Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 29. Dinjestödisolator för 11 alt. 22 kV, uppbärande
240 mm’ Cu-lina (1 : 6).
Fig. 31.
Linjestödisolator för 55 kV, utrustad med
linklämma (1 : 6).
Fig. 30. Linjestödisolator för 22 kV och 240 mm2 Cu-lina
(1 : 6).
Fig. 28. Linjestödisolatorer för 11 kV av normal typ resp.
saltstormstyp (1 : 6).
De skilja sig radikalt från en del amerikanska
isolatorer och de tyska Weitschirmisolatorerna, som
hava stor överdel i förhållande till underdelen. Som
exempel hänvisas till en Weitschirmisolator, fig. 26,
för 38 kV. Isolatorer av cylindertyp började
användas år 1925. Antalet hittills inköpta är 67 000 st. De
ha ej givit anledning till driftstörningar. Som bevis
på deras tillförlitlighet kan jag nämna en
driftstörning, som inträffade på vår nordligast belägna 22 kV
linje, nämligen Tärendölinjen. Vid ett mycket häftigt
åskväder för ett par år sedan splittrades ej mindre än
40 stolpar mer eller mindre, men ingen isolator blev
defekt.
Cylindertypisolatorerna ha även rett sig bra i
trakter med salthaltiga vindar, men man får på de svårast
utsatta ställena givetvis taga en större typ än
normalt. Bland linjestödisolatorer, speciellt gjorda för
trakter där saltstormar förekomma, må nämnas
isolatorn fig. 27 för 55 kV, som gjort god tjänst på
Skaralinjen. En annan saltstormsisolator, avsedd för
11 kV, visas på fig. 28 tillsammans med en normal
isolator. Den har kunnat användas även ute i
havsbandet på Västkusten. Isolatorn fig. 27
konstruerades år 1923 och är tredelad och drevad.
Saltstorms-isolatorn, fig. 28, tillkom år 1930. Som ytterligare
exempel på isolatorer av liknande slag kan jag nämna
de tvenne stora isolatorer, fig. 29 och 30, avsedda för
11 kV alt. 22 kV, som användas på Stallbackalinjerna
och uppbära 240 mm2 kopparlinor. Kolning av drevet
invid pinnen ha vi ej observerat annat än på
västkusten, beroende på att våra isolatorer äro relativt
stora och hava hög ytisolation. På västkusten har
på de svårast utsatta ställena använts asbestgarn i
stället för hampa. För att asbestgarnet ej skall glida
på pinnen omlindas denna med isolerband.
Som bekant orsaka linjestödisolatorer av hittills
brukligt utförande radiostörningar vid torrt väder
vid 22 kV och högre driftspänningar. Dylika
störningar kan man undvika genom att invid najtråden
pensla på isolatorn ledande färg av grafit och
vattenglas eller metallfilspån med lämpligt bindemedel.
Dessa beläggningar ha emellertid mycket kort
livslängd. Något hållbarare äro beläggningar av metall,
som sprutas på oglaserad porslinsyta. Isolatorer av
Vattenfallsstyrelsens typer och typerna av svensk
standard ha samtliga rektangulär sektion på
naj-rännan och kunna enligt helt nyligen påbörjade
undersökningar göras praktiskt taget störningsfria
genom att ett tunt metallband inlägges i najrännan och
hålles hårt spänt mot denna av en spiralfjäder.
Konstruktionen kan anses vara en förenkling av
linklämman för cylinderisolatorer, enligt fig. 31. Denna
linklämma gör cylinderisolatorerna störningsfria.
En nackdel hos densamma är att den strömförande
linan blir tämligen stumt inspänd. Risk för linbrott
föreligger därför i det fall att linan uppspännes så
hårt, att starka vibrationer förekomma.
Det får anses vara av stor ekonomisk fördel, att
linjestödisolatorerna kunnat utvecklas och bli lika
driftsäkra som moderna hängisolatorer.
Inomhusställverksisolatorer.
Inomhusställverksisolatorerna ha även under årens
lopp genomgått en del förändringar. De första
isolatorerna, de s. k. kamflänsisolatorerna, ha enligt
nutida undersökningar relativt hög impulsöverslags-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
