Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
elektrod hunnit ned och en strömkrets
har bildats. Spänningsindikatorn
hindrar med andra ord elektroden att gå för
långt. Dessutom fyller
spänningsindikatorerna den uppgiften att de
automatiskt köra upp elektroderna ur ugnen,
om det blir strömavbrott, vilket som
bekant är en viktig sak. Varje automatisk
anordning kan naturligtvis komma i olag.
Denna eventualitet är förutsedd
därigenom att regulatorutrustningen är
kompletterad med handventiler, som man kan
begagna för upp- och nedkörning av
elektroderna och i nödfall för manuell
reglering av strömstyrkan under drift.
Det är som bekant ganska betydande
effekter, som absorberas av elektriska
ljusbågsugnar. Jag kan ej lämna någon
exakt siffra, men jag skulle uppskatta,
att det i vårt land kan röra sig om i
runt tal 3—400 000 kW för närvarande,
kanske mera. Sett mot bakgrunden
härav framstår elektrodreglering vid
dessa ugnar som en sak av tämligen stor räckvidd.
Inom ramen av en kort redogörelse som denna kan
naturligtvis bara de väsentligaste synpunkterna på
elektrodreglering beröras. Elektrodreglering vid
ljusbågsugnar är i det stora hela, som var och en vet, ett
ganska omfattande och mångsidigt gebit. Det finns
ingen standardregulator, som passar för alla ugnar.
Varje ljusbågsugn kräver sin individuella reglering
för att få ut det mesta och bästa möjliga av produkt,
tid och ekonomi. Genom ett intimt samarbete mellan
bägge parter, förbrukare och leverantör, når man här,
liksom på andra områden, det bästa resultatet.
Fig. 2. Armasregulatorer till 25 tons stålugn.
regulatorn fått en enkel och ändamålsenlig
utformning. Återföringen åstadkommes här genom en
fjädrande anordning, vars styrkegrad kan anpassas för
varje särskild ugn. Effekten är i korthet den, att
vid en större strömförändring sätter elektroden i väg
med större fart än vid en mindre strömförändring.
Det är ju i själva verket ingenting annat än vad man
själv skulle försöka utföra, om man hade till uppgift
att handreglera ugnen. En annan detalj är
spänningsindikatorerna. Vid nedkörning av elektroderna
kommer ju i regel en av dem först.
Spänningsindikatorn griper då in och hejdar rörelsen, tills nästa
Kopparvärldsmarknaden och dess växlingar.
Som bekant är koppar en av nutidens viktigaste
metaller. U. S. A. är den största såväl producenten
som konsumenten av koppar och överträffar vida i
båda dessa avseenden varje annan stat. U. S. A.,
Mexiko och Sydamerika framställa ca 40 % av hela
världsproduktionen av koppar. Tätt därefter och nära
nog vid samma tillverkningskapacitet kommer
Brittiska Imperiet, till vars intressesfär utom Storbritannien,
Kanada, Rhodesia, Australien, Indien och Sydafrika även
hör Belgiska Kongo, vars kopparproducenter på ett
mycket intimt sätt samarbeta med engelsmännen.
Denna den anglosachsiska världens hegemoni på
kopparvärldsmarknaden är av stor betydelse och får ett
särskilt tillspetsat inflytande därigenom att den, särskilt
vad råmaterialet koppar beträffar ligger i händerna på
några få, mycket kapitalstarka och inflytelserika bolag.
Dessa reglera praktiskt taget såväl hela
världsproduktionen som också världsnoteringen eller världspriset.
Erfarenheten visar, att produkter bakom vilka stå
på dylikt sätt sammansatta intressen vanligen lätt
utsättas för stora prisväxlingar. Priserna bringas att
konsumtion, konsumenterna följa stegringen med
instiga, en forcerad produktion följer, likaså en forcerad
tresse, snart nog med oro, göra större uppköp än
vanligt, lägga koppar på lager för kommande behov, vilket
återigen åstadkommer ny varubrist med nya
prisstegringar, ytterligare ökad produktion, detta oaktat
småningom besvärlig varubrist, medan cle stora
lagren allt mer tynga företagens ekonomi. Då är allt
klart för rutschen utför. Smärre försäljningar från
"för stora lager" följas av större försäljningar från
dylika "för stora lager", marknaden blir överfull,
priserna börja falla och för att minska riskerna säljas
ytterligare partier ut från lagren. Det hjälper icke
att produktionen inskränkes, lagren tömmas i en
snabbare takt och marknaden är allt jämt överfylld av
varor, vilket bringar priserna att sjunka än mera än
dittills, kanske t. o. m. långt under vad berättigat är.
Kopparns råmaterialpriser växla på detta sätt till
stor del till följd av kopparindustriens egenartade
konstitution. Sålunda var kopparpriset pr standard ton
i London högkonjunkturåret 1929 uppe i nära 100
eng. pund (obs. guldpund) men sjönk tills det år 1932
utgjorde endast 25 eng. pund, 1934 ca 251/% eng.
pund och 1935 ca 26 eng. pund. Efterföljande
uppställning visar några dylika siffror för standard
koppars och elektrolytkoppars Londonnoteringar de
senaste åren:
Standardkoppars högsta och lägsta Londonnotering de
senaste tio ären.
1929 ................... £ 97.11.3 £ 66.5.—
1930 ................... „ 74.17.6 „ 41.7.6
1931 ................... „ 47.8.9 „ 27.14.5
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
