- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 38. Pelarisolatorsektion för max. 220 kV (1 : 6).

Fig. 37. Pelarisolatorsektion för max. 132 kV (1 : 6).

torpelare av detta slag förhålla sig säreget vid
regnprov. Ju fler sektioner som staplas på varandra, desto
mera närmar sig den våta överslagsspänningen den
torra. För en sektion är den våta överslagsspänningen
63 % av den torra, för 2 sektioner 69 %, för 3
sektioner 80 % och 4 sektioner 87 %.
Spänningsfördelningen är god, och glimning förekommer endast
obetydligt före överslaget.

Till den goda spänningsfördelningen bidraga de
metallplåtar, som täcka för kaviteten på
porslinsstyckenas undre sida. De erfordras för att cementet
ej skall tränga in i kaviteten. Med vax impregnerade
pappskivor användes först, men de sögo i sig vatten
från cementet och svällde och åstadkommo därigenom
rörelse mellan porslinet och armaturdelarna.
Cementet fick ej binda i lugn och ro, och dess hållfasthet
blev därför låg.

Pelare, bestående av en bakelitcylinder med utanpå
befintligt skyddsporslin, ha ej visat sig driftsäkra.
Insugning av fuktighet och den ojämna
spänningsfördelningen utmed bakelitcylindern har givit anledning
till att de måst avlägsnas. Vid 220 kV användas
isola-torelement enligt fig. 38, som tycks vara en över hela
världen använd typ för högre spänningar och kan
erhållas från de flesta porslinsfabriker. Att de givit
gott driftresultat får till en del tillskrivas den
omständigheten, att de äro relativt elastiska och därför
lämpa sig bra för frånskiljare, där ofta en fast och
en vridbar pelare äro hopkopplade. Vid dem är
emellertid att iakttaga, att kaviteten på kåpans översida
ej får sakna dräneringshål, emedan vatten annars
samlas där. Det har inträffat, att kaviteten blivit helt
fylld med vatten, som frusit och slitit av bultarna,
som äro ingängade i kåpan. Det är meningen att
framdeles utföra de svenska isolatorerna av detta slag
utan denna kavitet upptill.

I detta sammanhang böra även några ord sägas om
att porslinsisolatorer ej böra användas på sådant sätt,
att de utsättas för påkänningar, som med litet god
vilja kunna undvikas. Långa samlingsskenor böra
således uppdelas i kortare längder, som förenas med
expansionskopplingar. Beaktas bör nämligen, att 60°
temperaturstegring förorsakar en längdändring hos
kopparskenor av 1 mm per meter skenlängd. En sam-

lingsskenestump mellan tvenne expansionskopplingar
bör vidare fastspännas stumt endast på mitten och i
övrigt kunna utvidga sig tämligen fritt. För att
skenorna ej skola skramla, kunna de inspännas mellan
fjäderbelastade glidknappar. Ett exempel härpå är
isolatorn, fig. 39, med påmonterad skena. Den är för
6,6 kV, och skenan är dimensionerad för 5 000 A.
Samlingsskenorna för 50 000 kVA generatorn i Västerås
kraftverk äro utförda på detta sätt. Mycket skulle
även vinnas i driftsäkerhet, om genomföringar,
tillhörande transformatorer, strömbrytare, kabelmuffar
m. m., skulle anslutas med flexibla ledningar. I
Vattenfallsstyrelsen har stor omsorg nedlagts på dylika
förbindningar, och härför lämpliga konstruktioner ha
utarbetats. Det är huvudsakligen linor som användas,
försedda med lämpliga anslutningsklämmor. Brustna
genomföringar och ställverksisolatorer, läckande
packningar omkring genomföringar på transformatorer
och kabelmuffar, som tidigare rapporterades, höras
nu ej av. Det är vidare ej tänkbart, att en
transformator eller brytare, som varit uttagen för översyn,
blir inskjuten på exakt samma plats, som den tidigare
intog. I dylika fall underlättas inkopplingen
avsevärt genom de flexibla anslutningsledningarna.
Tidsbesparingen kan även mången gång vara av mycket
stort värde. Flexibla
anslutningsledningar äro framför
allt önskvärda vid
strömbrytare, emedan dessa
kunna röra på sig avsevärt, då
de bryta större
effektbelopp.

Någon uttömmande
skildring av alla
utvecklingsfaser för porslinsisolatorer
har jag ej avsett att lämna
utan har endast velat
belysa en del märkligare
detaljer. Glädjande är
emellertid, att det numera finnes
tillgång till
isolatorkon-struktioner, som äro fullt
tillfredsställande med
avseende på driftsäkerhet, om
de blott användas på rätt
sätt.

101

Fig. 39. Ställverksisolator för
6,6 kV, uppbärande
samlingsskena för 5 000 A (1 : 6).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free