hela sitt
reklamanslag för att påverka endast fjärdedelen av den
möjliga kundkretsen.
Vilka köpa varan?
I många fall äro de som använda en viss vara
desamma som de som köpa den, men det behöver långt
ifrån alltid vara fallet. Vi behöva bara tänka på den
långa raden av barnartiklar, vilka ju föräldrarna —
modern eller fadern — köpa. Men också en mycket
stor del av andra av hemmets produkter köpas
huvudsakligen av kvinnan, även då de äro avsedda att
användas av mannen,. Det är givet, att den enskilde
fabrikanten måste vara på det klara med, hur det
förhåller sig med hans vara i detta avseende för att
kunna inrikta sitt försäljningsarbete — vare sig det
sker genom personliga försäljare eller genom reklam
— på de grupper, som bestämma eller verkställa
inköpen.
Inom vilka geografiska områden finnas köparna?
En svensk fabrikant hade för avsikt att göra
propaganda för en självbindare, som till följd av sin
arbetskapacitet och sitt pris hade sin kundkrets
begränsad till gårdar över 40 tunnland. Och frågan
blev: till vilka områden av Sverige skulle reklamen
och det personliga försäljningsarbetet koncentreras?
Marknadsundersökningar gav följande resultat, i detta
fall med hjälp av Statistisk årsbok, till vilken jag
längre fram närmare återkommer:
Antal brukningsdelar med åkerareal över 40
tunnland.
Stockholms stad 23
Stockholms län 1876
Upsala län 2 257
Södermanlands län 2 036
Östergötl. län 3 366
Jönköpings län 781
Kronobergs län 325
Kalmar län 1988
Gotlands län 1 122
Blekinge län 522
Kristianstads län 2 428
Malmöhus län 4 626
Hallands län 1 463
Gbgs o. Bohus län 449
Älvsborgs län 1 399
Skaraborgs län 3 695
Värmlands län 1 436
Örebro län 1 686
Västmanlands län 2 448
Kopparbergs län 550
Gävleborgs län 511
Västernorrlands län 158
Jämtlands län 152
Västerbottens län 62
Norrbottens län 53
Ifråga om varor som denna självbindare, vilka
genom sin arbetskapacitet, sitt pris eller andra specifika
egenskaper äro naturligt begränsade till en viss
sektion av marknaden, ligger det mycket nära till hands
att via undersökningar söka få fastställt, hur denna
marknad ser ut geografiskt. När det däremot gäller
s. k. allmänna konsumtionsvaror, är det ofta frestande
att basera marknads- och försäljningsmöjligheterna
på en så nära till hands liggande grundval som
folkmängdens geografiska fördelning. Att ett sådant
tillvägagångssätt, hur riktigt det än många gånger kan
vara, dock i vissa fall kan ha sina risker, skall jag
visa med ett exempel.
För några år sedan lanserades här i Sverige en
vara inom födoämnesbranschen. Efter en distriktsvis
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
