Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Dimensioneringen av tryckcylindrar och
mellanven-tiler liksom av rörledningar är givetvis en
erfarenhetssak och beroende av ugnstypen och storleken
samt av materialet i ugnen. Systemet är merendels
baserat på reglering av strömstyrkan. De elektriska
reläerna bestå av ett magnetsystem, som påverkar
den s. k. indikatorventilen. Denna i sin tur inverkar
på hydraulisk väg på mellanventilen. Då
mellan-ventilen rör sig, ändras trycket i tryck cylindern. Yid
en tendens till strömökning exempelvis höjes
elektroden och vice versa. Detta är i allra största korthet
verkningssättet.
Verkningssättet och det principiella utförandet är
sålunda enkelt nog, men i detta fall, liksom på de
flesta av teknikèns områden, gäller det att det är
den konstruktiva utformningen och de tekniska
finesserna, som äro avgörande för ändamålsenligheten och
det praktiska resultatet. En av de fundamentalaste
fordringar, som man ställer på en effektiv
elektrod-regulator, är att den är snabbverkande, i synnerhet
då det gäller elektrostålugnar. En strömstöt kan här
uppkomma under bråkdelen av en sekund, och ju
snabbare regulatorn reagerar, desto större äro
chanserna för att kunna kompensera strömstöten, innan
den nått för stort värde. I en effektiv
elektrodregulator får det icke finnas några organ, som behöva
tillryggalägga någon större vägsträcka för att
åstadkomma en omställning av elektrodrörelsens riktning.
Yid en Armasregulator exempelvis behöver
indikatorventilen bara röra sig några hundradels millimeter
för att ernå denna effekt. För att få ett tydligare
begrepp om reaktionshastigheten skulle jag i
förbigående vilja omnämna ett laboratorieprov som vi ha
utfört. Yi satte upp en elektrodregulator i
provrummet och matade den med 50-periodig växelström.
Tryck cylindern, som ju i vanliga fall förställer elek
trodèn, försågs med en registreringsanordning i form
av ett pennstift, som löpte efter en pappersremsa,
frammatad med konstant hastighet. Det visade sig,
att pennstiftet registrerade periodtalet, vilket innebär
. att den tid, som förflyter mellan impuls och reaktion,
i varje fall är mindre än 1/50 sekund. Jag vågar
påstå, att en dylik reaktionshastighet endast kan
uppnås vid ett hydrauliskt regleringssystem.
Spelmoto-rer, som måste bromsas upp, stoppas och sättas i
gång åt andra hållet, kan aldrig bibringas denna
snabbhet i anpassningen, och det är numera också
tämligen allmänt insett, att där det gäller snabb
reglering, såsom vid elektrostålugnar, det hydrauliska
systemet är överlägset varje annat hittills prövat
system.
Den ekonomiska vinsten av automatisk reglering i
jämförelse med handreglering vid sådana ugnar, där
handreglering överhuvudtaget är möjlig, skall jag be
att få belysa med några siffror. Som exempel väljer
jag en mindre stålugn med 1 000 kg charge. Enligt
uppgifter, som inhämtats från olika håll, har man
efter övergång från handreglering till automatisk
reglering med Armasregulatorer konstaterat en
minskning i energiförbrukningen per ton smält stål med i
genomsnitt ca 20 % och en minskad
elektrodförbrukning per ton stål av likaledes ca 20 %. Om man
räknar med en energiförbrukning av i genomsnitt 750
kWh per ton stål vid dessa ugnar och om man
förutsätter ett kWh-pris av 1,5 öre, blir strömkostnaden
per ton ca 11:25 kr. och besparingen sålunda 20 %
Fig’. 1. Armasregulatorer för större 3-fasugn.
Elek-trodvikt ca 30 000 kg.
därav, dvs. 2: 25 kr. Räknar man vidare med en
genomsnittskostnad för elektroder av 10 kr. per ton stål,
blir besparingen i elektrodförbrukning 2 kr.
Besparingen i strömåtgång och elektrodförbrukning blir
alltså sammanlagt 4: 25 kr. per ton smält stål. Om
man vidare utgår ifrån att tiden mellan smältorna är
ca 4—5 timmar, får man alltså en besparing per dygn
av ungefär 23 kr. Härtill kommer besparingar på
grund av minskat personalbehov därigenom att en
man per skift frigöres från handregleringen, och
dessa besparingar bör väl kunna taxeras till ca 20 kr.
per dygn. Sammanlagt uppstår alltså en besparing
av 2-3 pius 20, dvs. 43 kr. per dygn. Nu kostar en
automatisk regulatorutrustning för en dylik ugn i
runt tal 2 500 kr. Det betyder alltså, att den är
amorterad på ett par månader. Det är självklart att de
anförda siffrorna bara äro ungefärliga och kunna
växla från fall till fall, men tendensen är tydlig.
Dessutom bör man taga med i räkningen att
produktionskapaciteten genom införande av automatisk
reglering stegras, och denna produktionsstegring uppgår
efter erfarenheter från olika anläggningar till ca
20—25 %.
För att några minuter återgå till den tekniska sidan
av saken: vid många smältugnar kräves en hastig
momentan förställning av elektroden för att snabbt
kompensera en strömförändring. Men en stor
förställningshastighet fordrar en effektiv
återförings-anordning för att regleringen skall bli lugn. Det är
i grund och botten samma förhållande som med en
bil, som kan pressas upp i låt oss säga 130 km i
timmen. Utan effektiva bromsar vore den snart inte
mycket vard. Denna viktiga detalj har hos Armas-
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
