Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
exempel. Här liar brytaren ej möjlighet att välja
mellan ett gynnsamt och ett mindre gynnsamt
bryt-tillfälle. Detta senare fall torde ofta vara det i
praktiken aktuella.
Hur inverka maskinkonstanterna?
Det framgår utan vidare av formlerna ovan, att
ju mindre förhållandet - är, dess mindre blir i
all-Lk
mänhet den återvändande spänningen. Ju större
ut-präglingsgraden är på polerna, dess mindre blir Lt
och därmed —^ och den återvändande spänningen.
Omvänt är den teoretiskt ogynnsammaste maskinen
en maskin med cylindrisk och lamellerad rotor saint
utan dämplindning. Sådana maskiner förekomma
emellertid praktiskt taget aldrig.
Det kan visas, att en dämplindning, som omsluter
polluckorna, verkar på ungefär samma sätt som en
minskning av Lt till ett värde ungefär = Lk. En
sådan dämplindning underlättar alltså i betydlig grad
brytarens arbete. En dämplindning omfattande
pol-luckorna är även ur stabilitetssynpunkt synnerligen
förmånlig, då den dämpar pendlingarna vid en
stabilitetsstörning. För anskaffandet av en dylik
dämplindning talar således både stabilitets- och
brytaresyn-punkterna.
Däremot är det ej någon fördel, att däniplindningen
omsluter polplattorna, ty härigenom minskas Lk och
därmed ökas förhållandet ~ förutom det att
kortat
slutningseffekten ökas. Ur denna synpunkt borde
man alltså utföra dämplindningen med förbindningen
mellan stavarna uppskuren vid polmitten.
Beräkning av
de
de
dt’
Beräkningen av — ämnar jag i detta sammanhang
ej gå in på, men vill dock påpeka några saker, som
man bör taga hänsyn till.
En större vattenturbindriven generator har en
lind-ningskapacitet till jord, som motsvarar en eller annan
mil luftledning, alltså en rätt betydande kapacitet
Ställverksdelen mellan generatorn och dess brytare
spelar därför rätt obetydlig roll.
Beräkningarna visa, att de farliga
brytspänning-arna uppstå, när brytning sker i närheten av
rotor-lägena dr 90°- I dessa lägen är
självinduktan-sen i fas 1 = Lt = tvärfältinduktansen. Det är alltså
denna induktans man bör räkna med vid bestämning
de
av egensvängningstalet och — för den högfrekventa
Cl t
oscillationer åtminstone i de farligaste fallen.
Appendix.
Den beräkningsmetod med symmetriska
trefasvektorer, som nedan användes, kan jag av utrymmeshänsyn
ej här gå närmare in på. Kortfattade redogörelser för
metoden ha publicerats i såväl svenska [2] som utländska
publikationer. Speciellt det tyska referatet av Kafka i
ETZ [3] rekommenderas för dem, som till äventyrs skulle
önska få ett begrepp om vad metoden innebär. Metoden
har förut använts i denna tidskrifts spalter vid
lösningen av ett speciellt problem rörande
synkronmaskiner [4]. En utförlig redogörelse för metoden lämnas i för-
fattarens gradualavhandling [5] och i en tidigare
avhandling [l]. Här vill jag blott nämna, att i efterföljande
formler bokstäver med fet stil ånge vektorer och vanliga
bokstäver skalära storheter. En pil över en fet bokstav
betecknar en "symmetrisk trefasvektor", dvs. ett
konglomerat av tre lika långa vektorer med 120° inbördes
fasförskjutning. Vektorerna äro av samma art som de,
vilka vanligen användas i elektroteknikernas ström- och
spänningsdiagram, dock med den skillnaden, att varken
längden eller rotationshastigheten hos en vektor behöva
vara konstanta utan kunna vara funktioner av tiden.
Efter dessa korta antydningar ser jag mig nödsakad
att lämna åsido allt vidare ordande om själva
räkne-metodiken ävensom härledningen av följande två
grundformler. Med en ursäkt härför får jag alltså hänvisa
läsaren till gradualavhandlingens5 sid. 45, där
fältekvationerna för en synkronmaskin med utpräglade poler och
utan dämplindning skrivas sålunda:
–> ni1 P
m2 I
. 3 , ’
V = nJ+ -m’-.
->
Här betyder
<P statorfältet (mom. värden qp±, och </::),
-
/ statorstommen (mom. värden ii, i2 och i3),
tf) rotorfältet,
J rotorströmmen (mom. värde j),
L + P — självinduktansen i statorlindningen i längsfält-
läge, henry/fas,
L — P = självinduktansen i statorlindningen i
tvärfält-läge, henry/fas,
ii = självinduktansen i rotorlindningen, henry,
tn = m lat + y — ömsesidiga induktansen mellan
ro-torlindning och statorfas 1, henry.
Vi försumma stator- och rotormotståndet till en
början.
I enlighet med utvecklingarna å sid. 45 i
doktorsavhandlingen reducera vi induktansvärdena till sådana
lindningsvarvtal, att
L — 1 n=1
samt reducera til en elektrisk vinkelhastighet hos
rotorns rörelse co = 1. Rotorn antages följaktligen rotera
med konstant hastighet. Ekvationerna ovan övergå då
till
—y — > mi p —
m1 I
J+&
m
Här betyder § = ^ och m
yj
(1)
(2)
ml t + y = m /ö.
Ekv. 2 kan utbytas emot följande: därmed
projektionslika uttryck:
. f(m m P\
och införes detta i 1), får man
(2 a)
—>
<P
■_(1 -V)?+(P- V)
m m2 P —>
°’ j + y m (3)
Här är statorfältet 0 uttryckt som en funktion av
—>
rotorfältet yj, statorstommen / och
induktanskoeffici-—» —>
enterna. <P är liksom / representerad av en symmetrisk
trefasvektor. Detta innebär ingalunda, att
förhållandena behöva vara symmetriska. Som visats i
doktorsavhandlingen, sid. 14, är en sådan representation helt gene-
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
