Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 23 dec. 1939 - Notiser - Elektronmultiplikatorn, av Radiophil - Ändring av firmanamn - En jättegroda - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Hur blir man talare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
lämnad redogörelse har en fundamentalt förbättrad
typ av den elektrostatiska elektronmultiplikatorn
utexperimenterats och konstruerats av Zworykin och
Rajchman. Utgående från generella teorier rörande
elektrostatiska fält vid viss elektrodkonfiguration
samt elektronrörelsen i fältet, ha författarna beräknat
elektrodformen i olika fall samt geometriskt utformat
elektroderna så, att elektronbanorna leda från
elektrod till elektrod hela röret igenom utan användning
av speciell styrning. Med närmast halvcylindriska till
skovelliknande elektroder (jfr fig. 1) ha provrör
tillverkats med upp till sexton elektroder i serie,
lämnande en förstärkning av flera billioner gånger.
Fig. 2. Yttre utseendet av elektronmultiplikator
med elva elektroder.
Vid uppbyggande av elektronmultiplikatorer med
många elektroder ligger speciell vikt uppå
elektrodernas noggranna placering inbördes. De tillverkas av
tunna nickelbleck, 0,i à 0,2 mm tjocka, samt-förses
med belägg, som besitta förmåga avge riklig sekundär
elektronemission. Speciella multiplikatorrör ha
jämväl gjorts, innehållande fotokatod med annan
beläggning än å de följande förstärkarelektroderna. Härvid
delas röret, så att den del, som inrymmer fotokatoden,
är avskärmad från det övriga röret och endast en
mindre cylindrisk öppning lämnas fri för
elektrontransporten i enlighet med den schematiska framställningen
i fig. 1. Denna bild visar för övrigt rörets
uppbyggnad, fig. 2 dess yttre utseende. Dimensionerna äro
omkring 5 cm diameter och 20 cm längd.
Förstärkningen hos ett tioelektrodigt rör belöper sig till cirka
30 millioner vid en elektrodspänning av 200 voit per
steg. Medelst annat utföringssätt, gående ut på
elektrodernas anbringande radiellt längs omkretsen av två
koncentriska cirklar, kan avsevärt utrymme sparas och
röret erhålla ännu mindre dimensioner.
Då offentlighet gavs för cirka tre år sedan åt
elektronmultiplikatorn, fästes stora förhoppningar vid
detta instrument i fråga om förstärkning i allmänhet
för såväl radio som andra ändamål, television i
synnerhet. Den ursprungliga konstruktionen var
emellertid icke färdig för omedelbar användning i praktiken.
De nu gjorda förbättringarna innebära härutinnan
ett steg framåt av den största betydelse beträffande
elektronmultiplikatorns blivande möjligheter för
kommersiell utnyttning.
Radiophil.
Ändring av firmanamn. Svensk-engelska
mineral-olje a.-b. har från den 1 december i år ändrat sitt
firmanamn till Aktiebolaget svenska Shell.
En jättegroda uppenbarade sig i förra numret av
Teknisk tidskrift då bland notiserna talades om en
stålvira om 2 000 m längd. Den kunnige läsaren
förstår att vi råkat ut för en lika beklaglig som
oförklarlig olyckshändelse, vållad av någon okänd
översättningsfelsnisse i samråd med tryckfèlsnisse.
Vi anhålla om ursäkt. I stället för vira läs överallt
stållina.
Red.
Litteratur
Insänd litteratur.
Zehnteilige Einflusslinien fiir durchlaufende Träger,
av Georg Änger. 3:e uppl. Berlin 1939. Förlag
Wilh. Ernst & Sohn. 175 sid. Pris Rm. 8: 25
(häftad), Rm. 9: — (bunden).
Das Buch vom Spännen. Utg. av Paul Forkar dt
Kom-manditgesellschaft. Düsseldorf 1939. Förl. Jul. Springer,
Berlin. 219 sid. Pris Rm 15: —-.
Hundert Kniffe für den praktischen Former, av
Fritz Naumann. Werkstattkniffe Folge 9. München 1939.
Förlag Carl Hanser. 92 sid. 54 fig. Pris Rm. 1: 50.
Mechanische Festigkeit von
Phenol-Formaldehyd-Kunststoffen, av August Thum och Hans-Rudolf
Jacobi. V. D. I.-Forschungshejt 896. Berlin 1939. V. d.
i.-Verlag G. m. b. H. 39 sid. 136 fig. 8 tabeller.
Ausfluss- und Kraftmessungen an der Beschauflung
eines einstufigen Versuchsturbine im
Luftversuchs-stand, av Werner Hartmann. V. D. I. Forschungsheft
397. Berlin 1939. V. D. I.-Verlag G. m. b. H. 20 sid.
27 fig. 8 tabeller.
Spannlose Formung der Metalle in
Maschinenfabri-ken durch Giessen, Schmieden, Schweissen und Härten,
av Max Hofmann. Band 2. Schmieden. 10 :e uppl.
Bibi. d. ges. Technik 840. Leipzig 1939. Dr Max Jänecke
Verlagsbuchhandlung. ’ 155 sid. 176 fig. Pris Rm. 2: 70.
Technisches Rechnen, av Vollrat Happach. 1: a
delen. 2:a uppl. Werkstattbücher Heft 52. Berlin
1939. Förl. Jul. Springer. 64 sid. 49 fig. Pris Rm.
2: —.
Zerspannung der Leichtmetalle, av A. och R.
Wallichs. Leichtmetallbearbeitung. München 1939. Förlag
Carl Hanser. 102 sid. Pris Rm. 2: 65.
Bokanmälan.
Hur blir man talare? av lektor Odal Ottelin.
Kooperativa förbundets bokförlag, 62 sidor, pris 0: 75 kr.
Innehållet i denna lilla skrift utgöres till stor del
av artiklar om talarkonst, som tidigare varit
publicerade, och som nu ha sammanförts och
kompletterats för att komma till användning i de organisationer
och studiecirklar, som ägna sig åt övning i muntlig
framställningskonst, meddelar förf. i sitt förord.
Detta arbete är också på det hela taget mera
populärt hållet än förf:s välkända skrift "Det offentliga
talandets konst", som tidigare har recenserats i dessa
spalter i samband med utgivandet av dess 5: te
upplaga. Det betyder emellertid ingalunda, att det skulle
vara mindre värdefullt för vilken läsare som helst.
Tvärtom bör det tack vare sin koncentrerade form
och sitt trevliga och ytterst tankeväckande innehåll
vara synnerligen välkommet för var och en, som ej
har mycken tid att offra på dylik läsning, men som
känner ett behov att taga del av förf:s synpunkter på
sitt ämne.
På tal om svensken som talare skriver förf., att
"svenskarnas ymniga bruk av manuskriptet beror på
slentrian eller bristande ambition och energi i fråga
om det offentliga talandet" och med tanke på alla de
dåliga innanläsare, som man alltför ofta tvingas åhöra
här i landet, och som tydligen anse sig ha rätt att
pröva sina medmänniskors tålamod hur mycket som
helst, känner man sig frestad att yrka på, att ingen
skulle få uppträda som talare, som ej ägnat något
studium åt färdigheten att yttra sig offentligt.
För övrigt citerar man gärna förf:s ord: "Den dag
vi tro oss färdiga och anse oss icke längre behöva
lära något, börjar den andliga åderförkalkningen inom
oss — och den kan inträda redan i ungdomen."
Sw.
571
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
